Hiskia blir kung i Juda
1 2 Kung 18:1f. Hiskia var tjugofem år när han blev kung, och han regerade tjugonio år29:1Hiskia … tjugonio årCa 715-687 f Kr, men samregent med sin far Ahas redan från 729 f Kr. Hiskia betyder "Herren är min styrka". Se även 2 Kung 18-20. i Jerusalem. Hans mor hette Abia och hon var dotter till Sakarja. 2 Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon, precis som hans fader David hade gjort.
Templet renas och återinvigs
3 2 Krön 28:24. I sitt första regeringsår, i första månaden29:3första regeringsår, i första månadenMars-april 715 f Kr., öppnade han dörrarna till Herrens hus och fick dem i ordning. 4 Han lät hämta prästerna och leviterna och samlade dem på den öppna platsen mot öster 5 och sade till dem: "Hör på mig, ni leviter: Helga nu er själva och helga Herrens, era fäders Guds, hus och för bort orenheten ur helgedomen. 6 Våra fäder var trolösa och gjorde vad ont var i Herren vår Guds ögon och övergav honom. De vände sitt ansikte bort ifrån Herrens boning och vände honom ryggen. 7 De stängde också igen dörrarna till förhuset och släckte lamporna, och de tände ingen rökelse och offrade inga brännoffer i helgedomen åt Israels Gud.
8 5 Mos 28:25. Därför har Herrens vrede kommit över Juda och Jerusalem, och han har gjort dem till ett avskräckande exempel, till häpnad och förakt, som ni ser med egna ögon. 9 2 Krön 28:5f. Ja, därför har också våra fäder fallit för svärd, och våra söner och döttrar och hustrur har kommit i fångenskap. 10 Men nu har jag i sinnet att sluta ett förbund med Herren, Israels Gud, för att hans vredes glöd ska vända sig ifrån oss. 11 2 Mos 28:1, 4 Mos 3:6f. Så var nu inte försumliga, mina barn, för Herren har utvalt er att stå inför hans ansikte och göra tjänst inför honom till att vara hans tjänare och tända rökelse inför honom."
12 1 Krön 6:44, 2 Krön 31:13. Då reste sig leviterna:
Mahat, Amasajs son,
och Joel, Asarjas son
av kehatiternas släkt,
av Meraris släkt Kish, Abdis son,
och Asarja, Jehallelels son,
av gershoniterna Joa, Simmas son,
och Eden, Joashs son,
13 av Elisafans släkt Shimri
och Jeguel,
av Asafs släkt Sakarja
och Mattanja,
14 av Hemans släkt Jehuel
och Shimei
samt av Jedutuns släkt
Shemaja och Ussiel.
15 Dessa samlade sina bröder och helgade sig och gick sedan för att rena Herrens hus, så som kungen hade befallt i kraft av Herrens ord.
16 Men prästerna gick in i det inre av Herrens hus för att rena det, och all orenhet som de fann i Herrens tempel bar de ut på förgården till Herrens hus. Där tog leviterna emot det och bar ut det i Kidrondalen. 17 De började att helga templet på första dagen i första månaden, och på åttonde dagen i månaden hade de hunnit till Herrens förhus. De helgade sedan Herrens hus under åtta dagar. På sextonde dagen i första månaden var de färdiga. 18 Då gick de in till kung Hiskia och sade: "Vi har renat hela Herrens hus och brännofferaltaret med tillbehör och skådebrödsbordet med tillbehör. 19 2 Krön 28:24. Alla de kärl som kung Ahas under sin regering i trolöshet förkastade har vi återställt och helgat, och de står nu framför Herrens altare."
20 Tidigt på morgonen samlade kung Hiskia furstarna i staden och gick upp i Herrens hus. 21 3 Mos 4:14. Man förde fram sju tjurar, sju baggar, sju lamm och sju bockar till syndoffer för landet och helgedomen och för Juda. Och kungen befallde Arons söner, prästerna, att offra det på Herrens altare. 22 3 Mos 8:15, 19, 24, Hebr 9:21. De slaktade då tjurarna, och prästerna tog blodet och stänkte det på altaret. Därefter slaktade de baggarna och stänkte blodet på altaret. Sedan slaktade de lammen och stänkte blodet på altaret. 23 2 Mos 29:10, 3 Mos 4:15. Så förde de fram syndofferbockarna inför kungen och församlingen, och de lade händerna på dem. 24 Och prästerna slaktade dem och lät deras blod som syndoffer komma på altaret till försoning för hela Israel. Kungen hade nämligen befallt att dessa brännoffer och syndoffer skulle offras för hela Israel.
