1 Jag är mannen som fått se lidande under hans vredes ris. 2 Han har lett mig och fört mig in i mörkret och inte in i ljuset. 3 Sannerligen, han har vänt sig mot mig. Han vänder sin hand mot mig hela dagen. 4 Mitt kött och min hud har han låtit åldras. Han har krossat mina ben. 5 Han har belägrat mig och omringat mig med bitterhet och elände. 6 På mörka platser har han låtit mig bo, likt dem som länge varit döda. 7 Han har stängt in mig så att jag inte kan komma ut, han har gjort mina bojor tunga. 8 Och när jag klagar och ropar, så stänger han ute min bön. 9 Han har spärrat mina vägar med huggen sten och gjort mina stigar krokiga. 10 Han lurade på mig som en björn, som ett lejon i försåt. 11 Han förde mig på avvägar och slet mig i stycken, han har gjort mig öde. 12 Han spände sin båge och satte mig som ett mål för pilen. 13 Med pilarna från sitt koger genomborrade han mina njurar. 14 Jag blev ett åtlöje för hela mitt folk, en visa för dem dagen lång. 15 Han har fyllt mig med bitterhet och berusat mig med malört. 16 Och han krossade mina tänder med småsten och täckte mig med aska. 17 Friden har du tagit bort ur mitt liv, jag har glömt vad lycka är. 18 Och jag sa: Det är slut med min kraft och mitt hopp till HERREN. 19 Tänk på min nöd och mitt elände, på malörten och det bittra! 20 Min själ tänker fortfarande på det och jag är betryckt. 21 Detta minns jag i mitt hjärta och därför har jag hopp: 22 Det är genom HERRENS nåd vi inte förgås, för hans barmhärtighet tar inte slut. 23 Den är ny varje morgon, stor är din trofasthet. 24 HERREN är min del, säger min själ, därför vill jag hoppas på honom. 25 HERREN är god mot dem som väntar på honom, mot den själ som söker honom. 26 Det är gott att både hoppas och i stillhet vänta på räddning från HERREN. 27 Det är gott för en man att han bär ett ok i sin ungdom. 28 Han sitter ensam och tyst, för han har lagt det på honom. 29 Han trycker sin mun i stoftet, kanske finns det ännu hopp. 30 Må han vända sin kind åt den som slår honom och bli överöst med hån. 31 För Herren förkastar inte för evigt, 32 även om han bedrövar, så förbarmar han sig efter sin stora barmhärtighet. 33 För det är inte villigt som han plågar och bedrövar människors barn. 34 Att man krossar landets alla fångar under sina fötter, 35 att vränga rätten för en man inför den Högstes ansikte, 36 att man gör orätt mot någon i hans sak - skulle Herren inte se det? 37 Vem är den som talar och det sker, om inte Herren befallt det? 38 Kommer inte både det onda och det goda från den Högstes mun? 39 Varför klagar en människa som lever, en människa som straffas för sina synder? 40 Låt oss rannsaka våra vägar och pröva dem och vända om till HERREN! 41 Låt oss lyfta upp våra hjärtan och händer till Gud i himlen. 42 Vi har syndat och gjort uppror. Du har inte förlåtit. 43 Du har dolt dig i vrede och förföljt oss. Du har dödat utan förskoning. 44 Du har dolt dig i moln, så att våra böner inte kunde nå fram. 45 Du har gjort oss till sopor och skräp bland folken. 46 Alla våra fiender har spärrat upp munnen mot oss. 47 Skräck och fallgropar har drabbat oss, förödelse och undergång. 48 Strömmar av tårar rinner från mina ögon för dottern mitt folks undergång. 49 Tårarna flödar från mina ögon utan uppehåll, de slutar inte, 50 förrän HERREN blickar ner och ser det från himlen. 51 Mitt öga vållar min själ plåga på grund av alla döttrarna i min stad. 52 Mina fiender jagade mig som en fågel utan giltigt skäl. 53 De gav mitt liv till spillo i fängelsehålan och kastade sten på mig. 54 Vatten strömmade över mitt huvud. Då sa jag: Jag är förlorad. 55 Jag åkallade ditt namn, HERRE, från djupet av fängelsehålan. 56 Du har hört mitt rop: Stäng inte dina öron för min bön om lindring och hjälp. 57 Du kom nära när jag åkallade dig. Du sa: Frukta inte! 58 O Herre, du har tagit dig an min sak, du har friköpt mitt liv. 59 Du har sett den orätt jag har lidit, O HERRE, döm du i min sak! 60 Du har sett all deras hämndlystnad och alla deras sammansvärjningar mot mig. 61 Du har hört deras förolämpningar, O HERRE, alla deras planer mot mig, 62 det mina motståndare talar och tänker ut mot mig dagen lång. 63 Se, vare sig de sitter eller står, så sjunger de nidvisor om mig. 64 Återgälda dem, O HERRE, efter deras händers verk! 65 Ge dem sorg i hjärtat, låt din förbannelse komma över dem! 66 Förfölj dem i vrede och förgör dem under HERRENS himmel!
Publicidade
Lamentações 3
Lidande och hopp.
Veja também
Publicidade