Josué 22

Altaret vid Jordan

1 Då kallade Josua till sig rubeniterna och gaditerna och ena hälften av Manasse stam 2 *4 Mos 32:20f, 29f, 5 Mos 3:18f, Jos 1:12f. och sade till dem: "Ni har hållit allt som Herrens tjänare Mose har befallt er, och ni har lyssnat till mina ord, vad jag än befallt er. 3 Ni har under denna långa tid, ända till i dag, inte övergett era bröder, och ni har hållit vad Herren er Gud har befallt i sina bud. 4 *4 Mos 32:33, 5 Mos 3:12f, Jos 13:8. Och nu har Herren er Gud låtit era bröder komma till ro, så som han lovade dem. Så vänd nu om och gå hem till era tält i det land ni har fått till besittning, det som Herrens tjänare Mose har gett er på andra sidan Jordan.

5 *5 Mos 10:12, 13:4. Men var mycket noga med att hålla fast vid och följa de bud och den lag som Herrens tjänare Mose har gett er, så att ni älskar Herren er Gud. Vandra på alla hans vägar, håll fast vid hans bud, håll er till honom och tjäna honom av hela ert hjärta och av hela er själ."

6 Och Josua välsignade dem och sände i väg dem, och de gick hem till sina tält. 7 *Jos 17:1f, 18:7. Åt ena hälften av Manasse stam hade Mose gett land i Bashan, och åt andra hälften hade Josua gett land med deras bröder på andra sidan Jordan, på västra sidan. När Josua nu sände i väg dem till sina tält, välsignade han dem 8 *4 Mos 31:26f, 1 Sam 30:24. och sade till dem: "Vänd tillbaka till era tält med de stora rikedomar ni har fått, med mycket boskap och med silver, guld, koppar och järn och kläder i stor mängd. Dela bytet från era fiender med era bröder.

9 Så vände Rubens barn och Gads barn och ena hälften av Manasse stam tillbaka och drog bort från de andra israeliterna. De lämnade Shilo i Kanaans land för att bege sig till Gilead, sitt eget land, där de skulle ha sina besittningar efter Herrens befallning genom Mose.

10 När så Rubens barn, Gads barn och ena hälften av Manasse stam kom till gränstrakterna vid Jordan i Kanaans land, byggde de ett altare där vid Jordan, ett stort altare. 11 När israeliterna hörde sägas: "Se, Rubens barn och Gads barn och ena hälften av Manasse stam har byggt ett altare vid Kanaans gräns, i gränstrakterna vid Jordan, på israeliternas sida," 12 då samlades hela deras församling i Shilo för att dra upp till strid mot dem.

13 *4 Mos 25:7. Till Rubens barn, Gads barn och ena hälften av Manasse stam, i Gileads land, sände Israels barn Pinehas*22:13PinehasHade agerat vid Peor (vers 17) mot avgudadyrkan och sexuell omoral (se 4 Mos 25)., prästen Eleasars son, 14 och med honom tio furstar, en för var stamfamilj inom Israels alla stammar. Var och en av dem var huvudman för sin familj inom Israels ätter.

15 När de kom till Rubens barn, Gads barn och ena hälften av Manasse stam, i Gileads land, sade de till dem: 16 "Så säger Herrens hela församling: Vad är detta för otrohet som ni har begått mot Israels Gud? I dag har ni vänt er bort från Herren genom att bygga ett altare och därigenom i dag varit upproriska mot Herren. 17 *4 Mos 25:3f, 5 Mos 4:3. Var det inte nog med vår synd vid Peor? Från den har vi än i dag inte blivit renade fastän Herrens församling drabbades av plåga. 18 Vänder ni er i dag bort från Herren? Om ni i dag är upproriska mot Herren, så drabbar i morgon hans vrede Israels hela församling.

19 Men om landet som ni fått till besittning är orent, så kom över till det land som Herren har tagit till besittning, där Herrens tabernakel har sin plats, och ha era besittningar där bland oss. Var inte upproriska mot Herren och trotsa oss inte genom att bygga er ett altare som är ett annat*22:19ett altare ... annat än Herren vår Guds altareEnligt Guds bud skulle hela Israel tillbe vid samma altare (5 Mos 12:13, 16:5). än Herren vår Guds altare. 20 *Jos 7:1f, 1 Krön 2:7. När Akan, Seras son, trolöst förgrep sig på det som var vigt åt förintelse, drabbade då inte vrede Israels hela församling? Och han dog inte ensam genom sin missgärning!"

