1 En bespottare är vinet, en larmare är rusdrycken, och ovis är envar som raglar därav.

2 Såsom ett ungt lejons rytande är den skräck en konung ingiver; den som ådrager sig hans vrede har förverkat sitt liv.

3 Det är en ära för en man att hålla sig ifrån kiv, den oförnuftige söker alltid strid.

4 När hösten kommer, vill den late icke plöja; därför söker han vid skördetiden förgäves efter frukt.

5 Planerna i en mans hjärta äro såsom ett djupt vatten, men en man med förstånd hämtar ändå upp dem.

6 Många finnas, som ropa ut var och en sin barmhärtighet; men vem kan finna en man som är att lita på?

7 Den som vandrar i ostrafflighet såsom en rättfärdig man, hans barn går det val efter honom.

8 En konung, som sitter på domarstolen, rensar med sina ögons kastskovel bort allt vad ont är.

9 Vem kan säga: »Jag har bevarat mitt hjärta rent, jag är fri ifrån synd»?

10 Två slags vikt och två slags mått, det ena som det andra är en styggelse för HERREN.

11 Redan barnet röjer sig i sina gärningar, om dess vandel är rättskaffens och redlig.

12 Örat, som hör, och ögat, som ser, det ena som det andra har HERREN gjort.

13 Älska icke sömn, på det att du icke må bliva fattig; håll dina ögon öppna, så får du bröd till fyllest.

14 »Uselt, uselt», säger köparen; men när han går sin väg, rosar han sitt köp.

15 Man må hava guld, så ock pärlor i myckenhet, den dyrbaraste klenoden äro dock läppar som tala förstånd.

16 Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för de främmandes skull.

17 Orättfånget bröd smakar mannen ljuvligt, men efteråt bliver hans mun full av stenar.

18 Planer hava framgång, när de äro väl överlagda, och med rådklokhet må man föra krig.

19 Den som går med förtal, han förråder hemligheter; med den som är lösmunt må du ej giva dig i lag.

20 Den som uttalar förbannelser över fader eller moder, hans lampa skall slockna ut mitt i mörkret.

21 Det förvärv man i förstone ävlas efter, det varder på sistone icke välsignat.

22 Säg icke: »Jag vill vedergälla ont med ont»; förbida HERREN, han skall hjälpa dig.

23 Tvåfaldig vikt är en styggelse för HERREN, och falsk våg är icke något gott.

24 Av HERREN bero en mans steg; ja, en människa förstår icke själv sin väg.

25 Det är farligt för en människa att obetänksamt helga något och att överväga sina löften, först när de äro gjorda.

26 En vis konung rensar bort de ogudaktiga såsom med en kastskovel och låter tröskhjulet gå över dem.

27 Anden i människan är en HERRENS lykta; den utrannsakar alla hjärtats innandömen.

28 Mildhet och trofasthet äro en konungs vakt; genom mildhet stöder han sin tron.

29 De ungas ära är deras kraft, och de gamlas prydnad äro deras grå hår.

30 Sår som svida rena från ondska, ja, tuktan renar hjärtats innandömen.

1 Die wyn is 'n spotter, en sterk drank 'n lawaaimaker; en elkeen wat daardeur bedwelmd raak, is nie wys nie.

2 Die dreiging van die koning is soos die gebrom van 'n jong leeu; wie hom vertoorn, verbeur sy lewe.

3 Dit is 'n eer vir 'n man om van twis weg te bly, maar elke sot breek los.

4 In die herfs ploeg die luiaard nie; en verlang hy iets in die oestyd, dan is daar niks nie.

5 Die raad in die hart van 'n man mag diep waters wees, 'n man van verstand sal dit tog uitskep.

6 Baie mense roem hulle eie welwillendheid, maar wie vind 'n betroubare man?

7 Wie in sy regskapenheid wandel as 'n regverdige -- gelukkig is sy kinders n hom.

8 'n Koning wat op die regterstoel sit, wan met sy oë alles uit wat sleg is.

9 Wie kan sê: Ek het my hart suiwer gehou, ek is rein van my sonde?

10 Twee soorte gewig, twee soorte maat -- hulle altwee is vir die HERE 'n gruwel.

11 Die seun laat hom alreeds aan sy handelinge ken, of sy handelwyse suiwer en of dit reg is.

12 'n Oor wat hoor, en 'n oog wat sien -- die HERE het hulle altwee gemaak.

13 Moenie die slaap liefhê, sodat jy arm word nie; maak jou oë oop, dat jy jou met brood kan versadig.

14 Sleg, sleg! sê die koper; maar as hy wegloop, beroem hy hom.

15 Daar is goud en 'n menigte korale, maar 'n kosbare sieraad is die lippe van kennis.

16 Neem sy kleed weg, want hy het vir 'n ander borg gestaan, en neem hom as pand vir die vreemdes.

17 Soet is vir 'n mens die brood van bedrog, maar daarna word sy mond vol gruisklippertjies.

18 Planne kom deur beraadslaging tot stand; voer dan oorlog met goeie oorleg.

19 Wie met kwaadsprekery omgaan, maak 'n geheim openbaar; laat jou dus nie in met een wat sy lippe laat oopstaan nie.

20 Wie sy vader of sy moeder vloek, sy lamp gaan in pikdonker dood.

21 'n Besit wat by die begin haastig bymekaargeskraap is -- die einde daarvan sal tog nie geseënd wees nie.

22 Moenie sê: Ek wil die kwaad vergelde nie! Wag op die HERE, dat Hy jou help.

23 Twee soorte gewig is vir die HERE 'n gruwel, en 'n valse weegskaal is nie goed nie.

24 Die voetstappe van 'n man hang van die HERE af: hoe sou 'n mens dan sy weg verstaan?

25 Dit is vir die mens 'n strik dat hy onbedagsaam sê: Heilig! om dan eers n die geloftes te oorweeg.

26 'n Wyse koning wan die goddelose uit en laat die dorswiel oor hulle draai.

27 Die gees van die mens is 'n lamp van die HERE, dit deursoek al die kamers van die binneste.

28 Liefde en trou behoed die koning, en deur liefde stut hy sy troon.

29 Die sieraad van die jongmanne is hulle krag, en die versiersel van grysaards is grys hare.

30 Bloedige wonde suiwer die kwaad uit en slae die kamers van die binneste.