1 Mais il arrivera, aux derniers jours, que la montagne de la maison de l’Éternel sera établie au-dessus des montagnes, et elle s’élèvera par-dessus les collines, et les peuples y afflueront.
2 Et des nations nombreuses iront, et diront: Venez et montons à la montagne de l’Éternel, à la maison du Dieu de Jacob; il nous instruira de ses voies, et nous marcherons dans ses sentiers! Car la loi sortira de Sion, et la parole de l’Éternel, de Jérusalem.
3 Il jugera entre des peuples nombreux, et sera l’arbitre de nations puissantes, jusqu’aux pays lointains; ils forgeront de leurs épées des hoyaux, et de leurs lances, des serpes; une nation ne lèvera plus l’épée contre l’autre, et on n’apprendra plus la guerre.
4 Mais chacun habitera sous sa vigne et sous son figuier, sans que personne les épouvante; car la bouche de l’Éternel des armées a parlé.
5 Quand tous les peuples marchent chacun au nom de son dieu, nous, nous marcherons au nom de l’Éternel notre Dieu, à toujours et à perpétuité!
6 En ce jour-là, dit l’Éternel, je rassemblerai les boiteux, je recueillerai ceux qui étaient chassés, ceux que j’avais maltraités;
7 Et je ferai de ceux qui boitent un reste, et de ceux qui ont été éloignés une nation puissante; et l’Éternel régnera sur eux, à la montagne de Sion, dès lors et à toujours.
8 Et toi, tour du troupeau, colline de la fille de Sion, jusqu’à toi viendra, à toi arrivera l’ancienne domination; la royauté sera à la fille de Jérusalem.
9 Pourquoi maintenant pousses-tu des cris? N’y a-t-il pas de roi au milieu de toi, ou ton conseiller a-t-il péri, pour que la douleur t’ait saisie comme celle qui enfante?
10 Sois en travail et crie, fille de Sion, comme celle qui enfante! Car maintenant tu sortiras de la ville, et tu demeureras aux champs, et tu iras jusqu’à Babylone. Là tu seras délivrée; là, l’Éternel te rachètera de la main de tes ennemis.
11 Et maintenant plusieurs nations se rassemblent contre toi, qui disent: "Qu’elle soit profanée, et que notre œil voie en Sion ce qu’il désire! "
12 Mais elles ne connaissent pas les pensées de l’Éternel, et elles ne comprennent pas son dessein; car il les a rassemblées comme des gerbes dans l’aire.
13 Lève-toi et foule, fille de Sion! Car je te ferai une corne de fer et des ongles d’airain, et tu broieras des peuples nombreux, et je vouerai comme un interdit leur butin à l’Éternel, et leurs richesses au Seigneur de toute la terre.
Israel ska återvända till sitt land
1 Ps 68:17, Jes 2:2f, 66:20, Jer 3:17, Hos 3:5, Sak 8:3, 20f. Det ska ske i den yttersta tiden
att berget med Herrens hus
ska stå fast grundat
och vara högst bland bergen,
upphöjt över höjderna.
Och alla folk ska strömma dit,
2 Ps 110:2, Jes 51:4, Jer 31:6, Sak 14:9, Joh 4:22. och många folk ska gå i väg och säga:
"Kom, låt oss gå upp
till Herrens berg,
till Jakobs Guds hus.
Han ska lära oss sina vägar
så att vi kan vandra
på hans stigar."
För undervisningen
ska gå ut från Sion,
Herrens ord från Jerusalem.
3 Jes 2:4, 11:3f, Joel 3:10, Sak 9:10. Han ska döma mellan många folk
och skipa rätt åt mäktiga hednafolk,
ända bort i fjärran land.
Då ska de smida sina svärd
till plogbillar
och sina spjut till vingårdsknivar.
Folken ska inte lyfta svärd
mot varandra
och inte mer öva för krig.4:1f Stycket återfinns även i Jesaja 2:2-4. De två profeterna var samtida och kände troligen varandra.
4 3 Mos 26:6, 1 Kung 4:25, Jes 1:20, 58:14, Jer 30:10, Sak 3:10. Var och en ska sitta
under sin vinstock och sitt fikonträd4:4under sin vinstock och sitt fikonträdUttryck för trygghet och gott liv (jfr 1 Kung 4:25, Sak 3:10).
utan fruktan,
för så har Herren Sebaots mun talat.
5 Ps 96:4f, 97:7, 9, Sak 10:12. Alla andra folk vandrar
vart och ett i sin guds namn,
men vi ska vandra
i Herren vår Guds namn,
alltid och för evigt.
6 5 Mos 30:3f, Hes 34:16, Mika 2:12, Sef 3:19. På den dagen, säger Herren,
ska jag samla de haltande
och föra samman de fördrivna
och dem som jag har plågat.
7 Jes 24:23, 60:22, Dan 7:14, Ob v 21, Luk 1:33. Jag ska göra de haltande till en rest
och de fördrivna
till ett mäktigt folk,
och Herren ska vara kung
över dem på Sions berg
från nu och till evig tid.
8 1 Mos 35:21. Och du Herdetorn,
dottern Sions kulle,
till dig ska det komma,
det forna herraväldet ska komma,
dottern Jerusalems kungadöme.
9 Jer 8:19. Men varför ropar du så högt?
Finns det ingen kung hos dig,
är din rådgivare borta
eftersom du gripits av vånda
likt en barnaföderska?
10 Jer 4:31. Vrid dig i födslosmärtor
likt en födande kvinna,
dotter Sion,
för nu måste du dra ut ur staden
och bo på öppna fältet.
Ända till Babel4:10till BabelHit fördes folket bort över hundra år senare, 597 och 587 f Kr (se 2 Kung 24-25). De befriades av perserkungen Koresh 539 f Kr (Esra 1) och fick återvända till sitt land (vers 6). ska du komma.
Där ska du befrias,
där ska Herren förlossa dig
ur dina fienders hand.
11 Jes 17:12f, Ob v 12. Nu samlas många folk mot dig,
och de säger:
"Hon ska bli orenad,
och våra ögon ska se
med lust på Sion."
12 Jer 51:33. Men de känner inte
Herrens tankar,
de förstår inte hans rådslut,
att han har samlat dem
som kärvar till tröskplatsen.
13 5 Mos 33:17. Res dig och tröska4:13tröskaAtt krossa skördad säd på tröskplatsen (Jes 28:28), en bild för våldsam behandling., dotter Sion,
för jag ska ge dig horn av järn
och klövar av koppar.
Du ska krossa många folk
och viga bytet från dem åt Herren,
deras skatter åt hela jordens Herre.