1 En vallfartssång. Mycken nöd hava de vållat mig allt ifrån min ungdom -- så säge Israel --2 mycken nöd hava de vållat mig allt ifrån min ungdom, dock blevo de mig ej övermäktiga.3 På min rygg hava plöjare plöjt och dragit upp långa fåror.4 Men HERREN är rättfärdig och har huggit av de ogudaktigas band.5 De skola komma på skam och vika tillbaka, så många som hata Sion.6 De skola bliva lika gräs på taken, som vissnar, förrän det har vuxit upp;7 ingen skördeman fyller därmed sin hand, ingen kärvbindare sin famn,8 och de som gå där fram kunna icke säga: »HERRENS välsignelse vare över eder! Vi välsigna eder i HERRENS namn.»

1 En sang ved festreisene. Meget har de trengt mig fra min ungdom av - så sie Israel -2 meget har de trengt mig fra min ungdom av; men de har ikke fått overhånd over mig.3 Min rygg har plogmenn pløid, de har gjort sine furer lange.4 Herren er rettferdig, han har avhugget de ugudeliges rep.5 De skal bli til skamme og vike tilbake alle de som hater Sion,6 de skal bli som gress på takene, som er visnet før det blir rykket op:7 Høstmannen fyller ikke sin hånd, ei heller den som binder kornbånd, sitt fang.8 Og de som går forbi, sier ikke: Herrens velsignelse være over eder, vi velsigner eder i Herrens navn!