Jerusalem, en kokande gryta
1 Herrens ord kom till mig i det nionde året, på tionde dagen i den tionde månaden24:1 nionde året, på tionde dagen i den tionde månaden15 jan 588 f Kr.. Han sade: 2 2 Kung 25:1, Jer 52:4. "Människobarn, skriv upp namnet på denna dag, just denna dag, för Babels kung har just i dag ryckt fram mot Jerusalem. 3 Jer 1:13, Hes 11:3f. Tala till det upproriska folket i en liknelse. Säg till dem: Så säger Herren Gud:
Sätt på grytan, ja, sätt på den
och häll vatten i den.
4 Lägg köttstyckena i den,
alla slags utvalda bitar,
lår och bog,
och fyll den med utsökta ben.
5 Du ska ta det bästa av hjorden.
Lägg så ved under grytan
för att koka benen.
Låt den koka kraftigt
så att även benen blir kokta.
6 Hes 22:2. Därför säger Herren Gud:
Ve över blodstaden,
den rostiga grytan,
som inte kunnat befrias
från rost!
Ta bort ur den
köttstycke efter köttstycke
utan att kasta lott om ordningen,
7 Job 16:18. för hennes blod är ännu kvar
därinne.
På den kala klippan
lät hon det rinna ner.
Hon göt inte ut det på marken
så att mullen har kunnat dölja det.
8 3 Mos 17:13, 5 Mos 12:16, 24. För att vreden skulle ha sin gång
och hämnd utkrävas,
lät jag det blod hon utgöt
komma på kala klippan,
där det inte kunde döljas.
9 Hes 21:32, Nah 3:1, Hab 2:12. Så säger Herren Gud:
Ve över blodstaden!
Jag ska lägga mer bränsle under den.
10 Ja, lägg på mer ved,
tänd upp eld,
låt köttet kokas väl,
låt spadet koka in
och benen bli brända.
11 Sätt sedan grytan tom
på den glödande kolen
tills den blir så upphettad
att kopparn glödgas
och orenheten smälts bort ur den
och rosten försvinner.
12 Den har gett mig mycket arbete
men ändå har all rosten
inte gått bort.
In i elden med rosten!
13 Hes 5:13, 16:42. Din orenhet är skamlig, och därför att du inte blev ren hur jag än försökte rena dig, ska du nu inte mer bli fri från din orenhet förrän jag har släckt min vrede på dig. 14 Jag, Herren, har talat. Det kommer! Jag ska göra det! Jag ska inte släppa efter, inte visa mildhet och inte ångra mig. Efter ditt levnadssätt och dina gärningar ska man döma dig, säger Herren Gud."
Profetens handlande – ett tecken
15 Herrens ord kom till mig: 16 "Människobarn, se, genom plötslig död ska jag ta ifrån dig dina ögons lust, men du ska inte klaga eller gråta eller fälla tårar. 17 3 Mos 10:6, 13:45, 2 Sam 15:30, Jer 16:7, Mika 3:7. I tysthet får du sörja, men du ska inte hålla sorgefest som efter en död. Sätt på dig din huvudbindel och ta skor på dina fötter. Skyl inte ditt skägg och ät inte sorgebröd."
18 Nästa morgon talade jag till folket, men på kvällen dog min hustru. Nästa morgon gjorde jag som jag hade blivit befalld. 19 Då sade folket till mig: "Vill du inte säga oss vad det du gör betyder?" 20 Jag svarade dem: "Herrens ord kom till mig: 21 Jer 7:4. Säg till Israels hus: Så säger Herren Gud: Se, jag ska vanhelga min helgedom, er stolta härlighet, era ögons lust och er själs längtan. Och era söner och döttrar, som ni har tvingats överge, ska falla för svärd.
22 Då ska ni göra som jag har gjort. Ni kommer inte att skyla skägget och inte äta sorgebröd. 23 3 Mos 26:39, Jer 16:6, Hes 4:17. Ni ska behålla huvudbindlarna på era huvuden och skorna på era fötter. Ni ska inte hålla dödsklagan eller gråta utan tyna bort genom era missgärningar och sucka med varandra.
24 Hes 12:6. Hesekiel ska vara ett tecken för er. Som han har gjort, ska ni komma att göra. När detta händer, ska ni inse att jag är Herren Gud.
25 Men du människobarn ska veta, att på den dag då jag tar ifrån dem deras värn, deras härliga fröjd, deras ögons lust och deras själs begär, deras söner och döttrar, 26 Hes 33:21f. den dagen ska en räddad flykting komma till dig och förkunna detta. 27 Hes 3:26. Den dagen ska din mun öppnas, och du ska tala till flyktingen och inte mer vara stum. Du ska vara ett tecken för dem, och de ska inse att jag är Herren."
