1 *4 Mos 33:40. När den kananeiske kungen av Arad, som bodde i Negev, hörde att Israel närmade sig på Atarimvägen, gav han sig i strid med Israel och tog några av dem till fånga. 2 Då gav Israel ett löfte till Herren: "Om du ger detta folk i min hand, ska jag viga deras städer åt förintelse." 3 Herren lyssnade till Israels röst och gav kananeerna i deras hand, och de vigde*21:3vigdeHebr. charám (jfr namnet "Horma") innebar att överlåta något åt Herren och avskilja det från människornas värld, ofta genom förintelse. dem och deras städer åt förintelse. Och platsen fick namnet Horma.

4 De bröt upp från berget Hor och tog vägen mot Röda havet för att gå omkring Edoms land. Men under vägen blev folket otåligt. 5 Och folket talade mot Gud och mot Mose och sade: "Varför har ni fört oss upp ur Egypten så att vi måste dö i öknen? Här finns ju varken bröd eller vatten, och vår själ avskyr den eländiga mat vi får!"

6 *1 Kor 10:9. Då sände Herren giftiga*21:6giftigaHebr. serafím, som betyder "brännande". ormar bland folket, och de bet folket och många i Israel dog. 7 Då kom folket till Mose och sade: "Vi har syndat genom att vi talade mot Herren och mot dig. Be till Herren att han tar bort dessa ormar från oss." Och Mose bad för folket. 8 Herren sade till Mose: "Gör dig en orm och sätt upp den på en påle. Den som har blivit ormbiten och ser på den ska leva."

9 *2 Kung 18:4, Joh 3:14. Mose gjorde då en kopparorm och satte upp den på en påle. Om någon blev biten av en orm, fäste han blicken på kopparormen*21:9kopparormenAnvändes av Jesus som profetisk förebild till hans kors (Joh 3:14). Krossades av kung Hiskia på grund av avgudadyrkan på 700-talet f Kr (2 Kung 18:4). En liknande kopparorm har hittats vid utgrävningar vid de närbelägna koppargruvorna i Timna 2 mil norr om Akabaviken, vid ett midjanitiskt tempel från ca 1200-talet f Kr. och fick leva.

10 Israels barn bröt upp och slog läger i Obot. 11 Från Obot bröt de upp och slog läger vid Ije-Haabarim i öknen framför Moab, österut. 12 Därifrån bröt de upp och slog läger i Sereds dal.

13 *Dom 11:18. Därifrån bröt de upp och slog läger på andra sidan Arnon*21:13ArnonBäckravin som rinner ner i Döda havet mitt på dess östra sida. som går genom öknen och kommer från amoreernas område. Arnon utgör Moabs gräns, mellan Moab och amoreerna. 14 Därför heter det i Boken om Herrens krig*21:14Boken om Herrens krigOkänd tidig skrift. Mose skrev fortlöpande under ökenvandringen, t ex efter kriget mot Amalek (2 Mos 17:14).:

"Vaheb i Sufa,

och Arnons bäckravin,

15 och bäckravinens sidor

som går ner till Ars bosättning

och lutar sig mot Moabs gräns."

16 Därifrån drog de till Beer. Det var om den brunnen som Herren sade till Mose: "Samla folket så ska jag ge dem vatten." 17 Då sjöng Israel denna sång:

"Flöda, du brunn!

Sjung om den!

18 Brunnen som hövdingar grävde,

som folkets främste grävde ut

med spiran, med sina stavar."

Från öknen drog de till Mattana, 19 från Mattana till Nahaliel, från Nahaliel till Bamot, 20 från Bamot till den dal som ligger på Moabs mark, till Pisgas topp, där man ser ut över Jeshimon*21:20JeshimonDen salta ödemarken norr om Döda havet..

21 *5 Mos 2:26f, Dom 11:19f. Israel skickade då sändebud till Sichon, amoreernas kung*21:21Sichon, amoreernas kungAmoreerna bodde över hela området från Kanaans land till Syrien och Mesopotamien. Sichons grupp bodde öster om Jeriko och Jordan (jfr 5 Mos 2:24f)., och lät säga: 22 "Låt mig tåga igenom ditt land. Vi ska inte vika av in på åkrar eller in i vingårdar och inte dricka vatten ur brunnarna. Vi ska gå Kungsvägen*21:22KungsvägenDen stora karavanvägen som gick från Egypten genom Sinaihalvön till Akabaviken och därifrån norrut öster om Döda havet upp till Damaskus och Mesopotamien. tills vi har kommit igenom ditt område."