21 Rubens barn, Gads barn och ena hälften av Manasse stam svarade då huvudmännen för Israels ätter: 22 "Gud den mäktige, Herren den mäktige, Herren är Gud! Han vet och Israel ska veta: Om detta har skett i uppror och otrohet mot Herren – så rädda oss inte i dag! 23 Om vi har byggt oss altaret för att vända oss bort från Herren, om det är för att offra brännoffer eller matoffer på det eller frambära gemenskapsoffer på det, då må Herren själv straffa oss.

24 Nej, sanningen är att vi gjorde det av rädsla, för att vi tänkte att era barn en dag skulle säga till våra barn: ’Vad har ni med Herren, Israels Gud, att göra? 25 Herren har ju satt Jordan till gräns mellan oss och er, ni Rubens barn och Gads barn. Ni har ingen del i Herren.’ Och så skulle era barn få våra barn att sluta tillbe Herren.

26 Därför sade vi: Låt oss nu sätta igång och bygga detta altare, men inte för brännoffer eller för slaktoffer. 27 *1 Mos 31:48, Jos 24:27. Det är ett vittne mellan oss och er och våra efterkommande, att vi förrättar Herrens tjänst inför hans ansikte med våra brännoffer och slaktoffer och gemenskapsoffer, så att era barn i framtiden inte kan säga till våra barn: ’Ni har ingen del i Herren.’ 28 Och vi tänkte: Om det i framtiden händer att de säger så till oss och våra efterkommande, då kan vi svara: ’Se på den avbildning av Herrens altare som våra fäder har gjort, men inte för brännoffer eller för slaktoffer, utan som ett vittne mellan oss och er.’ 29 Aldrig att vi skulle vara upproriska mot Herren och nu vända oss bort från Herren genom att bygga ett altare för brännoffer eller matoffer eller slaktoffer, ett annat än Herren vår Guds altare som står framför hans tabernakel."

30 När prästen Pinehas och församlingens furstar, huvudmännen för Israels ätter som var med honom, nu hörde vad Rubens barn, Gads barn och Manasse barn sade, blev de nöjda. 31 Och Pinehas, prästen Eleasars son, sade till Rubens barn, Gads barn och Manasses barn: "I dag vet vi att Herren är mitt ibland oss, eftersom ni inte har begått en sådan otrohet mot Herren. Ni har nu räddat Israels barn undan Herrens hand."

32 Därefter vände Pinehas, prästen Eleasars son, och furstarna tillbaka från Rubens barn och Gads barn i Gileads land, in i Kanaans land till de andra israeliterna och lämnade sin rapport. 33 Detta tillfredsställde Israels barn, och Israels barn lovade Gud och talade inte mer om att dra upp till strid mot dem för att fördärva landet där Rubens barn och Gads barn bodde.

34 Och Rubens barn och Gads barn gav altaret detta namn: "Ett vittne mellan oss att Herren är Gud".

1 ENTONCES Josué llamó á los Rubenitas y á los Gaditas, y á la media tribu de Manasés,

2 Y díjoles: ✝22.2 Nm. 32.20,22. Dt. 3.18-20. cp. 1.12-17Vosotros habéis guardado todo lo que Moisés siervo de Jehová os mandó, y habéis obedecido á mi voz en todo lo que os he mandado.

3 No habéis dejado á vuestros hermanos en estos muchos días hasta hoy, antes habéis guardado la observancia de los mandamientos de Jehová vuestro Dios.

4 Ahora pues que ✝22.4 cp. 21.44 y 23.1.Jehová vuestro Dios ha dado reposo á vuestros hermanos, como se lo había prometido, volved, y tornad á vuestras tiendas, á la tierra de vuestras posesiones, que ✝22.4 cp. 13.8.Moisés siervo de Jehová os dió de la otra parte del Jordán.

