1 Da nahm Samuel die Ölflasche und goß sie auf sein Haupt und küßte ihn und sprach: Hat dich nicht der HERR zum Fürsten über sein Erbteil gesalbt? 2 Wenn du jetzt von mir gehst, wirst du zwei Männer finden bei dem Grabe Rahels, im Gebiet Benjamin, bei Zelzach; die werden zu dir sagen: Die Eselinnen sind gefunden, die du suchen gegangen bist; und siehe, dein Vater hat die Nachfrage nach den Eselinnen aufgegeben und sorgt sich nun um euch und spricht: Was soll ich für meinen Sohn tun? 3 Und wenn du von dannen weiter gehst, wirst du zur Eiche Tabor kommen; daselbst werden dich drei Männer antreffen, die zu Gott gen Bethel wallen; einer trägt drei Böcklein, der andere drei Laibe Brot, der dritte einen Schlauch mit Wein. 4 Und sie werden dich grüßen und dir zwei Brote geben, die sollst du von ihren Händen nehmen. 5 Darnach wirst du auf den Hügel Gottes kommen, wo der Philisterposten steht; und wenn du daselbst in die Stadt kommst, wird dir eine Schar Propheten begegnen, die von der Höhe herabkommen, und vor ihnen her Psalter und Handpauken und Flöten und Harfen, und sie werden weissagen. 6 Da wird der Geist des HERRN über dich kommen, daß du mit ihnen weissagst, und du wirst in einen andern Mann verwandelt werden. 7 Wenn dir dann diese Zeichen eingetroffen sind, so tue, was dir unter die Hände kommt, denn Gott ist mit dir. 8 Du sollst aber vor mir nach Gilgal hinabgehen und siehe, daselbst will ich zu dir hinabkommen, um Brandopfer und Dankopfer darzubringen. Sieben Tage lang sollst du warten, bis ich zu dir komme und dir anzeige, was du tun sollst. 9 Als er nun seine Schultern wandte, um von Samuel wegzugehen, da verwandelte Gott sein Herz, und es trafen alle diese Zeichen am selben Tage ein. 10 Denn als sie dort an den Hügel kamen, siehe, da begegnete ihm eine Schar Propheten, und der Geist Gottes kam über ihn, so daß er in ihrer Mitte weissagte. 11 Als aber die, welche ihn zuvor gekannt hatten, sahen, daß er mit den Propheten weissagte, sprachen sie alle untereinander: Was ist dem Sohne des Kis widerfahren? Ist Saul auch unter den Propheten? 12 Da antwortete ein Mann daselbst und sprach: Und wer ist ihr Vater? Daher kommt das Sprichwort: Ist Saul auch unter den Propheten? 13 Und als er aufgehört hatte zu weissagen, kam er auf die Höhe. 14 Und Sauls Oheim sprach zu ihm und seinem Knaben: Wo seid ihr hingegangen? Sie antworteten: Die Eselinnen zu suchen; und als wir sahen, daß sie nicht da waren, gingen wir zu Samuel. 15 Da sprach Sauls Oheim: Teile mir doch mit, was euch Samuel sagte! 16 Saul antwortete seinem Oheim: Er sagte uns für gewiß, daß die Eselinnen gefunden seien! Was aber Samuel von dem Königtum gesagt hatte, das verriet er ihm nicht. 17 Samuel aber berief das Volk zum HERRN gen Mizpa. 18 Und er sprach zu den Kindern Israel: So spricht der HERR, der Gott Israels: Ich habe Israel aus Ägypten geführt und euch aus der Ägypter Hand errettet und aus der Hand aller Königreiche, die euch bedrängten. 19 Ihr aber habt heute euren Gott verworfen, der euch aus all eurem Elend und aus euren Nöten errettet hat, und habt zu ihm gesagt: Setze einen König über uns! Wohlan, so tretet nun vor den HERRN nach euren Stämmen und nach euren Tausendschaften! 20 Als nun Samuel alle Stämme Israels herzutreten ließ, ward [durchs Los] getroffen der Stamm Benjamin. 21 Und als er den Stamm Benjamin nach seinen Geschlechtern herzutreten ließ, ward getroffen das Geschlecht Matri, und als er das Geschlecht Matri herzutreten ließ, Mann für Mann, da ward getroffen Saul, der Sohn des Kis. Und sie suchten ihn, aber sie fanden ihn nicht. 22 Da fragten sie den HERRN weiter: Ist der Mann schon da? Der HERR antwortete: Siehe, er hat sich beim Geräte versteckt! 23 Da liefen sie hin und holten ihn von dort. Und als er unter das Volk trat, war er eines Hauptes höher als alles Volk. 24 Und Samuel sprach zu dem ganzen Volk: Da seht ihr den, welchen der HERR erwählt hat, denn ihm ist keiner gleich unter dem ganzen Volk! Da jauchzte alles Volk und sprach: Es lebe der König! 25 Samuel aber verkündigte dem Volke das königliche Recht und schrieb es in ein Buch und legte es vor den HERRN. Darnach entließ Samuel alles Volk, einen jeden in sein Haus. 26 Und Saul ging auch heim gen Gibea und mit ihm die Tapfern, deren Herz Gott gerührt hatte. 27 Etliche Nichtswürdige aber sprachen: Was sollte uns dieser helfen? Und sie verachteten ihn und brachten ihm keine Geschenke. Doch er tat, als hörte er’s nicht.