23 Men Sichon tillät inte Israel att gå igenom hans område. Sichon samlade allt sitt folk och drog ut mot Israel i öknen. När han kom till Jahas gav han sig i strid med Israel. 24 *5 Mos 29:7f, Ps 135:10f, 136:18f, Amos 2:9. Men Israel slog honom med svärd och intog hans land från Arnon till Jabbok, ända fram till ammoniterna, för deras gräns var befäst. 25 Och Israel intog alla städerna där och bosatte sig i amoreernas alla städer, i Heshbon med alla dess underlydande orter. 26 Heshbon var nämligen den amoreiske kungen Sichons stad, för han hade fört krig mot den förre kungen i Moab och tagit ifrån honom hela hans land ända till Arnon. 27 Därför säger skalderna:

"Kom till Heshbon,

Bygg och befäst Sichons stad,

28 *Jer 48:45f. för en eld gick ut från Heshbon,

en låga från Sichons stad.

Den förtärde Ar i Moab,

herrarna på Arnons höjder.

29 Ve dig, Moab!

Förlorat är du, Kemoshs folk!

Han lät sina söner bli flyktingar

och sina döttrar gå i fångenskap,

till amoreernas kung, Sichon.

30 Vi sköt ner dem.

Förlorat var Heshbon,

ända till Dibon.

Vi härjade ända till Nofa

som når till Medeba."

31 Så bosatte sig Israel i amoreernas land. 32 Mose sände ut några att speja vid Jaeser, och de intog dess underlydande orter, och han fördrev amoreerna som bodde där. 33 *5 Mos 3:1f, 29:7. Sedan vek de av och drog upp mot Bashan. Och Bashans kung Og*21:33Bashans kung OgHögrest jättekung (5 Mos 3:11) vars rike låg öster om Galileiska sjön. drog med allt sitt folk ut till strid mot dem, vid Edrei.

34 Men Herren sade till Mose: "Var inte rädd för honom, för jag har gett honom i din hand med allt hans folk och hans land. Du ska göra med honom som du gjorde med Sichon, amoreernas kung, som bodde i Heshbon." 35 Och de slog honom och hans söner och allt hans folk tills ingen överlevande fanns kvar och tog hans land i besittning.

1 O cananeu, rei de *Nm 33.40;Js 12.14;Jz 1.16Arade, que habitava no Neguebe, ouviu que Israel vinha pelo caminho dos atarins; pelejou contra Israel e levou alguns deles cativos. 2 Então, Israel fez um voto a Jeová, dizendo: Se, na verdade, entregares este povo nas minhas mãos, destruirei totalmente as suas cidades. 3 Jeová escutou a voz de Israel e entregou-lhe os cananeus. Os israelitas os destruíram totalmente a eles e às suas cidades; e chamou-se o lugar *Nm 14.45Hormá.

4 Então, partiram do monte Hor pelo caminho que vai ao mar Vermelho, para *Dt 2.8rodearem a terra de Edom; e a alma do povo tornou-se impaciente por causa do caminho. 5 Falou o povo contra Deus e contra Moisés: *Nm 14.2-3Por que nos fizestes subir do Egito para morrermos no deserto? Pois não há pão e não há água, e a *Nm 11.6nossa alma tem fastio deste miserável pão. 6 *Dt 8.15Enviou Jeová entre o povo serpentes abrasadoras, que *Jr 8.17mordiam o povo; e *1Co 10.9morreram muitos do povo de Israel. 7 *Nm 11.2Veio o povo a Moisés e disse: Pecamos, porque temos falado contra Jeová e contra ti; ora a Jeová que tire de nós as serpentes. Orou Moisés pelo povo. 8 Disse Jeová a Moisés: Faze-te uma *Is 14.29;30.6;Jo 3.14serpente abrasadora e põe-na sobre uma haste; e todo o que for mordido, olhando para ela, viverá. 9 Fez Moisés *2Rs 18.4;Jo 3.14-15uma serpente abrasadora e pô-la sobre uma haste; se alguém era mordido por uma serpente, quando olhava para a serpente de cobre, vivia.