5 Solamente ✝22.5 Dt. 6.6,17 y 11.22.que con diligencia cuidéis de poner por obra el mandamiento y la ley, que Moisés siervo de Jehová os intimó: ✝22.5 Dt. 6.5 y 10.12.que améis á Jehová vuestro Dios, y andéis en todos sus caminos; que guardéis sus mandamientos, y os alleguéis á él, y le sirváis de todo vuestro corazón y de toda vuestra alma.

6 Y ✝22.6 ver. 7. Ex. 39.43. cp. 14.13bendiciéndolos Josué, los envió: y fuéronse á sus tiendas.

7 También á la media tribu de Manasés había dado Moisés posesión en Basán; ✝22.7 cp. 17.5.mas á la otra media dió Josué heredad entre sus hermanos de estotra parte del Jordán al occidente: y también á éstos envió Josué á sus tiendas, después de haberlos bendecido.

8 Y hablóles, diciendo: Volveos á vuestras tiendas con grandes riquezas, y con grande copia de ganado, con plata, y con oro, y metal, y muchos vestidos: partid con vuestros hermanos el despojo de vuestros enemigos.

9 Y los hijos de Rubén y los hijos de Gad, y la media tribu de Manasés, se tornaron, y partiéronse de los hijos de Israel, de ✝22.9 cp. 18.1.Silo, que está en la tierra de Canaán, ✝22.9 Nm. 32.1,26,29.para ir á la tierra de Galaad, á la tierra de sus posesiones, de la cual eran poseedores, según palabra de Jehová por mano de Moisés.

10 Y llegando á los términos del Jordán, que está en la tierra de Canaán, los hijos de Rubén y los hijos de Gad, y la media tribu de Manasés, edificaron allí un altar junto al Jordán, un altar de grande apariencia.

11 Y los hijos de Israel ✝22.11 Dt. 13.12, etc. Jue. 20.12.oyeron decir como los hijos de Rubén y los hijos de Gad, y la media tribu de Manasés, habían edificado un altar delante de la tierra de Canaán, en los términos del Jordán, al paso de los hijos de Israel:

12 Lo cual como los hijos de Israel oyeron, juntóse ✝22.12 Jue. 20.1.toda la congregación de los hijos de Israel en Silo, para subir á pelear contra ellos.

13 Y enviaron los hijos de Israel á los hijos de Rubén y á los hijos de Gad y á la media tribu de Manasés en la tierra de Galaad, á ✝22.13 Nm. 25.7.Phinees hijo de Eleazar sacerdote,

1 Cálmase el enojo de Israel

2 al conocer el objeto del altar.

14 Y á diez príncipes con él; un príncipe de cada casa paterna de todas las tribus de Israel, ✝22.14 Nm. 1.4.cada uno de los cuales era cabeza de familia de sus padres en la multitud de Israel.

15 Los cuales vinieron á los hijos de Rubén y á los hijos de Gad, y á la media tribu de Manasés, en la tierra de Galaad; y habláronles, diciendo:

16 Toda la congregación de Jehová dice así: ¿Qué transgresión es ésta con que prevaricáis contra el Dios de Israel, volviéndoos hoy de seguir á Jehová, edificándoos altar ✝22.16 ver. 19. Nm. 14.9. Lv. 17.8,9. Dt. 12.13,14.para ser hoy rebeldes contra Jehová?

17 ¿Nos ha sido poco la maldad ✝22.17 Nm. 23.28.de Peor, de la que no estamos aún limpios hasta este día, por la cual fué la mortandad en la congregación de Jehová?

18 Y vosotros os volvéis hoy de seguir á Jehová; mas será que vosotros os rebelaréis hoy contra Jehová, y mañana ✝22.18 ver. 20. Nm. 16.22.se airará él contra toda la congregación de Israel.

19 Que si os parece que la tierra de vuestra posesión es inmunda, pasaos á la tierra de la posesión de Jehová, ✝22.19 cp. 18.1.en la cual está el tabernáculo de Jehová, y tomad posesión entre nosotros; pero no os rebeléis contra Jehová, ni os rebeléis contra nosotros, edificándoos altar á más del altar de Jehová nuestro Dios.

