1 Also kamen die Leute von Kirjat-Jearim und holten die Lade des HERRN hinauf und brachten sie in das Haus Abinadabs auf dem Hügel, und sie weihten seinen Sohn Eleasar, die Lade des HERRN zu hüten. 2 Und von dem Tag an, da die Lade zu Kirjat-Jearim weilte, verging eine lange Zeit, bis zwanzig Jahre um waren; und das ganze Haus Israel jammerte dem HERRN nach. 3 Samuel aber redete mit ganz Israel und sprach: Wollt ihr von ganzem Herzen zu dem HERRN zurückkehren, so tut die fremden Götter und Astarten aus eurer Mitte und richtet eure Herzen zu dem HERRN und dient ihm allein, so wird er euch aus der Hand der Philister erretten. 4 Da taten die Kinder Israel die Baale und die Astarten von sich und dienten dem HERRN allein. 5 Samuel aber sprach: Versammelt ganz Israel gen Mizpa, so will ich für euch zum HERRN beten! 6 Da kamen sie zusammen gen Mizpa und schöpften Wasser und gossen es aus vor dem HERRN und fasteten am selben Tag und sprachen daselbst: Wir haben gegen den HERRN gesündigt! Also richtete Samuel die Kinder Israel zu Mizpa. 7 Als aber die Philister hörten, daß die Kinder Israel gen Mizpa zusammengekommen waren, zogen die Fürsten der Philister hinauf wider Israel. Als die Kinder Israel solches hörten, fürchteten sie sich vor den Philistern. 8 Und die Kinder Israel sprachen zu Samuel: Laß nicht ab, für uns zu dem HERRN, unserm Gott, zu schreien, daß er uns aus der Hand der Philister errette! 9 Und Samuel nahm ein Milchlamm und opferte es dem HERRN für Israel, und der HERR erhörte ihn. 10 Und während Samuel das Brandopfer darbrachte, näherten sich die Philister zum Streit wider Israel; aber an demselben Tage donnerte der HERR mit gewaltiger Stimme wider die Philister und verwirrte sie, so daß sie vor Israel geschlagen wurden. 11 Da zogen die Männer Israels aus von Mizpa und jagten die Philister und schlugen sie bis unterhalb Beth-Kar. 12 Da nahm Samuel einen Stein und setzte ihn zwischen Mizpa und Schen und hieß ihn Eben-Eser, und sprach: Bis hierher hat der HERR uns geholfen! 13 Also wurden die Philister gedemütigt und kamen hinfort nicht mehr in das Gebiet Israels. Und die Hand des HERRN war wider die Philister, solange Samuel lebte. 14 Also bekam Israel die Städte wieder, welche die Philister den Israeliten genommen hatten, von Ekron an bis gen Gat, samt ihrem Gebiet; die errettete Israel aus der Hand der Philister. Es war aber Friede zwischen Israel und den Amoritern. 15 Und Samuel richtete Israel sein Leben lang; 16 und er zog alljährlich umher und machte die Runde in Bethel, Gilgal und Mizpa und richtete Israel an allen diesen Orten. 17 Doch kehrte er immer wieder nach Rama zurück; denn daselbst war sein Haus; und er richtete Israel daselbst und baute daselbst dem HERRN einen Altar.
1 Nā, ka haere ngā tāngata o Kiriata Tearimi ki te tiki i te āka a Ihowā, ā, kawea ana e rātou ki te whare o Apinarapa i te pukepuke. I whakatapua hoki e rātou a Ereātara tāna tama hei tiaki i te āka a Ihowā.
2 Ā, i te nohoanga o te āka ki Kiriata Tearimi, i te mea kua maha ngā rā; e rua tekau hoki ngā tau; nā, ka tangi te whare katoa o Īharaira ki a Ihowā.
3 Nā, ka kōrero a Hamuera ki te whare katoa o Īharaira, ka mea, "Ki te mea e hoki katoa ana ō koutou ngākau ki a Ihowā, whakarērea ngā atua kē i roto i a koutou, me Ahataroto anō hoki; whakapūmautia hoki ō koutou ngākau ki a Ihowā, me mahi hoki ki a ia anake, ā, māna koutou e whakaora i roto i te ringa o ngā Pirihitini." 4 Kātahi ka whakarērea e ngā tama a Īharaira ngā Paara me Ahataroto, ā, mahi ana ki a Ihowā anake.
5 Nā, ka mea a Hamuera, "Huihuia mai a Īharaira katoa ki Mihipa, ā, ka īnoi ahau ki a Ihowā mō koutou." 6 Nā, ka huihui rātou ki Mihipa, ā, utuhia ana he wai, ringihia ana ki te aroaro o Ihowā, i nohopuku anō hoki i taua rā, ā, ka mea i reira, "Kua hara mātou ki a Ihowā." Nā, ka whakawā a Hamuera mō ngā tama a Īharaira ki Mihipa.
7 Ā, nō te rongonga o ngā Pirihitini kua huihui ngā tama a Īharaira ki Mihipa, ka haere ngā rangatira o ngā Pirihitini ki a Īharaira. Ā, i te rongonga, o ngā tama a Īharaira, ka wehi rātou i ngā Pirihitini. 8 Nā, ka mea ngā tama a Īharaira ki a Hamuera, "Kei whakamutua tāu karanga ki a Ihowā, ki tō tātou Atua, mō mātou, kia whakaorangia mātou i te ringa o ngā Pirihitini." 9 Nā, tīkina ana e Hamuera he reme, he mea ngote ū, ā, whakaekea katoatia ana hei tahunga tinana ki a Ihowā. Nā, ka karanga a Hamuera ki a Ihowā mō Īharaira, ā, ka whakarongo a Ihowā ki a ia.
10 Ā, i a Hamuera e whakaeke ana i te tahunga tinana, ka whakatata mai ngā Pirihitini ki te whawhai ki a Īharaira; otirā nui atu te papātanga o tā Ihowā whatitiri i taua rā ki runga ki ngā Pirihitini, ā, hinga ana rātou; patua iho hoki i te aroaro o Īharaira. 11 Nā, ka puta ngā tāngata o Īharaira i roto i Mihipa, ā, whāia ana ngā Pirihitini, tukitukia ana ā tae noa ki raro, ki Pētekara.
12 Nā, ka mau a Hamuera ki tētahi kōhatu nui, ā, whakatakotoria ana ki waenganui o Mihipa, o Hene, ā, huaina iho tōna ingoa, ko Epenētere; i mea hoki, "Ko Ihowā tō tātou kaiāwhina ā tae noa mai ki tēnei wā." 13 Heoi, kua taea ngā Pirihitini, kīhai anō i haere mai i muri ki te rohe o Īharaira; i runga hoki i ngā Pirihitini te ringa o Ihowā i ngā rā katoa o Hamuera. 14 Ā, i whakahokia atu ki a Īharaira ngā pā i tangohia e ngā Pirihitini i a Īharaira, a Ekerono tae noa ki Kāta; i tangohia hoki ngā rohe o ēnā pā e Īharaira i roto i te ringa o ngā Pirihitini. Ā, ka mau tā Īharaira rongo ki ngā Amori.
15 Ā, i whakarite a Hamuera mō Īharaira i ngā rā katoa i ora ai ia. 16 I taiāwhio haere hoki ia i tēnei tau, i tēnei tau, ki Pētēre, ki Kirikara, ki Mihipa, i whakarite anō mō Īharaira i aua wāhi katoa. 17 Ā, hoki ana ki Rama; i reira hoki tōna whare, ā, whakarite ana mō Īharaira ki reira; i hangā hoki e ia tētahi āta mā Ihowā ki reira.