25 2 Sam 7:2, 24:11f, 1 Krön 6:31f, 8:14, 16:4f, 23:5f, 25:1f. Han lät leviterna ställa upp sig till tjänstgöring i Herrens hus med cymbaler, lyror och harpor, så som David och kungens siare Gad och profeten Natan hade befallt, för Herren hade genom sina profeter gett befallning om detta. 26 4 Mos 10:8f. Och leviterna ställde upp sig med Davids instrument och prästerna med trumpeterna. 27 Hiskia befallde att man skulle offra brännoffret på altaret. Samtidigt som offret bars fram började Herrens sång att ljuda tillsammans med trumpeterna under ledning av Israels kung Davids instrument. 28 Hela församlingen tillbad medan sången sjöngs och trumpeterna ljöd, och det pågick tills brännoffret var fullbordat. 29 När de hade offrat brännoffret böjde kungen knä, och alla som var tillsammans med honom tillbad. 30 Och kung Hiskia och furstarna befallde leviterna att lova Herren med Davids och siaren Asafs ord, och de lovsjöng med glädje, de böjde sig ner och tillbad.
31 3 Mos 7:12f. Hiskia tog då till orda och sade: "Ni har nu blivit vigda åt Herren. Kom därför hit och för fram slaktoffer och gemenskapsoffer till Herrens hus." Då förde församlingen fram slaktoffer och gemenskapsoffer, och var och en som i sitt hjärta manades att offra brännoffer gjorde så. 32 Antalet brännofferdjur som församlingen förde fram var 70 tjurar, 100 baggar och 200 lamm – alla dessa var till brännoffer åt Herren. 33 Och gemenskapsoffren utgjordes av 600 tjurar och 3 000 djur av småboskapen.
34 2 Krön 30:3. Men prästerna var för få och kunde inte flå alla brännoffersdjuren. Därför hjälpte deras bröder leviterna dem tills arbetet var fullgjort och prästerna hade helgat sig. Leviterna var nämligen mer angelägna än prästerna att helga sig. 35 Antalet brännoffer var också stort, och därtill kom fettstyckena av gemenskapsoffren liksom de dryckesoffer som hörde till brännoffren. På så sätt blev det ordnat med tjänstgöringen i Herrens hus. 36 Och Hiskia och allt folket gladde sig över vad Gud hade berett åt folket, för det hade hänt plötsligt.
1 Y EZECHÎAS comenzó á reinar 29.1 2 R. 18.1-3.siendo de veinticinco años, y reinó veintinueve años en Jerusalem. El nombre de su madre fué Abía, hija de Zachârías.
1 Buen reinado de Ezechîas.
2 Purificación del templo.
2 E hizo lo recto en ojos de Jehová, conforme á todas las cosas que había hecho David su padre.
3 En el primer año de su reinado, en el mes primero, 29.3 ver. 7|2CH 29:7. cp. 28.24.abrió las puertas de la casa de Jehová, y las reparó.
4 E hizo venir los sacerdotes y Levitas, y juntólos en la plaza oriental.
5 Y díjoles: Oidme, Levitas, y santificaos ahora, y santificaréis la casa de Jehová el Dios de vuestros padres, y sacaréis del santuario la inmundicia.
6 Porque nuestros padres se han rebelado, y han hecho lo malo en ojos de Jehová nuestro Dios; que le dejaron, y apartaron sus ojos del tabernáculo de Jehová, y le volvieron las espaldas.
7 Y 29.7 cp. 28.24.aun cerraron las puertas del pórtico, y apagaron las lámparas; no quemaron perfume, ni sacrificaron holocausto en el santuario al Dios de Israel.
8 Por tanto la ira de Jehová ha venido sobre Judá y Jerusalem, y los ha entregado á turbación, y á execración y escarnio, como veis vosotros con vuestros ojos.
9 Y he aquí 29.9 cp. 28.5,6,8,17.nuestros padres han caído á cuchillo, nuestros hijos y nuestras hijas y nuestras mujeres son cautivas por esto.
10 Ahora pues, yo he 29.10 cp. 15.12.determinado hacer alianza con Jehová el Dios de Israel, para que aparte de nosotros la ira de su furor.
11 Hijos míos, no os engañéis ahora, porque Jehová os ha 29.11 Nm. 3.6 y 8.14 y 18.2,6.escogido á vosotros para que estéis delante de él, y le sirváis, y seáis sus ministros, y le queméis perfume.
12 Entonces los Levitas se levantaron, Mahath hijo de Amasai, y Joel hijo de Azarías, de los hijos de Coath; y de los hijos de Merari, Cis hijo de Abdi, y Azarías hijo de Jehaleleel; y de los hijos de Gersón, Joah hijo de Zimma, y Edén hijo de Joah;
13 Y de los hijos de Elisaphán, Simri y Jehiel; y de los hijos de Asaph, Zachârías y Mathanías;
14 Y de los hijos de Hemán, Jehiel y Simi; y de los hijos de Jeduthún, Semeías y Uzziel.
15 Estos juntaron á sus hermanos, y 29.15 vers. 5,34santificáronse, y entraron, conforme al mandamiento del rey y las palabras de Jehová, para 29.15 Neh. 13.9.limpiar la casa de Jehová.
