Israels herdar
1 Herrens ord kom till mig:
2 Jes 56:11, Jer 23:1f, Sak 11:17. "Människobarn, profetera mot Israels herdar, profetera och säg till dem: Så säger Herren Gud: Ve er, ni Israels herdar som bara har tagit hand om er själva! Skulle inte herdarna ta hand om hjorden? 3 Sak 11:16. I stället åt ni upp det feta,34:3det fetaAnnan översättning (så Septuaginta): "mjölken". ni klädde er med ullen och slaktade de gödda djuren. Men ni tog inte hand om hjorden. 4 Hes 45:9, Sak 11:15f, 1 Petr 5:3. De svaga stärkte ni inte, de sjuka botade ni inte, de sårade förband ni inte, de som gått vilse förde ni inte tillbaka, de förlorade sökte ni inte upp, utan ni härskade över dem med hårdhet och grymhet.
5 Jes 53:6, 56:11, Jer 10:21, Matt 9:36, 1 Petr 2:25. De skingrades, eftersom de inte hade någon herde. De blev till mat åt markens alla djur när de skingrades. 6 Mina får irrar omkring på alla berg och alla höga kullar. Över hela landet är mina får skingrade utan att någon frågar efter dem eller söker upp dem.
7 Hör därför Herrens ord, ni herdar: 8 Så sant jag lever, säger Herren Gud: Sannerligen, mina får har lämnats till rov och blivit byte för alla vilda djur, för de har ingen herde. Mina herdar frågar inte efter mina får, för herdarna tänker bara på sig själva och inte på mina får. 9 Hör därför Herrens ord, ni herdar: 10 Så säger Herren Gud: Se, jag är emot herdarna och ska utkräva mina får ur deras hand och göra slut på deras herdetjänst. Herdarna ska då inte mer kunna föda sig själva på detta sätt, för jag ska rädda mina får ur deras gap så att de inte blir föda åt dem.
Den rätte herden
11 För så säger Herren Gud: Jag ska själv söka upp mina får och ta mig an dem. 12 Jer 31:10, Hes 30:3, Joel 2:2, Matt 9:36, 18:12, Luk 15:4f. Liksom en herde tar sig an sin hjord när han är bland sina får som varit skingrade, så ska också jag ta mig an mina får och rädda dem från alla de orter dit de skingrades en mulen och mörk dag. 13 Jag ska föra dem ut från folken och samla ihop dem från länderna och låta dem komma till sitt eget land och föra dem i bet på Israels berg, vid bäckarna och där man i övrigt kan bo i landet. 14 Ps 23:1f, Joh 10:9. På goda betesmarker ska jag föra dem i bet, på Israels höga berg ska de få sina betesmarker. Där ska de vila sig på goda betesmarker, och de ska ha rikligt med bete på Israels berg. 15 Jag ska själv föra mina får i bet och låta dem vila sig, säger Herren Gud. 16 Jes 40:11, Sef 3:19. De förlorade ska jag söka upp, de som gått vilse ska jag föra tillbaka, de sårade ska jag förbinda, och de svaga ska jag stärka. Men de feta och de starka ska jag förgöra34:16förgöraAndra handskrifter (så Septuaginta): "bevara".. Jag ska ta hand om dem med rättvisa.
17 Hes 20:38, Matt 25:32f. Men ni, mina får, så säger Herren Gud: Jag ska döma mellan får och får, mellan baggar och bockar. 18 Är det inte nog för er att få beta på den bästa betesmarken? Måste ni också med era fötter trampa ner vad som är kvar på er betesplats? Är det inte nog för er att få dricka det klaraste vattnet? Måste ni också med era fötter grumla vad som har lämnats kvar? 19 Ska mina får beta av det som era fötter har trampat ner och dricka vad era fötter har grumlat?
