1 Härefter kommo fariséer och skriftlärde från Jerusalem till Jesus och sade:
2 »Varför överträda dina lärjungar de äldstes stadgar? De två ju icke sina händer, när de skola äta.»
3 Men han svarade och sade till dem: »Varför överträden I själva Guds bud, för edra stadgars skull?
4 Gud har ju sagt: 'Hedra din fader och din moder' och: 'Den som smädar sin fader eller sin moder, han skall döden dö.'
5 Men I sägen, att om någon säger till sin fader eller sin moder: 'Vad du av mig kunde hava fått till hjälp, det giver jag i stället såsom offergåva', då behöver han alls icke hedra sin fader eller sin moder.
6 I haven så gjort Guds budord om intet, för edra stadgars skull.
7 I skrymtare, rätt profeterade Esaias om eder, när han sade:
8 'Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan äro långt ifrån mig;
9 och fåfängt dyrka de mig, eftersom de läror de förkunna äro människobud.'»
10 Och han kallade folket till sig och sade till dem: »Hören och förstån.
11 Icke vad som går in i munnen orenar människan, men vad som går ut ifrån munnen, det orenar människan.»
12 Då trädde hans lärjungar fram och sade till honom: »Vet du, att när fariséerna hörde det du nu sade, var det för dem en stötesten?»
13 Men han svarade och sade: »Var planta som min himmelske Fader icke har planterat skall ryckas upp med rötterna.
14 Frågen icke efter dem. De äro blinda ledare; och om en blind leder en blind, så falla de båda i gropen.»
15 Då tog Petrus till orda och sade till honom: »Uttyd för oss detta bildliga tal.»
16 Han sade: »Ären då också I ännu utan förstånd?
17 Insen I icke att allt som går in i munnen, det går ned i buken och har sin naturliga utgång?
18 Men vad som går ut ifrån munnen, det kommer från hjärtat, och det är detta som orenar människan.
19 Ty från hjärtat komma onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, tjuveri, falskt vittnesbörd, hädelse.
20 Det är detta som orenar människan; men att äta med otvagna händer, det orenar icke människan.»
21 Och Jesus begav sig bort därifrån och drog sig undan till trakten av Tyrus och Sidon.
22 Då kom en kananeisk kvinna från det området och ropade och sade: »Herre, Davids son, förbarma dig över mig. Min dotter plågas svårt av en ond ande.»
23 Men han svarade henne icke ett ord. Då trädde hans lärjungar fram och bådo honom och sade: »Giv henne besked; hon förföljer oss ju med sitt ropande.»
24 Han svarade och sade: »Jag är icke utsänd till andra än till de förlorade fåren av Israels hus.»
25 Men hon kom fram och föll ned för honom och sade: »Herre, hjälp mig.»
26 Då svarade han och sade: »Det är otillbörligt att taga brödet från barnen och kasta det åt hundarna.»
27 Hon sade: »Ja, Herre. Också äta ju hundarna allenast av de smulor som falla ifrån deras herrars bord.»
28 Då svarade Jesus och sade till henne: »O kvinna, din tro är stor. Ske dig såsom du vill.» Och hennes dotter var frisk ifrån den stunden.
29 Men Jesus gick därifrån vidare och kom till Galileiska sjön. Och han gick upp på berget och satte sig där.
30 Då kom mycket folk till honom, och de hade med sig halta, blinda, dövstumma, lytta och många andra; dem lade de ned för hans fötter, och han botade dem,
31 så att folket förundrade sig, när de funno dövstumma tala, lytta vara friska och färdiga, halta gå och blinda se. Och man prisade Israels Gud.
32 Och Jesus kallade sina lärjungar till sig och sade: »Jag ömkar mig över folket, ty det är redan tre dagar som de hava dröjt kvar hos mig, och de hava intet att äta; och jag vill icke låta dem gå ifrån mig fastande, för att de icke skola uppgivas på vägen.»
33 Då sade lärjungarna till honom: »Varifrån skola vi här, i en öken, få så mycket bröd, att vi kunna mätta så mycket folk?»
34 Jesus frågade dem: »Huru många bröd haven I?» De svarade: »Sju, och därtill några få småfiskar.»
35 Då tillsade han folket att lägra sig på marken.
36 Och han tog de sju bröden, så ock fiskarna, och tackade Gud och bröt bröden och gav åt lärjungarna, och lärjungarna gåvo åt folket.
