Lucas 8

Kvinnorna som följde Jesus

1 *Luk 4:43. Därefter vandrade Jesus genom städer och byar och förkunnade evangeliet om Guds rike. De tolv var med honom, 2 *Matt 27:55f, Mark 15:40f, Joh 19:25. och även några kvinnor som hade blivit botade från onda andar och sjukdomar: Maria som kallades Magdalena*8:2Magdalenabetyder "hon från Magdala", en fiskeort väster om Kapernaum. – från henne hade sju onda andar farit ut – 3 och Johanna, hustru till Herodes förvaltare Kusas, samt Susanna och många andra som tjänade dem med vad de ägde.

Liknelsen om såningsmannen

4 *Matt 13:1f, Mark 4:1f. När mycket folk samlades och man kom ut till honom från stad efter stad, talade han till dem med en liknelse: 5 "En såningsman gick ut för att så sitt utsäde. När han sådde föll en del vid vägen och trampades ner, och himlens fåglar åt upp det. 6 En del föll på stenig mark, och när det växte upp vissnade det bort, för det fick ingen fukt. 7 En del föll bland tistlar, och tistlarna växte upp samtidigt och kvävde det. 8 Men en del föll i god jord, och det växte upp och gav hundrafaldig skörd*8:8hundrafaldig skördEn övernaturligt rik skörd (jfr 1 Mos 26:12). I förmodern tid har svenska skördar normalt gett mindre än tiofalt jämfört med utsädet.." När han hade sagt detta, ropade han: "Hör, du som har öron att höra med!"

Liknelsens innebörd

9 *Matt 13:10f, Mark 4:10f. Hans lärjungar frågade honom sedan vad liknelsen betydde. 10 *Jes 6:9f, Joh 12:40, Apg 28:26. Han svarade: "Ni har fått nåden att förstå Guds rikes hemligheter. Men de andra får dem i liknelser, för att de ska se och ändå inte se, höra och ändå inte förstå.*8:10 Jes 6:9.11 *Matt 13:18f, Mark 4:14f. Här är liknelsens mening: Säden är Guds ord. 12 De vid vägen är de som hör ordet, men sedan kommer djävulen och tar bort det ur deras hjärtan så att de inte kan tro och bli frälsta. 13 De på stenig mark är de som tar emot ordet med glädje när de hör det, men de saknar rot. De tror bara för en tid, och i frestelsens stund kommer de på fall. 14 *1 Tim 6:9. Det som föll bland tistlar är de som hör ordet men som allt mer kvävs av livets bekymmer, rikedom och njutningar och aldrig bär mogen frukt. 15 Men det som föll i god jord är de som hör ordet och tar vara på det i ett gott och uppriktigt hjärta och uthålligt bär frukt.

16 *Matt 5:15, Luk 11:33. Ingen tänder ett ljus och täcker det med ett kärl eller sätter det under en bänk*8:16bänkAnnan översättning: "bädd" eller "divan".. Man sätter det på hållaren, så att de som kommer in får se ljuset. 17 *Matt 10:26, Luk 12:2. Det finns inget dolt som inte ska uppenbaras, och inget gömt som inte ska bli känt och komma i dagen. 18 *Matt 13:12, Mark 4:25, Luk 19:26. Var därför noga med hur ni lyssnar. Den som har ska få, men den som inte har ska bli fråntagen också det han tror sig ha."

Jesu familj

19 *Matt 12:46f, Mark 3:31f. Då kom Jesu mor och hans bröder till honom, men de kunde inte komma fram till honom för folkmassans skull. 20 Man hälsade honom: "Din mor och dina bröder står här utanför och vill träffa dig." 21 *Joh 15:14. Han svarade dem: "Min mor och mina bröder, det är de som hör Guds ord och handlar efter det."

Jesus stillar stormen

22 *Matt 8:18, 23f, Mark 4:35f. En dag steg Jesus i en båt tillsammans med sina lärjungar, och han sade till dem: "Vi far över till andra sidan sjön." De lade ut, 23 och medan de seglade somnade han.

Då kom en stormvind ner över sjön, och båten tog in så mycket vatten att den höll på att fyllas och de var i fara. 24 De kom fram och väckte honom och sade: "Mästare, Mästare, vi går under!" Han vaknade och talade strängt till vinden och vågorna, och de lade sig och det blev stilla. 25 Sedan frågade han dem: "Var är er tro?" Förskräckta och förundrade sade de till varandra: "Vem är han? Till och med vindarna och vattnet befaller han, och de lyder honom!"

