1 *4 Mos 3:4, 26:61. Men Arons söner Nadab och Abihu*10:1Nadab och AbihuBetyder "frivillig/ädel" och "han är min Far". tog var sitt fyrfat och lade eld i dem, strödde på rökelse och bar fram främmande eld*10:1främmande eldKanske annan rökelse än den som Gud hade förordnat (2 Mos 30:9, 34f). inför Herrens ansikte, något som han inte hade befallt dem. 2 *4 Mos 16:35. Då gick eld ut från Herren och förtärde dem, och de dog inför Herren. 3 *Ps 18:26f. Och Mose sade till Aron: "Detta är vad Herren har sagt: På dem som står mig nära ska jag visa mig helig och inför allt folket visa mig härlig." Och Aron teg stilla*10:3teg stillaIstället för att ropa ut sin sorg som man brukade (jfr 2 Mos 12:30). Jfr vers 6..

4 *2 Mos 6:18, 22, 4 Mos 3:19. Mose kallade till sig Mishael och Elsafan, söner till Arons farbror Ussiel, och sade till dem: "Kom fram och bär ut era släktingar från helgedomen, utanför lägret." 5 Då steg de fram och bar ut dem i deras tunikor från lägret, så som Mose hade sagt. 6 Sedan sade Mose till Aron och till hans söner Eleasar och Itamar: "Ni ska inte ha ert hår oordnat eller riva sönder era kläder*10:6hår oordnat … riva sönder era kläderUttryck för sorg (jfr Esra 9:3) som skulle undvikas eftersom prästtjänsten gick före familjeband (se 21:10f).. Annars kan ni dö och vrede drabbar hela församlingen. Men era bröder, hela Israels hus, får gråta över den brand som Herren har tänt. 7 *3 Mos 8:30. Ni ska inte lämna uppenbarelsetältets ingång, för att ni inte ska dö, för Herrens smörjelseolja är på er." Och de gjorde enligt Moses ord.

8 Herren talade till Aron. Han sade: 9 *Hes 44:21, 1 Tim 3:3, Tit 1:7. "För att ni inte ska dö får varken du själv eller dina söner dricka vin eller starka drycker*10:9starka dryckerT ex öl. Tempelprästerna skulle vara noga med sin uppgift (jfr Jes 28:7). när ni ska gå in i uppenbarelsetältet. Det ska vara en evig stadga för er från släkte till släkte. 10 Ni ska skilja mellan heligt och oheligt, mellan orent och rent. 11 Och ni ska lära Israels barn alla de stadgar*10:11lära … stadgarUndervisning var en av prästernas uppgifter (5 Mos 24:8, Mal 2:6f). som Herren har kungjort för dem genom Mose."

12 *3 Mos 2:3, 6:16. Mose sade till Aron och till Eleasar och Itamar, hans kvarvarande söner: "Ta det matoffer som har blivit över av Herrens eldsoffer och ät det osyrat vid sidan av altaret, för det är högheligt. 13 Ni ska äta det på en helig plats, för det är din och dina söners lagliga rätt av Herrens eldsoffer. Den befallningen har jag fått. 14 *2 Mos 29:27f. Lyftofferbringan och offergärdslåret ska ni äta på en ren plats, du och dina söner och döttrar med dig, för du har fått dem som din och dina söners lagliga rätt av Israels barns gemenskapsoffer. 15 Tillsammans med eldsoffren av fettstyckena ska offergärdslåret och lyftofferbringan bäras fram för att lyftas som ett lyftoffer inför Herrens ansikte. De ska tillhöra dig och dina söner med dig som en evig rätt, så som Herren har befallt."

16 *3 Mos 9:3. Mose frågade efter syndofferbocken, och se, den var uppbränd. Då blev Mose vred på Eleasar och Itamar, Arons kvarvarande söner, och sade: 17 "Varför har ni inte ätit syndoffret*10:17ätit syndoffretSyndofferbocken skulle normalt ätas (6:26). på den heliga platsen? Det är ju högheligt. Han har gett er det för att ni ska ta bort församlingens skuld och bringa försoning för dem inför Herrens ansikte. 18 *3 Mos 6:26. Se, dess blod har inte burits in i helgedomens inre. Därför skulle ni ha ätit upp köttet på helig plats, så som jag hade befallt."

19 Men Aron sade till Mose: "Se, de har i dag offrat sitt syndoffer och brännoffer inför Herrens ansikte och du vet vad som har hänt mig. Om jag nu i dag hade ätit syndofferkött, skulle det ha varit välbehagligt för Herren?" 20 När Mose hörde det var han nöjd.

1 And Nadab and Abihu, the sons of Aaron, took either of them his censer, and put fire therein, and put incense thereon, and offered strange fire before the LORD, which he commanded them not. 2 And there went out fire from the LORD, and devoured them, and they died before the LORD.

3 Then Moses said unto Aaron, This is it that the LORD spake, saying, I will be sanctified in them that come nigh me, and before all the people I will be glorified. And Aaron held his peace. 4 And Moses called Mishael and Elzaphan, the sons of Uzziel the uncle of Aaron, and said unto them, Come near, carry your brethren from before the sanctuary out of the camp. 5 So they went near, and carried them in their coats out of the camp; as Moses had said. 6 And Moses said unto Aaron, and unto Eleazar and unto Ithamar, his sons, Uncover not your heads, neither rend your clothes; lest ye die, and lest wrath come upon all the people: but let your brethren, the whole house of Israel, bewail the burning which the LORD hath kindled. 7 And ye shall not go out from the door of the tabernacle of the congregation, lest ye die: for the anointing oil of the LORD is upon you. And they did according to the word of Moses.

8 And the LORD spake unto Aaron, saying, 9 Do not drink wine nor strong drink, thou, nor thy sons with thee, when ye go into the tabernacle of the congregation, lest ye die: it shall be a statute for ever throughout your generations: 10 And that ye may put difference between holy and unholy, and between unclean and clean; 11 And that ye may teach the children of Israel all the statutes which the LORD hath spoken unto them by the hand of Moses.

12 And Moses spake unto Aaron, and unto Eleazar and unto Ithamar, his sons that were left, Take the meat offering that remaineth of the offerings of the LORD made by fire, and eat it without leaven beside the altar: for it is most holy: 13 And ye shall eat it in the holy place, because it is thy due, and thy sons’ due, of the sacrifices of the LORD made by fire: for so I am commanded. 14 And the wave breast and heave shoulder shall ye eat in a clean place; thou, and thy sons, and thy daughters with thee: for they be thy due, and thy sons’ due, which are given out of the sacrifices of peace offerings of the children of Israel. 15 The heave shoulder and the wave breast shall they bring with the offerings made by fire of the fat, to wave it for a wave offering before the LORD; and it shall be thine, and thy sons’ with thee, by a statute for ever; as the LORD hath commanded.

16 And Moses diligently sought the goat of the sin offering, and, behold, it was burnt: and he was angry with Eleazar and Ithamar, the sons of Aaron which were left alive, saying, 17 Wherefore have ye not eaten the sin offering in the holy place, seeing it is most holy, and God hath given it you to bear the iniquity of the congregation, to make atonement for them before the LORD? 18 Behold, the blood of it was not brought in within the holy place: ye should indeed have eaten it in the holy place, as I commanded. 19 And Aaron said unto Moses, Behold, this day have they offered their sin offering and their burnt offering before the LORD; and such things have befallen me: and if I had eaten the sin offering to day, should it have been accepted in the sight of the LORD? 20 And when Moses heard that, he was content.