10 *Nm 33.43-44Tendo partido os filhos de Israel, acamparam-se em Obote. 11 Depois, partiram de Obote e se acamparam em Ijé-Abarim, no deserto que está defronte de Moabe, para o nascente. 12 *Nm 33.45Dali, partiram e se acamparam no vale de Zerede. 13 Tendo partido dali, acamparam-se além de Arnom, que é no deserto que se estende do território dos amorreus; porque Arnom é o termo de Moabe, entre Moabe e os amorreus. 14 Pelo que se diz no Livro das Guerras de Jeová:

Vaebe em Sufa,

e os vales de Arnom,

15 e o declive dos vales

que se inclina para a situação de *Nm 21.28;Dt 2.9,18,29Ar

e se encosta aos termos de Moabe.

16 *Nm 33.46-49Dali, partiram para Beer; esse é o poço de que disse Jeová a Moisés: Ajunta o povo, e lhe darei água.

17 Então, cantou Israel este cântico:

Brota, ó poço! Entoai-lhe cânticos!

18 Ao poço que os príncipes cavaram,

que os nobres do povo abriram,

com o cetro, com os seus bordões.

Do deserto partiram para Matana; 19 de Matana, para Naaliel; de Naaliel, para Bamote; 20 e, de Bamote, para o vale que está no campo de Moabe, para o cume de Pisga, que olha para Jesimom.

21 *Dt 2.26-37Então, enviou Israel mensageiros a Seom, rei dos amorreus, a dizer-lhe: 22 *Nm 20.16-17Deixa-me passar pela tua terra; não nos desviaremos para os campos, nem para as vinhas, não beberemos a água dos poços; iremos pela estrada real até que tenhamos passado além do teu território. 23 *Nm 20.21Seom não deixou passar a Israel pelo seu território; mas reuniu a todo o seu povo e saiu ao encontro de Israel no deserto, veio a *Dt 2.32Jaza e pelejou contra Israel. 24 Israel o feriu ao fio da espada, e fez-se senhor da terra dele desde Arnom até Jaboque, até os filhos de Amom; pois o *Dt 2.37termo dos filhos de Amom era fortificado. 25 Israel tomou todas essas cidades e *Am 2.10habitou em todas as cidades dos amorreus, em Hesbom, e em todas as suas vilas. 26 Porque Hesbom era a cidade de Seom, rei dos amorreus, que pelejara contra o precedente rei de Moabe e tomara da mão dele toda a sua terra, até Arnom. 27 Pelo que dizem os recitadores de poemas:

Vinde a Hesbom!

Edifique-se e estabeleça-se a cidade de Seom!

28 *Jr 48.45Porque fogo saiu de Hesbom,

uma chama da cidade de Seom;

devorou a *Nm 21.15Ar de Moabe,

os senhores dos *Nm 22.41;Is 15.2;16.12altos de Arnom.

29 *Jr 48.46Ai de ti, Moabe!

Perdido estás, povo de *Jz 11.24;1Rs 11.33;2Rs 23.13Camos.

*Is 15.5Entregou seus filhos como fugitivos,

*Is 16.2e suas filhas, como cativas

a Seom, rei dos amorreus.

30 Nós os asseteamos; está destruída Hesbom até *Nm 32.3,34Dibom,

e os assolamos até Nofá, que se estende até Medeba.

31 Assim, habitou Israel na terra dos amorreus. 32 Mandou Moisés espiar a *Nm 32.1,3,35Jazer, e tomaram as suas aldeias e expulsaram aos amorreus que se achavam ali.

33 Então, *Dt 3.1-7voltaram e subiram pelo caminho de Basã. Ogue, rei de Basã, saiu-lhes ao encontro, ele e todo o seu povo, para lhes dar batalha em Edrei. 34 Disse Jeová a Moisés: Não o temas, porque em tua mão o entreguei a ele, e a todo o seu povo, e à sua terra; far-lhe-ás como fizeste a Seom, rei dos amorreus, que habitava em Hesbom. 35 Feriram-no, pois, a ele, e a seus filhos, e a todo o seu povo, até que nenhum lhes ficou restando; e apossaram-se da terra dele.