1 Y FUÉ á mí palabra de Jehová en el noveno año, en el mes décimo, á los diez del mes, diciendo:
2 Hijo del hombre, escríbete el nombre de este día: el rey de Babilonia se puso sobre Jerusalem 24.2 2 R. 25.1. Jer. 39.1 y 52.4.este mismo día.
3 Y 24.3 cp. 16.44.habla á la casa de rebelión por parábola, y diles: Así ha dicho el Señor Jehová: 24.3 Jer. 1.13. cp. 11.3,7,11Pon una olla, ponla, y echa también en ella agua:
4 Junta sus piezas en ella; todas buenas piezas, pierna y espalda; hínchela de huesos escogidos.
5 Toma una oveja escogida; y también enciende los huesos debajo de ella; haz que hierva bien; coced también sus huesos dentro de ella.
6 Pues así ha dicho el Señor Jehová: 24.6 cp. 22.2.¡Ay de la ciudad de sangres, de la olla no espumada, y cuya espuma no salió de ella! Por sus piezas, por sus piezas sácala; 24.6 2 S. 8.2. Jl. 3.3.no caiga sobre ella suerte.
1 La viudez sin luto del profeta
2 es señal á la casa de Israel.
7 Porque su sangre fué en medio de 24.7 Lv. 17.13. Dt. 12.16,24.ella: sobre una piedra alisada la puso; no la derramó sobre la tierra para que fuese cubierta con polvo.
8 Habiendo, pues, hecho subir la ira para hacer venganza, yo pondré su sangre sobre la dura piedra, para que no sea cubierta.
9 Por tanto, así ha dicho el Señor Jehová: ¡Ay de la ciudad de sangres! Pues también haré yo gran hoguera,
10 Multiplicando la leña, encendiendo el fuego, para consumir la carne, y hacer la salsa; y los huesos serán quemados:
11 Asentando después la olla vacía sobre sus brasas, para que se caldee, y se queme su fondo, y 24.11 cp. 22.15.se funda en ella su suciedad, y se consuma su espuma.
12 En fraude se cansó, y no salió de ella su mucha espuma. En fuego será su espuma consumida.
13 En tu suciedad perversa padecerás: porque te limpié, y tú no te limpiaste de tu suciedad: nunca más te limpiarás, hasta que 24.13 cp. 5.13.yo haga reposar mi ira sobre ti.
14 Yo Jehová he hablado; vendrá, y harélo. No me tornaré atrás, ni tendré misericordia, ni me arrepentiré: según tus caminos y tus obras te juzgarán, dice el Señor Jehová.
15 Y fué á mí palabra de Jehová, diciendo:
16 Hijo del hombre, he aquí que yo te quito de golpe 24.16 1 R. 20.6.el deseo de tus ojos: no endeches, ni llores, ni corran tus lágrimas.
17 Reprime el suspirar, 24.17 Jer. 16.5-7.no hagas luto de mortuorios: 24.17 Lv. 10.6.ata tu bonete sobre ti, y 24.17 2 S. 15.30.pon tus zapatos en tus pies, y 24.17 Mi. 3.7.no te cubras con rebozo, ni comas pan de hombres.
18 Y hablé al pueblo por la mañana, y á la tarde murió mi mujer: y á la mañana hice como me fué mandado.
19 Y díjome el pueblo: 24.19 cp. 12.9.¿No nos enseñarás qué nos significan estas cosas que tú haces?
20 Y yo les dije: Palabra de Jehová fué á mí, diciendo:
21 Di á la casa de Israel: Así ha dicho el Señor Dios: He aquí 24.21 Jer. 7.14. cp. 7.20-22yo profano mi santuario, la gloria de vuestra fortaleza, el deseo de vuestros ojos, y el regalo de vuestra alma: 24.21 cp. 23.47.vuestros hijos y vuestras hijas que dejasteis, caerán á cuchillo.
22 Y haréis de la manera que yo hice: no os cubriréis con rebozo, ni comeréis pan de hombres;
23 Y vuestros bonetes estarán sobre vuestras cabezas, y vuestros zapatos en vuestros pies: no endecharéis ni lloraréis, sino que 24.23 cp. 4.17.os consumiréis á causa de vuestras maldades, y gemiréis unos con otros.
24 Ezequiel pues 24.24 ver. 27. cp. 12.6,11.os será por señal; según todas las cosas que él hizo, haréis: en viniendo esto, 24.24 cp. 6.7.entonces sabréis que yo soy el Señor Jehová.
25 Y tú, hijo del hombre, el día que yo quitaré de ellos su fortaleza, el gozo de su gloria, el deseo de sus ojos, y el cuidado de sus almas, sus hijos y sus hijas,
26 Este día vendrá á ti 24.26 cp. 33.21,22.un escapado para traer las nuevas.
27 En aquel día se abrirá 24.27 cp. 3.26,27 y 29.21 y 33.22.tu boca para hablar con el escapado, y hablarás, y no estarás más mudo; y les serás por señal, y sabrán que yo soy Jehová.