1 Saul war Jahre alt, als er König wurde, und regierte das zweite Jahr über Israel. 2 Da erwählte sich Saul dreitausend Mann aus Israel, davon waren zweitausend mit Saul zu Michmas, auf dem Gebirge von Bethel, und eintausend mit Jonatan zu Gibea-Benjamin, das übrige Volk aber ließ er gehen, einen jeden in seine Hütte. 3 Jonatan aber schlug den Posten der Philister, der zu Geba war. Solches kam vor die Philister. Und Saul ließ im ganzen Lande die Posaunen blasen und sagen: Die Hebräer sollen es hören! 4 Und ganz Israel hörte sagen: Saul hat den Philisterposten geschlagen; auch hat sich Israel bei den Philistern verhaßt gemacht! Und das Volk wurde zusammengerufen, Saul nach, gen Gilgal. 5 Da versammelten sich die Philister, wider Israel zu streiten: Wagenkämpfer, tausend Gespanne, sechstausend Reiter und Volk wie der Sand am Gestade des Meeres; die zogen herauf und lagerten sich zu Michmas, östlich von Beth-Aven. 6 Als nun die Männer von Israel sahen, daß sie in Nöten waren (denn das Volk war sehr geängstigt), versteckten sie sich in den Höhlen und auf den Felsenkämmen, in den Felsklüften und in Löchern und Brunnengruben. 7 Und es gingen auch Hebräer über den Jordan in das Land Gad und Gilead. Saul aber war noch zu Gilgal; und das ganze Volk hinter ihm war zaghaft. 8 Und nachdem er sieben Tage lang gewartet hatte, bis zu der von Samuel bestimmten Zeit, Samuel aber nicht nach Gilgal kam, da zerstreute sich das Volk von ihm weg. 9 Da sprach Saul: Bringet die Brandopfer und Dankopfer zu mir! Und er brachte das Brandopfer dar. 10 Als er aber das Brandopfer vollendet hatte, siehe, da kam Samuel. Da ging Saul hinaus ihm entgegen, um ihn zu grüßen. 11 Samuel aber sprach: Was hast du gemacht? Saul antwortete: Als ich sah, daß das Volk sich von mir zerstreute und daß du nicht zur bestimmten Zeit kamst und daß die Philister zu Michmas versammelt waren, 12 da sprach ich: Nun werden die Philister zu mir nach Gilgal herabkommen, und ich habe das Angesicht des HERRN noch nicht erbeten; da wagte ich’s und opferte das Brandopfer. 13 Samuel aber sprach zu Saul: Du hast töricht gehandelt, daß du das Gebot des HERRN, deines Gottes, das er dir geboten, nicht gehalten hast; denn sonst hätte er dein Königtum über Israel auf ewig bestätigt. 14 Nun aber wird dein Königtum nicht bestehen. Der HERR hat sich einen Mann ausgesucht nach seinem Herzen; dem hat der HERR geboten, über sein Volk Fürst zu sein, weil du nicht gehalten hast, was dir der HERR gebot! 15 Da machte sich Samuel auf und ging von Gilgal hinauf nach Gibea-Benjamin. Saul aber musterte das Volk, das [noch] bei ihm war, etwa sechshundert Mann. 16 Und Saul und sein Sohn Jonatan und das Volk, das noch bei ihm war, verblieben zu Gibea-Benjamin; die Philister aber hatten sich zu Michmas gelagert. 17 Und es zogen aus dem Lager der Philister drei Haufen, das Land zu verheeren; der eine Haufe nahm den Weg gen Ophra, nach der Landschaft Schual hin; 18 der andere aber nahm den Weg nach Beth-Horon, und der dritte den Weg nach dem Gebirge, welches über das Tal Zeboim weg nach der Wüste sieht. 19 Aber im ganzen Land Israel war kein Schmied zu finden; denn die Philister dachten, die Hebräer könnten sonst Schwerter und Spieße machen. 20 Darum mußte ganz Israel zu den Philistern hinabziehen, wenn jemand seine Pflugschar, seine Haue, sein Beil oder seinen Spaten zu schärfen hatte, 21 wenn die Schneiden an den Spaten und Hauen und Gabeln und Beilen stumpf geworden waren, und um den Ochsenstachel zu schärfen. 22 Und so kam es, daß am Tage der Schlacht weder Schwert noch Spieß zu finden war in der Hand des ganzen Volkes, welches mit Saul und Jonatan war; für Saul aber und seinen Sohn Jonatan war etwas vorhanden. 23 Und ein Vorposten der Philister rückte bis zum Engpaß von Michmas vor.
1 E toru tekau ngā tau o Haora ka kīngi ia; ā, e rua ōna tau e kīngi ana mō Īharaira.
2 Nā, ka whiriwhiria e Haora ētahi tāngata o Īharaira māna, e toru mano. Ā, o aua mano, e rua i a Haora i Mikimaha, i Maunga Pētēre, kotahi mano i a Honatana i Kipea o Pineamine; ko te nuinga ia o te iwi i tonoa atu e ia ki tōna tēneti, ki tōna tēneti.
