1 Huvudmännen för fäderna i Gileads barns släkt, som var son till Makir, son till Manasse av Josefs söners släkter, trädde fram och talade inför Mose och inför de ledare som var israeliternas familjeöverhuvuden. 2 ✝ De sa: HERREN har befallt min herre att ge landet som arvedel genom lottkastning åt Israels barn, och min herre har fått befallning av HERREN att ge vår broder Selofhads arvedel åt hans döttrar. 3 Men om de gifter sig med någon av sönerna från de andra stammarna bland Israels barn, så kommer deras arvedel att tas bort från våra fäders arvedel och läggas till den stammens arvedel som de då tillhör. Så blir den delen av vår arvedel fråntagen oss. 4 ✝ När sedan jubelåret kommer för Israels barn, då blir deras arvedel lagd till den stammens arvedel som de kommer att tillhöra. Så kommer deras arvedel att tas bort från vår fädernestams arvedel. 5 Då befallde Mose Israels barn efter HERRENS ord och sa: Josefs barns stam har talat rätt. 6 Detta är vad HERREN befaller om Selofhads döttrar, och sa: De kan gifta sig med vem de vill, bara de gifter sig inom en släkt som hör till deras fädernestam, 7 för att Israels barns arvedel inte ska flyttas från en stam till en annan stam, för alla av Israels barn ska hålla sig till sin fädernestams arvedel. 8 Varje dotter som äger en arvedel i någon av Israels barns stammar ska gifta sig med någon som tillhör en släkt inom hennes fädernestam, så att var och en av Israels barn får behålla sina fäders arvedel. 9 För ingen arvedel får flyttas från en stam till en annan stam, utan var och en av Israels barns stammar ska hålla sig till sin egen arvedel. 10 Såsom HERREN hade befallt Mose, så gjorde Selofhads döttrar, 11 för Selofhads döttrar Mahela, Tirsa, Hogla, Milka och Noa gifte sig med sina kusiner på sin fars sida. 12 De blev gifta inom Manasses, Josefs sons, släkter, och deras arvedel blev kvar inom den stam som deras fädernesläkt tillhörde. 13 Detta är de bud och stadgar som HERREN befallde Israels barn genom Mose på Moabs hedar, vid Jordan mitt emot Jeriko.