16 Y entrando los sacerdotes dentro de la casa de Jehová para limpiarla, sacaron toda la inmundicia que hallaron en el templo de Jehová, al atrio de la casa de Jehová; la cual tomaron los Levitas, para sacarla fuera al 29.16 2 S. 15.23.torrente de Cedrón.
17 Y comenzaron á santificar el primero del mes primero, y á los ocho del mismo mes vinieron al pórtico de Jehová: y santificaron la casa de Jehová en ocho días, y en el dieciséis del mes primero acabaron.
18 Luego pasaron al rey Ezechîas y dijéronle: Ya hemos limpiado toda la casa de Jehová, el altar del holocausto, y todos sus instrumentos, y la mesa de la proposición con todos sus utensilios.
19 Asimismo hemos preparado y santificado 29.19 cp. 28.24.todos los vasos que en su prevaricación había maltratado el rey Achâz, cuando reinaba: y he aquí están delante del altar de Jehová.
20 Y levantándose de mañana el rey Ezechîas reunió los principales de la ciudad, y subió á la casa de Jehová.
21 Y presentaron 29.21 Esd. 6.17 y 8.35.siete novillos, siete carneros, siete corderos, y siete machos de cabrío, 29.21 Lv. 4.14.para expiación por el reino, por el santuario y por Judá. Y dijo á los sacerdotes hijos de Aarón, que los ofreciesen sobre el altar de Jehová.
22 Mataron pues los bueyes, y los sacerdotes tomaron la sangre, y esparciéronla sobre el altar; mataron luego los carneros, y esparcieron la 29.22 Lv. 8.14,15,19,24. cp. 35.11. He. 9.21.sangre sobre el altar; asimismo mataron los corderos, y esparcieron la sangre sobre el altar.
23 Hicieron después llegar los machos cabríos de la expiación delante del rey y de la multitud, y pusieron sobre 29.23 Lv. 4.15.ellos sus manos:
24 Y los sacerdotes los mataron, y expiando esparcieron la sangre de ellos sobre el altar, 29.24 Lv. 4.26.para reconciliar á todo Israel: porque por todo Israel mandó el rey hacer el holocausto y la expiación.
1 Ezechîas restaura
2 el culto del templo.
25 29.25 1 Cr. 16.4 y 25.6. Puso también Levitas en la casa de Jehová con címbalos, y salterios, y arpas, 29.25 1 Cr. 23.5 y 25.1.conforme al mandamiento de David, y de 29.25 1 S. 22.5.Gad vidente del rey, y de 29.25 2 S. 12.1.Nathán profeta: porque aquel mandamiento fué por mano de Jehová, por mano de sus profetas.
26 Y los Levitas estaban con los instrumentos de David, y los sacerdotes con trompetas.
27 Entonces mandó Ezechîas sacrificar el holocausto en el altar; y al tiempo que comenzó el holocausto, comenzó también el cántico de Jehová, con las trompetas y los instrumentos de David rey de Israel.
28 Y toda la multitud adoraba, y los cantores cantaban, y los trompetas sonaban las trompetas; todo hasta acabarse el holocausto.
29 Y como acabaron de ofrecer, inclinóse 29.29 cp. 20.18.el rey, y todos los que con él estaban, y adoraron.
30 Entonces el rey Ezechîas y los príncipes dijeron á los Levitas que alabasen á Jehová por las palabras de David y de Asaph vidente: y ellos alabaron con grande alegría, é inclinándose adoraron.
31 Y respondiendo Ezechîas dijo: Vosotros 29.31 Ex. 28.41. cp. 13.9os habéis consagrado ahora á Jehová; llegaos pues, y presentad 29.31 Lv. 7.12. cp. 33.15sacrificios y alabanzas en la casa de Jehová. Y la multitud presentó sacrificios y alabanzas; y todo liberal de corazón, holocaustos.
32 Y fué el número de los holocaustos que trajo la congregación, setenta bueyes, cien carneros, doscientos corderos; todo para el holocausto de Jehová.
33 Y las ofrendas fueron seiscientos bueyes, y tres mil ovejas.
34 Mas los sacerdotes eran pocos, y no podían bastar á desollar los holocaustos; 29.34 Lv. 1.6. cp. 35.11y así sus hermanos los Levitas les ayudaron hasta que acabaron la obra, y hasta que los sacerdotes se santificaron: porque 29.34 cp. 30.3,24.los Levitas tuvieron mayor prontitud de corazón para santificarse, que los sacerdotes.
35 Así pues hubo gran multitud de holocaustos, con 29.35 Lv. 3.1,16.sebos de pacíficos, 29.35 Nm. 15.5,7,10.y libaciones de cada holocausto. Y quedó ordenado el servicio de la casa de Jehová.
36 Y alegróse Ezechîas, y todo el pueblo, de que Dios hubiese preparado el pueblo; porque la cosa fué prestamente hecha.