20 Därför säger Herren Gud så till dem: Jag ska själv döma mellan de feta fåren och de magra. 21 Eftersom ni med sida och bog stöter undan alla de svaga och stångar dem med era horn tills ni drivit ut dem och skingrat dem, 22 därför ska jag rädda mina får så att de inte mer blir byte, och jag ska döma mellan får och får. 23 Jes 11:1f, 40:11, Jer 23:5, 30:9, Hes 37:24f, Hos 3:5, Joh 10:11, Hebr 13:20, 1 Petr 2:25. Jag ska låta en herde uppstå, gemensam för dem alla, och han ska valla dem, nämligen min tjänare David. Han ska valla dem och vara deras herde. 24 Jag, Herren, ska vara deras Gud, men min tjänare David34:23en herde … DavidDen utlovade Messiaskungen, Davids son (jfr Joh 10:11, 16). ska vara furste ibland dem. Jag, Herren, har talat.
25 Jes 11:6f, Hes 37:26, Hos 2:18f. Jag ska sluta ett fridsförbund med dem. Jag ska göra slut på vilddjuren i landet så att man tryggt kan bo mitt i öknen och sova i skogarna. 26 3 Mos 26:4, 5 Mos 11:14, Ps 68:10, Jes 44:3, Joel 2:23. Jag ska låta dem själva och landet runt omkring min höjd bli till välsignelse. Jag ska låta det regna i rätt tid, regnskurar av välsignelse.
27 3 Mos 26:4, 13, Jer 30:8, Hes 36:30. Träden på marken ska bära sin frukt och jorden ska ge sin gröda och själva ska de bo trygga i landet. De ska inse att jag är Herren, när jag bryter sönder deras ok och räddar dem från de människor som har hållit dem i slaveri. 28 Jer 30:10, 46:27. Sedan ska de inte mer bli byte för hednafolken, och markens djur ska inte sluka dem, utan de ska bo trygga och ingen ska skrämma dem.
29 Jag ska låta en plantering växa upp som ska bli till berömmelse för dem. De som bor där ska inte mer dö av hunger eller föraktas av hednafolken. 30 De ska inse att jag, Herren deras Gud, är med dem och att de, Israels hus, är mitt folk, säger Herren Gud. 31 Ni, mina får, den hjord som jag för i bet, ni är människor och det är jag som är er Gud, säger Herren Gud."
1 Y FUÉ á mí palabra de Jehová, diciendo:
2 Hijo del hombre, 34.2 Jer. 23.1.profetiza contra los pastores de Israel; profetiza, y diles á los pastores: Así ha dicho el Señor Jehová: ¡Ay de los pastores de Israel, que se apacientan á sí mismos! ¿No apacientan los pastores los rebaños?
3 Coméis la leche, y os vestís de la lana: la gruesa degolláis, no apacentáis las ovejas.
4 No corroborasteis las flacas, ni curasteis la enferma: no ligasteis la perniquebrada, ni tornasteis la amontada, ni buscasteis la perdida; sino que 34.4 1 P. 5.3.os habéis enseñoreado de ellas con dureza y con violencia;
5 Y están derramadas 34.5 ver. 8por falta de pastor; y fueron para ser comidas de toda bestia del campo, y fueron esparcidas.
6 Y anduvieron perdidas mis ovejas por todos los montes, y en todo collado alto: y en toda la haz de la tierra fueron derramadas mis ovejas, y no hubo quien buscase, ni quien requiriese.
7 Por tanto, pastores, oid palabra de Jehová:
8 Vivo yo, ha dicho el Señor Jehová, que por cuanto mi rebaño fué para ser robado, y mis ovejas fueron para ser comidas de toda bestia del campo, sin pastor; ni mis pastores buscaron mis ovejas, 34.8 vers. 2,10sino que los pastores se apacentaron á sí mismos, y no apacentaron mis ovejas;
9 Por tanto, oh pastores, oid palabra de Jehová:
10 Así ha dicho el Señor Jehová: He aquí, yo á los pastores; y 34.10 cp. 3.18. He. 13.17.requeriré mis ovejas de su mano, y haréles dejar de apacentar las ovejas: ni 34.10 vers. 2,8los pastores se apacentarán más á sí mismos; pues yo libraré mis ovejas de sus bocas, y no les serán más por comida.