1 Kātahi ka mau a Hamuera ki te pounamu hinu, ringihia ana e ia ki runga ki tōna mātenga; nā, ka kihi ia i ia, ka mea, "Ehara ianei i te mea nā Ihowā koe i whakawahi hei rangatira mō tōna wāhi tupu? 2 Ka mawehe atu koe i ahau āianei, ka tūpono koe ki ētahi tāngata tokorua i te taha o te tanumanga o Rahera, i te rohe o Pineamine, i Tereta; ā, tērā rāua e mea ki a koe, ‘Kua kitea ngā kāihe i haere nā koe ki te rapu. Nā, ko tōu pāpā, mahue ake ngā whakaaro ki ngā kāihe, kei te mānukanuka hoki tērā ki a kōrua, e mea ana, "Me pēhea ahau ki tāku tama?" ’
3 "Kātahi ka haere tonu atu koe i reira, ā, ka tae ki te oki o Taporo, ka tūpono ki a koe ētahi tāngata tokotoru e haere ana ki runga, ki te Atua, ki Pētēre, e toru ngā kūao koati e kawea ana e tētahi, e toru ngā rohi taro e kawea ana e tētahi, ā, ko tētahi e mau ana i te pounamu wāina. 4 Nā, ka oha rātou ki a koe, ka hōmai anō hoki ētahi taro e rua ki a koe, ā, me tango e koe i ō rātou ringa.
5 "Muri iho i tērā ka tae ki te puke o te Atua, kei reira nei ngā hōia pupuri a ngā Pirihitini; ā, i tōu taenga ki reira, ki te pā, nā, ka tūtaki koe ki te rōpū poropiti e haere iho ana i te wāhi tiketike, me te hātere, me te timipera, me te pūtōrino, me te hāpa hoki ki mua i a rātou; me te poropiti anō hoki rātou. 6 Nā, ka puta kaha mai te Wairua o Ihowā ki runga ki a koe, ā, ka poropiti tahi koutou, a koe me rātou, ā, ka puta tōu āhua hei tangata kē. 7 Me i reira, ki te puta ēnā tohu ki a koe, meatia e koe te mea e tūpono atu ai tōu ringa; nō te mea kei a koe te Atua.
8 "Nā, me haere koe i mua i ahau ki Kirikara; nā, tēnā ahau te haere atu nā ki raro, ki a koe, ki te whakaeke i ngā tahunga tinana, ki te patu i ngā patunga mō te pai. Kia whitu ngā rā e tatari ai koe kia tae atu ahau ki a koe, kātahi ka whakaaturia e ahau ki a koe tāu e mea ai."
9 Koia anō, kei te tahuritanga o tōna tuarā, he mawehe atu i a Hamuera, ka hōmai e te Atua he ngākau kē mōna; ā, puta katoa ana aua tohu i taua rangi anō. 10 Ā, nō tō rāua taenga ki reira, ki te puke, nā, ko tētahi rōpū poropiti kua tūtaki ki a ia; ko te tino putanga mai o te Wairua o te Atua ki runga ki a ia, nā, poropiti ana ia i roto i a rātou.