37 Så åto de alla och blevo mätta. Och de överblivna styckena samlade man sedan upp, sju korgar fulla.
38 Men de som hade ätit voro fyra tusen män, förutom kvinnor och barn.
39 Sedan lät han folket skiljas åt och steg i båten och for till Magadans område.
1 Then come unto Jesus do they from Jerusalem -- scribes and Pharisees -- saying,
2 `Wherefore do thy disciples transgress the tradition of the elders? for they do not wash their hands when they may eat bread.`
3 And he answering said to them, `Wherefore also do ye transgress the command of God because of your tradition?
4 for God did command, saying, Honour thy father and mother; and, He who is speaking evil of father or mother -- let him die the death;
5 but ye say, Whoever may say to father or mother, An offering [is] whatever thou mayest be profited by me; --
6 and he may not honour his father or his mother, and ye did set aside the command of God because of your tradition.
7 `Hypocrites, well did Isaiah prophesy of you, saying,
8 This people doth draw nigh to Me with their mouth, and with the lips it doth honour Me, but their heart is far off from Me;
9 and in vain do they worship Me, teaching teachings -- commands of men.`
10 And having called near the multitude, he said to them, `Hear and understand:
11 not that which is coming into the mouth doth defile the man, but that which is coming forth from the mouth, this defileth the man.`
12 Then his disciples having come near, said to him, `Hast thou known that the Pharisees, having heard the word, were stumbled?`
13 And he answering said, `Every plant that my heavenly Father did not plant shall be rooted up;
14 let them alone, guides they are -- blind of blind; and if blind may guide blind, both into a ditch shall fall.`
15 And Peter answering said to him, `Explain to us this simile.`
16 And Jesus said, `Are ye also yet without understanding?
17 do ye not understand that all that is going into the mouth doth pass into the belly, and into the drain is cast forth?
18 but the things coming forth from the mouth from the heart do come forth, and these defile the man;
19 for out of the heart come forth evil thoughts, murders, adulteries, whoredoms, thefts, false witnessings, evil speakings:
20 these are the things defiling the man; but to eat with unwashen hands doth not defile the man.`
21 And Jesus having come forth thence, withdrew to the parts of Tyre and Sidon,
22 and lo, a woman, a Canaanitess, from those borders having come forth, did call to him, saying, `Deal kindly with me, Sir -- Son of David; my daughter is miserably demonized.`
23 And he did not answer her a word; and his disciples having come to him, were asking him, saying -- `Let her away, because she crieth after us;`
24 and he answering said, `I was not sent except to the lost sheep of the house of Israel.`
25 And having come, she was bowing to him, saying, `Sir, help me;`
26 and he answering said, `It is not good to take the children`s bread, and to cast to the little dogs.`
27 And she said, `Yes, sir, for even the little dogs do eat of the crumbs that are falling from their lords` table;`
28 then answering, Jesus said to her, `O woman, great [is] thy faith, let it be to thee as thou wilt;` and her daughter was healed from that hour.
29 And Jesus having passed thence, came nigh unto the sea of Galilee, and having gone up to the mountain, he was sitting there,
30 and there came to him great multitudes, having with them lame, blind, dumb, maimed, and many others, and they did cast them at the feet of Jesus, and he healed them,
31 so that the multitudes did wonder, seeing dumb ones speaking, maimed whole, lame walking, and blind seeing; and they glorified the God of Israel.
32 And Jesus having called near his disciples, said, `I have compassion upon the multitude, because now three days they continue with me, and they have not what they may eat; and to let them away fasting I will not, lest they faint in the way.`
33 And his disciples say to him, `Whence to us, in a wilderness, so many loaves, as to fill so great a multitude?`
34 And Jesus saith to them, `How many loaves have ye?` and they said, `Seven, and a few little fishes.`
35 And he commanded the multitudes to sit down upon the ground,
36 and having taken the seven loaves and the fishes, having given thanks, he did break, and gave to his disciples, and the disciples to the multitude.
37 And they did all eat, and were filled, and they took up what was over of the broken pieces seven baskets full,
38 and those eating were four thousand men, apart from women and children.
39 And having let away the multitudes, he went into the boat, and did come to the borders of Magdala.