Jesus botar en besatt

26 *Matt 8:28f, Mark 5:1f. De seglade in till gerasenernas område*8:26gerasenernas områdeAndra handskrifter: "gadarenernas område" (jfr Matt 8:28). Både Gerasa och Gadara var grekiska städer strax sydost om Galileiska sjön., som ligger mitt emot Galileen. 27 När Jesus steg i land, möttes han av en man från staden. Han var besatt av onda andar och hade inte haft kläder på sig på länge, och han bodde inte i något hus utan bland gravarna. 28 När han fick se Jesus, ropade han och föll ner inför honom och skrek: "Vad har du med mig att göra, Jesus, den högste Gudens Son? Jag ber dig: plåga mig inte!"

29 Jesus hade nämligen befallt den orena anden att fara ut ur mannen. Länge hade den hållit honom i sitt grepp. Han hade varit bunden med kedjor och fotbojor och blivit bevakad, men han hade slitit sönder bojorna och drivits ut i ödemarken av den onda anden. 30 Jesus frågade honom: "Vad är ditt namn?" Han svarade: "Legion*8:30LegionEn romersk armé med ca 6000 man.", för det var många onda andar som hade kommit in i honom. 31 Och de bad Jesus att han inte skulle befalla dem att fara ner i avgrunden.

32 Nu gick där en stor svinhjord och betade på berget, och de onda andarna bad att han skulle låta dem fara in i svinen. Det tillät han. 33 Andarna for ut ur mannen och in i svinen, och hjorden rusade utför branten ner i sjön och drunknade.

34 När herdarna såg vad som hade hänt, flydde de och berättade om det inne i staden och ute på landet. 35 Folk gick ut för att se vad som hade hänt. De kom till Jesus och fann mannen som andarna hade lämnat sitta vid Jesu fötter, klädd och vid sina sinnen. Då blev de rädda. 36 De som var ögonvittnen berättade för dem hur den besatte hade blivit frisk*8:36friskAnnan översättning: "frälst".. 37 Allt folket från gerasenernas område bad då att Jesus skulle lämna dem, för de hade gripits av stark fruktan. Han steg i båten och vände tillbaka.

38 Mannen som de onda andarna hade farit ut ur bad att få följa med honom, men Jesus skickade i väg honom med orden: 39 "Gå hem igen och berätta om allt som Gud har gjort med dig." Då gick han och ropade ut över hela staden allt som Jesus hade gjort med honom.

Jesus uppväcker Jairus dotter

40 När Jesus kom tillbaka välkomnade folket honom, eftersom alla väntade på honom. 41 *Matt 9:18f, Mark 5:22f. Då kom det fram en man som hette Jairus och var föreståndare för synagogan. Han föll ner för Jesu fötter och bad honom komma hem till honom, 42 för han hade en enda dotter, i tolvårsåldern, och hon var döende.

På vägen dit trängde sig folkmassan nära Jesus. 43 *Matt 9:20f, Mark 5:25f. Där fanns en kvinna som hade haft blödningar i tolv år och inte kunnat*8:43och inte kunnatAndra handskrifter: "och spenderat allt hon hade på läkare men inte kunnat". bli botad av någon. 44 Hon kom bakifrån och rörde vid hörntofsen*8:44hörntofsenBars på manteln som en symbol för Guds bud (4 Mos 15:38f). på hans mantel, och genast stannade hennes blödning.

45 Jesus frågade: "Vem var det som rörde vid mig?" Alla nekade, och Petrus sade: "Mästare, hela folkmassan trycker och tränger sig inpå dig." 46 Men Jesus sade: "Någon rörde vid mig. Jag kände att kraft gick ut från mig." 47 När kvinnan insåg att hon var upptäckt, kom hon darrande fram och föll ner för honom. Hon förklarade inför allt folket varför hon hade rört vid honom och hur hon genast hade blivit botad. 48 *Matt 9:22. Jesus sade till henne: "Min dotter, din tro har frälst dig. Gå i frid."

49 *Mark 5:35f. Medan han ännu talade, kom någon från synagogföreståndarens hus och sade: "Din dotter är död. Besvära inte Mästaren mer." 50 Jesus hörde det och svarade honom: "Var inte rädd. Bara tro, så blir hon räddad." 51 *Matt 9:23f. När han kom fram till huset lät han ingen följa med honom in utom Petrus, Johannes och Jakob och flickans far och mor. 52 Alla grät och sörjde henne*8:52sörjde henneOrdagrant: "slog sig mot bröstet över henne" (i sorg, jfr 18:13 med not).. Men Jesus sade: "Gråt inte. Hon är inte död, hon sover." 53 Då hånskrattade de åt honom, för de visste att hon var död.