11 Ā, nō te kitenga o te hunga katoa i mōhio ki a ia i mua ake, nā, kei roto ia i ngā poropiti e poropiti ana; kātahi ka mea te iwi tētahi ki tētahi, "He aha tēnei kua puta nei ki te tama a Kihi? Kei roto anō koia a Haora i ngā poropiti?"
12 Nā, ka whakahoki tētahi o taua wāhi, ka mea, "Ha, ko wai tō rātou pāpā?" Koia te whakatauki nei, "Kei roto anō koia a Haora i ngā poropiti?" 13 Ā, i te mutunga o tāna poropiti, ka haere ia ki te wāhi tiketike.
14 Nā, ka mea te matua kēkē o Haora ki a rāua ko tāna tangata, "I haere kōrua ki hea?"
Ā, ka kī atu ia, "Ki te rapu i ngā kāihe; ā, i tō māua mōhiotanga kāhore anō rātou i kitea, haere ana māua ki a Hamuera."
15 Anō rā ko te matua kēkē o Haora, "Tēnā rā, whakaaturia mai ki ahau, i pēhea a Hamuera ki a kōrua."
16 Nā, ka mea a Haora ki tōna matua kēkē, "I āta whakaaturia mai e ia ki a māua kua kitea ngā kāihe." Otiia ko te mea o te kīngitanga, ko tā Hamuera i kōrero rā, kīhai tērā i whakaaturia ki a ia.
17 Kātahi ka kārangarangatia te iwi e Hamuera ki a Ihowā ki Mihipa, 18 nā, ka mea ia ki ngā tama a Īharaira, "Ko te kupu tēnei a Ihowā, a te Atua o Īharaira: ‘Nāku a Īharaira i kawe mai i Īhipa, nāku hoki koutou i whakaora i roto i te ringa o ngā Īhipiana, i te ringa anō o ngā rangatiratanga katoa, i whakatupu kino i a koutou.’ 19 Nā, kua whakakāhore nei koutou i tēnei rā ki tō koutou Atua, e whakaora nei i a koutou i roto i ō koutou hē katoa, i ō koutou mate; ā, kua mea koutou ki a ia, ‘Engari, me whakarite e koe he kīngi mō mātou.’ Nā reira, me tū koutou ināianei ki te aroaro o Ihowā, ō koutou iwi, ō koutou mano."
20 Kātahi a Hamuera ka mea i ngā iwi katoa o Īharaira kia whakatata mai; nā, ka tangohia ko te iwi o Pineamine. 21 Nā, ka mea ia i te iwi o Pineamine kia whakatata mai, tēnei hapū, tēnei hapū, ā, ka tangohia ko te hapū o Matari; nā, ka tangohia ko Haora, ko te tama a Kihi; nō tā rātou rapunga ia i a ia, kāhore i kitea. 22 Nā reira ka ui anō rātou ki a Ihowā, "Tēnā anō rānei he tangata kia tae mai ki konei?"
Ā, ka whakautua e Ihowā, "Nā, kei roto ia i ngā mea nā e piri ana."
23 Nā, ko tō rātou rerenga, ka tīkina atu ia i reira; ā, nō tōna tūnga i waenganui i te iwi, teitei ake ia i te iwi katoa, i ōna pokohiwi ahu ake. 24 Nā, ka mea a Hamuera ki te iwi katoa, "Kia kite koutou i tā Ihowā i whiriwhiri ai; kāhore hoki he rite mōna o te iwi katoa."
Nā, ka hāmama te iwi katoa, ka mea, "Kia ora te kīngi!"
25 Kātahi ka kōrerotia e Hamuera ki te iwi te tikanga o te kīngitanga, ā, tuhituhia ana e ia ki te pukapuka, whakatakotoria ana ki te aroaro o Ihowā. Nā, ka tonoa e Hamuera te iwi katoa kia haere ki tōna whare, ki tōna whare.
26 Me Haora anō i haere ia ki tōna whare ki Kipea; i haere tahi anō i a ia tētahi rōpū tāngata i whakapākia nei ō rātou ngākau e Ihowā. 27 Tērā anō ia ētahi tama a Periara, i mea, "Me pēwhea e ora ai tātou i tēnei tangata?" Nā, whakahāweatia ana ia e rātou, kīhai anō i kawea he hākari e rātou ki a ia. Otiia whakarongo puku, tonu ia.