1 *2 Mos 12:31f, 39, 2 Mos 6:1.Herren sade till Mose: "En plåga till ska jag sända över farao och Egypten, och sedan ska han släppa er. Han ska till och med driva ut er härifrån när han släpper er. 2 *1 Mos 15:14, 2 Mos 3:21f, 12:35f. Säg därför till folket att alla, både män och kvinnor, ska be sina grannar om föremål av silver och guld."

3 Och Herren gjorde egyptierna vänligt sinnade mot folket. Dessutom hade mannen Mose stort anseende i Egyptens land, både hos faraos tjänare och hos folket.

4 Mose sade: "Så säger Herren: Vid midnatt ska jag gå fram genom Egypten. 5 *2 Mos 4:23, 12:29, Ps 78:51, 105:36, 135:8, 136:10. Då ska allt förstfött i Egyptens land dö, från den förstfödde hos farao*11:5den förstfödde hos faraoThutmose III:s förstfödde son Amenemhet sägs ha dött i förtid under oklara omständigheter. som sitter på tronen ända till den förstfödde hos slavinnan vid handkvarnen, och även allt förstfött bland boskapen. 6 Ett högt sorgerop ska höras i hela Egypten, ett sådant som aldrig har hörts och aldrig mer kommer att höras.

7 Men inte en hund ska gläfsa mot någon av Israels barn, vare sig mot människor eller boskap. Ni ska då inse att Herren gör skillnad mellan Egypten och Israel. 8 Då ska alla dina tjänare komma ner till mig och buga sig för mig och säga: Ge dig av, du själv och allt folket som följer dig! Sedan ska jag dra ut." Och Mose gick ut från farao, upptänd av vrede.

9 *2 Mos 3:19f, 7:3f. Men Herren sade till Mose: "Farao kommer inte att lyssna på er, detta för att jag ska göra många under i Egyptens land." 10 *2 Mos 4:21, 10:20, 27. Mose och Aron gjorde alla dessa under inför farao, men Herren gjorde faraos hjärta hårt så att han inte släppte Israels barn från sitt land.

1 And the LORD said unto Moses, Yet will I bring one plague more upon Pharaoh, and upon Egypt; afterwards he will let you go hence: when he shall let you go, he shall surely thrust you out hence altogether. 2 Speak now in the ears of the people, and let every man borrow of his neighbour, and every woman of her neighbour, jewels of silver, and jewels of gold. 3 And the LORD gave the people favour in the sight of the Egyptians. Moreover the man Moses was very great in the land of Egypt, in the sight of Pharaoh’s servants, and in the sight of the people.

4 And Moses said, Thus saith the LORD, About midnight will I go out into the midst of Egypt: 5 And all the firstborn in the land of Egypt shall die, from the firstborn of Pharaoh that sitteth upon his throne, even unto the firstborn of the maidservant that is behind the mill; and all the firstborn of beasts. 6 And there shall be a great cry throughout all the land of Egypt, such as there was none like it, nor shall be like it any more. 7 But against any of the children of Israel shall not a dog move his tongue, against man or beast: that ye may know how that the LORD doth put a difference between the Egyptians and Israel. 8 And all these thy servants shall come down unto me, and bow down themselves unto me, saying, Get thee out, and all the people that follow thee: and after that I will go out. And he went out from Pharaoh in a great anger.*11.8 that follow…: Heb. that is at thy feet*11.8 a great…: Heb. heat of anger 9 And the LORD said unto Moses, Pharaoh shall not hearken unto you; that my wonders may be multiplied in the land of Egypt. 10 And Moses and Aaron did all these wonders before Pharaoh: and the LORD hardened Pharaoh’s heart, so that he would not let the children of Israel go out of his land.