3 Nā, ka patua e Honatana ngā hōia pupuri a ngā Pirihitini i Kepa, ā, rongo ana ngā Pirihitini. Nā, ka whakatangihia te tētere e Haora puta noa i te whenua katoa, ā, ka mea, "Kia rongo ngā Hiperu." 4 Ā, ka rongo a Īharaira katoa i te kōrero kua patua e Haora ngā hōia pupuri a ngā Pirihitini, ā, kua whakahouhou hoki a Īharaira ki ngā Pirihitini, nā, ka huihui te iwi ki te whai i a Haora ki Kirikara.
5 Me ngā Pirihitini hoki, i huihui ki te whawhai ki a Īharaira, e toru tekau mano ngā hāriata, e ono mano ngā hōia eke hōiho, me ngā tāngata e rite ana ki te onepū i te taha o te moana te tini. Nā, ka haere rātou, ka noho ki Mikimaha, whaka te rāwhiti o Peteawene. 6 I te kitenga o ngā tāngata o Īharaira kei roto rātou i te raru, kua pāwera hoki te iwi, nā, piri ana te iwi i roto i ngā ana, i ngā wāhi ururua, i runga i ngā kāmaka, i ngā taumaihi, i roto i ngā rua. 7 Nā tērā ētahi o ngā Hiperu i whiti atu i Horano ki te whenua o Kara, o Kireara.
Ko Haora ia, i Kirikara anō ia; ā, aru wehi ana te iwi katoa i a ia. 8 Ā, e whitu ngā rā i tatari ai ia, ko te wā hoki ia i whakaritea e Hamuera; kāhore ia a Hamuera i tae ki Kirikara, ā, marara noa atu tōna nuinga. 9 Nā, ka mea a Haora, "Kawea mai te tahunga tinana ki ahau, me ngā whakahere mō te pai." Nā, whakaekea ana e ia te tahunga tinana. 10 Ā, ka oti tāna tahunga tinana te whakaeke, nā, kua puta a Hamuera; ā, haere ana a Haora ki te whakatau i a ia, ki te oha ki a ia.
11 Nā, ka mea a Hamuera, "He mahi aha tāu?"
Anō rā ko Haora, "I kite hoki ahau kua marara noa atu tōku nuinga, ā, kāhore koe i tae mai i ngā rā i whakaritea, heoi e huihui ana ngā Pirihitini ki Mikimaha, 12 koia ka mea ahau, ‘Ākuanei ngā Pirihitini haere mai ai ki ahau ki Kirikara, ā, kāhore anō ahau kia īnoi ki a Ihowā.’ Nā, pēhia ana e ahau tōku ngākau, ā, whakaekea ana te tahunga tinana."
13 Nā, ko te kīanga a Hamuera ki a Haora, "He mahi kūware tāu; kīhai nei i pupuri i te whakahau a Ihowā, a tōu Atua i whakahau ai ia ki a koe; pēnei kua whakapūmautia e Ihowā āianei tōu kīngitanga ki a Īharaira ā ake ake. 14 Ko tēnei, e kore e tū tōu kīngitanga; kua rapua e Ihowā tētahi tangata māna, ko tā tōna ngākau i pai ai, kua oti anō ia te whakahau e Ihowā hei rangatira mō tāna iwi; mōu kīhai i pupuri i tā Ihowā i whakahau ai ki a koe."
15 Nā, whakatika ana a Hamuera, ā, haere atu ana i Kirikara ki Kipea o Pineamine. Ā, taua ana e Haora ngā tāngata i piri ki a ia; tata tonu aua tāngata ki te ono rau.
16 Nā, i Kepa o Pineamine a Haora rāua ko tāna tama, ko Honatana, me te hunga hoki i piri ki a rāua; i Mikimaha anō ngā Pirihitini e noho ana. 17 Nā, ka puta ngā kaipāhua i te puni o ngā Pirihitini, e toru ngā ngohi; kotahi te ngohi i anga nā te ara ki Opora, ki te whenua o Huara, 18 kotahi te ngohi i anga nā te huarahi ki Petehorono; kotahi te ngohi i anga nā te ara ki te rohe e aro nui ana ki te raorao o Tepoimi whaka te koraha.
19 Nā, kāhore he parakimete i kitea puta noa i te whenua katoa o Īharaira; i mea hoki ngā Pirihitini, "Kei hangā he hoari, he tao rānei, e ngā Hiperu!" 20 Haere ai a Īharaira katoa ki raro, ki ngā Pirihitini ki te whakakoi i te hea, i te māripi o tāna parau, i tāna toki, i tāna ko. 21 Otiia he whaiuru anō tā rātou mō ngā hea, mō ngā māripi o ngā parau, mō ngā mārau, mō ngā toki, hei oro anō hoki mō ngā wero kau.
22 Heoi, i te rā o te pakanga kāhore i kitea he hoari, he tao i roto i te ringa o tētahi o ngā tāngata a Haora rāua ko Honatana; otiia i kitea anō ki a Haora rāua ko tāna tama, ko Honatana.
23 Nā, ka haere ngā hōia pupuri a ngā Pirihitini ki te whakawhitinga atu o Mikimaha.