20 ✝ 22.20 cp. 7.1,5. ¿No cometió Achân, hijo de Zera, prevaricación en el anatema, y vino ira sobre toda la congregación de Israel? y aquel hombre no pereció solo en su iniquidad.

21 Entonces los hijos de Rubén y los hijos de Gad, y la media tribu de Manasés, respondieron y dijeron á los principales de la multitud de Israel:

22 El Dios ✝22.22 Dt. 10.17.de los dioses, Jehová, el Dios de los dioses, Jehová, él sabe, y sabrá Israel: si por rebelión ó por prevaricación contra Jehová (✝22.22 Job 10.7 y 23.10. Sal. 44.20,21. Jer. 12.3. 2 Co. 11.11,31.no nos salves hoy,)

23 Nos hemos edificado altar para tornarnos de en pos de Jehová, ó para sacrificar holocausto ó presente, ó para hacer sobre él sacrificios pacíficos, el mismo Jehová ✝22.23 Dt. 18.19. 1 S. 20.16.nos lo demande.

24 Asimismo, si no lo hicimos por temor de esto, diciendo: Mañana vuestros hijos dirán á nuestros hijos: ¿Qué tenéis vosotros con Jehová el Dios de Israel?;

25 Jehová ha puesto por término el Jordán entre nosotros y vosotros, oh hijos de Rubén é hijos de Gad; no tenéis vosotros parte en Jehová: y así vuestros hijos harán que nuestros hijos no teman á Jehová.

26 Por esto dijimos: Hagamos ahora por edificarnos un altar, no para holocausto ni para sacrificio,

27 Sino para que sea ✝22.27 vers. 28,34. cp. 24.27.un testimonio entre nosotros y vosotros, y entre los que vendrán después de nosotros, de que podemos ✝22.27 Dt. 12.5,6,11,12,17,18,26,27.hacer el servicio de Jehová delante de él con nuestros holocaustos, con nuestros sacrificios, y con nuestros pacíficos; y no digan mañana vuestros hijos á los nuestros: Vosotros no tenéis parte en Jehová.

28 Nosotros, pues, dijimos: Si aconteciere que tal digan á nosotros, ó á nuestras generaciones en lo por venir, entonces responderemos: Mirad el símil del altar de Jehová, el cual hicieron nuestros padres, no para holocaustos ó sacrificios, sino para que fuese testimonio entre nosotros y vosotros.

29 Nunca tal acontezca que nos rebelemos contra Jehová, ó que nos apartemos hoy de seguir á Jehová, edificando altar para holocaustos, para presente, ó para sacrificio, á más del altar de Jehová nuestro Dios que está delante de su tabernáculo.

30 Y oyendo ✝22.30 vers. 13,14Phinees el sacerdote y los príncipes de la congregación, y las cabezas de la multitud de Israel que con él estaban, las palabras que hablaron los hijos de Rubén y los hijos de Gad y los hijos de Manasés, fueron contentos de ello.

31 Y dijo Phinees hijo del sacerdote Eleazar, á los hijos de Rubén, á los hijos de Gad, y á los hijos de Manasés: Hoy hemos entendido que Jehová está ✝22.31 Lv. 26.11,12.entre nosotros, pues que no habéis intentado esta traición contra Jehová. Ahora habéis librado á los hijos de Israel de la mano de Jehová.

1 Exhortación de

2 Josué al pueblo.

32 Y Phinees hijo del sacerdote Eleazar, y los príncipes, volviéronse de con los hijos de Rubén, y de con los hijos de Gad, de la ✝22.32 vers. 10,11,15tierra de Galaad á la tierra de Canaán, á los hijos de Israel: á los cuales dieron la respuesta.

33 Y el negocio plugo á los hijos de Israel, y ✝22.33 1 Cr. 29.20. Neh. 8.6. Dn. 2.19. Lc. 2.28.bendijeron á Dios los hijos de Israel; y no hablaron más de subir contra ellos en guerra, para destruir la tierra en que habitaban los hijos de Rubén y los hijos de Gad.

34 Y los hijos de Rubén y los hijos de Gad pusieron por nombre al altar Ed; porque es testimonio entre nosotros que Jehová es Dios.