1 Rubens barn och Gads barn hade stora och mycket talrika boskapshjordar, och de såg Jaesers och Gileads land, och se, området var lämpligt för boskapshjordar. 2 Och Gads och Rubens barn kom och talade till Mose och till prästen Eleasar och till församlingens furstar och sa: 3 Atarot, Dibon, Jaeser, Nimra, Hesbon, Eleale, Sebam, Nebo och Beon, 4 det land som HERREN har underkuvat åt Israels församling, är ett land för boskap, och dina tjänare har boskap. 5 Och de sa: Om vi har funnit nåd inför dina ögon, låt detta land ges åt dina tjänare till egendom, och för oss inte över Jordan. 6 Mose sa till Gads barn och Rubens barn: Ska ni stanna här medan era bröder drar ut i krig? 7 Varför vill ni avskräcka Israels barns hjärtan från att gå över till det land som HERREN har gett åt dem? 8 Just så gjorde era fäder när jag sände dem från Kadesh-Barnea för att bese landet. 9 ✝ För när de hade dragit upp till Druvdalen* och besett landet, gjorde de Israels barns hjärtan modfällda, så att de inte ville gå in i det land som HERREN har gett åt dem. 10 Och HERRENS vrede upptändes den dagen och han svor och sa: 11 ✝ Sannerligen ingen av de män som drog ut ur Egypten, från tjugo års ålder och uppåt, ska få se det land som jag har lovat med ed till Abraham, Isak och Jakob. Eftersom de inte fullkomligt har följt mig, 12 med undantag av Kaleb, kenisiten Jefunnes son, och Josua, Nuns son, för de har i allt följt HERREN. 13 Och HERRENS vrede upptändes mot Israel, och han lät dem irra omkring i öknen i fyrtio år, tills hela den generationen var borta som hade gjort det som var ont i HERRENS ögon. 14 Och se, ni har trätt i era fäders ställe, ättlingar av syndiga män, för att ännu mer öka HERRENS glödande vrede mot Israel. 15 För om ni vänder er bort från att följa honom, ska han ännu en gång lämna dem i öknen, och ni ska ödelägga hela detta folk. 16 Då trädde de fram till honom och sa: Vi vill bygga fållor här till våra hjordar och städer åt våra barn. 17 Men själva vill vi beväpna oss, redo att gå framför Israels barn, ända tills att vi har fört dem till deras plats. Men våra barn ska bo i de befästa städerna, på grund av landets invånare. 18 Vi ska inte återvända till våra hus, förrän Israels barn har fått var och en sin arvedel, 19 för vi vill inte ärva med dem på andra sidan om Jordan och längre bort, eftersom vår arvedel har tillfallit oss här på östra sidan av Jordan. 20 ✝ Och Mose sa till dem: Om ni gör detta, om ni beväpnar er inför HERREN till krig, 21 och alla era beväpnade går över Jordan inför HERREN, ända tills han har fördrivit sina fiender inför sig, 22 och landet har blivit underlagt inför HERREN, då kan ni sedan vända tillbaka och vara utan skuld inför HERREN och inför Israel. Och detta land ska vara er egendom inför HERREN. 23 Men om ni inte gör så, se, då har ni syndat mot HERREN, och ni ska veta att er synd ska drabba er. 24 Bygg städer åt era barn och fållor åt era får och gör det som ni har sagt. 25 Och Gads barn och Rubens barn talade till Mose och sa: Dina tjänare ska göra såsom min herre befaller. 26 Våra barn, våra hustrur, vår boskap och alla våra djur ska bli kvar här i Gileads städer. 27 Men dina tjänare, alla män beväpnade för krig inför HERREN, ska dra över till strid, såsom min herre har sagt. 28 Och Mose gav befallning angående dem åt prästen Eleasar och åt Josua, Nuns son, och åt de ledande fäderna av Israels barns stammar. 29 Och Mose sa till dem: Om Gads barn och Rubens barn ska gå över Jordan tillsammans med er, alla beväpnade till strid inför HERREN, och landet blir underlagt inför er, då ska ni ge dem Gileads land som egendom. 30 Men om de inte går beväpnade över tillsammans med er, så ska de få sina egendomar bland er i Kanaans land. 31 Och Gads barn och Rubens barn svarade och sa: Vad HERREN har sagt till dina tjänare, det vill vi göra. 32 Vi ska gå över beväpnade inför HERREN till Kanaans land, så att egendomen av vår arvedel på den här sidan av Jordan ska bli vår. 33 ✝ Och Mose gav till dem - till Gads barn och till Rubens barn och till hälften av Manasse, Josefs sons, stam - amoreernas kung Sihons rike och Basans kung Ogs rike, landet med dess städer inom dess gränser, och städerna runt omkring i landet. 34 Och Gads barn byggde Dibon, Atarot, Aroer, 35 Atrot, Sofan, Jaeser, Jogbeha, 36 Bet-Nimra och Bet-Haran, befästa städer och fållor för fåren. 37 Och Rubens barn byggde Hesbon, Eleale och Kirjataim, 38 Nebo och Baal-Meon, vilkas namn har ändrats, och Sibma. Och de gav namn åt städerna, som de byggde. 39 ✝ Makirs, Manasses sons barn drog till Gilead och intog det och fördrev amoreerna som bodde där. 40 Och Mose gav Gilead åt Makir, Manasses son, och han bosatte sig där. 41 ✝ Jair, Manasses son, drog i väg och intog deras byar och kallade dem Jairs byar. 42 Noba drog i väg och intog Kenat med dess kringliggande byar och kallade den Noba efter sitt eget namn.