11 Porque así ha dicho el Señor Jehová: He aquí, yo, yo requeriré mis ovejas, y las reconoceré.
12 Como reconoce su rebaño el pastor el día que está en medio de sus ovejas esparcidas, así reconoceré mis ovejas, y las libraré de todos los lugares en que fueron esparcidas el 34.12 cp. 30.3. Jl. 2.2.día del nublado y de la oscuridad.
13 Y yo las sacaré de los pueblos, y las juntaré de las tierras: y las meteré en su tierra, y las apacentaré en los montes de Israel por las riberas, y en todas las habitaciones del país.
14 En buenos pastos 34.14 Sal. 23.2.las apacentaré, y en los altos montes de Israel será su majada: 34.14 Jer. 33.12.allí dormirán en buena majada, y en pastos gruesos serán apacentadas sobre los montes de Israel.
15 Yo apacentaré mis ovejas, y yo les haré tener majada, dice el Señor Jehová.
16 Yo buscaré la perdida, 34.16 Mi. 4.6. Mt. 18.11.y tornaré la amontada, y ligaré la perniquebrada, y corroboraré la enferma: mas á la gruesa y á la fuerte destruiré. 34.16 Is. 10.16. Am. 4.1.Yo las apacentaré 34.16 Jer. 10.24.en juicio.
17 Mas vosotras, ovejas mías, así ha dicho el Señor Jehová: He aquí yo juzgo entre 34.17 Mt. 25.32.oveja y oveja, entre carneros y machos cabríos.
18 ¿Os es poco que comáis los buenos pastos, sino que holléis con vuestros pies lo que de vuestros pastos queda; y que bebiendo las 34.18 cp. 32.14.aguas sentadas, 34.18 cp. 32.2.holléis además con vuestros pies las que quedan?
19 Y mis ovejas comen lo hollado de vuestros pies, y beben lo que con vuestros pies habéis hollado.
20 Por tanto, así les dice el Señor Jehová: He aquí, yo, yo juzgaré entre la oveja gruesa y la oveja flaca,
21 Por cuanto rempujasteis con el lado y con el hombro, y acorneasteis con vuestros cuernos á todas las flacas, hasta que las esparcisteis fuera.
22 Yo salvaré á mis ovejas, y nunca más serán en rapiña; y juzgaré entre oveja y oveja.
1 Promesas á los fieles de Israel.
2 Profecía contra Seir.
23 Y despertaré sobre ellas 34.23 Jer. 23.4,5. cp. 37.24,25. Jn. 10.11.un pastor, y él las apacentará; 34.23 Jer. 30.9.a mi siervo David: él las apacentará, y él les será por pastor.
24 34.24 Ex. 29.45. cp. 37.27 Yo Jehová les seré por Dios, y mi siervo David 34.24 cp. 37.22 y 44.3.príncipe en medio de ellos. Yo Jehová he hablado.
25 Y 34.25 cp. 37.26.estableceré con ellos pacto de paz, y 34.25 Lv. 26.6. Is. 11.6-9 y 35.9. Os. 2.18.haré cesar de la tierra las malas bestias; y 34.25 cp. 38.8.habitarán en el desierto seguramente, y dormirán en los bosques.
26 Y daré á ellas, y á los alrededores de mi collado, 34.26 Gn. 12.2. Is. 19.24. Zac. 8.13.bendición; y haré descender la lluvia en su tiempo, 34.26 Mal. 3.10.lluvias de bendición serán.
27 Y el árbol del campo dará su fruto, y la tierra dará su fruto, y estarán sobre su tierra seguramente; y sabrán que yo soy Jehová, cuando quebrare las coyundas de su yugo, y los librare de mano de los que se sirven de ellos.
28 Y no serán más presa de las gentes, ni las bestias de la tierra las devorarán; sino que habitarán seguramente, y no habrá quien espante;
29 Y despertaréles una 34.29 Is. 60.21 y 61.3.planta por nombre, y no más serán consumidos de hambre en la tierra, ni serán más 34.29 cp. 36.6.avergonzados de las gentes.
30 Y sabrán que yo su Dios Jehová soy con ellos, y ellos son mi pueblo, la casa de Israel, dice el Señor Jehová.
31 Y vosotras, ovejas mías, ovejas de mi pasto, hombres sois, y yo vuestro Dios, dice el Señor Jehová.