54 *Luk 7:14. Men han tog flickans hand och ropade: "Flicka, stå upp!" 55 Hennes livsande återvände, och hon reste sig genast. Sedan sade han till dem att ge henne något att äta. 56 *Luk 5:14. Hennes föräldrar var helt utom sig av häpnad. Men Jesus befallde dem att inte tala om för någon vad som hade hänt.

1 Y ACONTECIÓ después, que él caminaba por todas las ciudades y aldeas, predicando y anunciando el evangelio del reino de Dios, y los doce con él,

2 Y ✝8.2 Mt. 27.55,56. Mr. 15.41.algunas mujeres que habían sido curadas de malos espíritus y de enfermedades: María, que se llamaba Magdalena, de la cual habían salido siete demonios,

3 Y ✝8.3 cp. 24.10.Juana, mujer de Chuza, procurador de Herodes, y Susana, y otras muchas que le servían de sus haciendas.

4 Y ✝8.4 Mt. 13.2-11,14. Mr. 4.1-12.como se juntó una grande compañía, y los que estaban en cada ciudad vinieron á él, dijo por una parábola:

5 Uno que sembraba, salió á sembrar su simiente; y sembrando, una parte cayó junto al camino, y fué hollada; y las aves del cielo la comieron.

6 Y otra parte cayó sobre la piedra; y nacida, se secó, porque no tenía humedad.

1 Parábola del sembrador.

2 Jesús calma la tempestad.

7 Y otra parte cayó entre las espinas; y naciendo las espinas juntamente, la ahogaron.

8 Y otra parte cayó en buena tierra, y cuando fué nacida, llevó fruto á ciento por uno. Diciendo estas cosas clamaba: El que tiene oídos para oir, oiga.

9 Y sus discípulos le preguntaron, diciendo, qué era está parábola.

10 Y él dijo: A vosotros es dado conocer los misterios del reino de Dios; mas á los otros por parábolas, ✝8.10 Is. 6.9.para que viendo no vean, y oyendo no entiendan.

11 Es pues ✝8.11 Mt. 13.18-23. Mr. 4.13-20.ésta la parábola: La simiente es la palabra de Dios.

12 Y los de junto al camino, éstos son los que oyen; y luego viene el diablo, y quita la palabra de su corazón, porque no crean y se salven.

13 Y los de sobre la piedra, son los que habiendo oído, reciben la palabra con gozo; mas éstos no tienen raíces; que á tiempo creen, y en el tiempo de la tentación se apartan.

14 Y la que cayó entre las espinas, éstos son los que oyeron; mas yéndose, son ahogados de los cuidados y de las riquezas y de los pasatiempos de la vida, y no llevan fruto.

15 Mas la que en buena tierra, éstos son los que con corazón bueno y recto retienen la palabra oída, y llevan fruto ✝8.15 Mt. 24.13. He. 10.36. Stg. 5.7.en paciencia.

16 Ninguno ✝8.16 Mt. 5.15. Mr. 4.21. cp. 11.33que enciende la antorcha la cubre con vasija, ó la pone debajo de la cama; mas la pone en un candelero, para que los que entran vean la luz.

17 Porque no hay cosa oculta, ✝8.17 Mt. 10.26. Mr. 4.22. cp. 12.2que no haya de ser manifestada; ni cosa escondida, que no haya de ser entendida, y de venir á luz.

18 Mirad pues cómo oís; ✝8.18 Mt. 13.12. Mr. 4.24,25.porque á cualquiera que tuviere, le será dado; y á cualquiera que no tuviere, aun lo que parece tener le será quitado.

19 ✝ 8.19 Mt. 12.46-50. Mr. 3.31-35. Y vinieron á él su madre y hermanos; y no podían llegar á el por causa de la multitud.

20 Y le fué dado aviso, diciendo: Tu madre y tus hermanos están fuera, que quieren verte.

21 El entonces respondiendo, les dijo: Mi madre y mis hermanos son los ✝8.21 cp. 11.28.que oyen la palabra de Dios, y la ejecutan.

22 Y ✝8.22 Mt. 21.32. cp. 3.12aconteció un día que él entró en un barco con sus discípulos, y les dijo: Pasemos á la otra parte del ✝8.22 cp. 5.1,2.lago. Y partieron.

23 Pero mientras ellos navegaban, él se durmió. Y sobrevino una tempestad de viento en el lago; y henchían de agua, y peligraban.

24 Y llegándose á él, le despertaron, diciendo: ¡Maestro, Maestro, que perecemos! Y despertado él increpó al viento y á la tempestad del agua; y cesaron, y fué hecha bonanza.

25 Y les dijo: ¿Qué es de vuestra fe? Y atemorizados, se maravillaban, diciendo los unos á los otros: ¿Quién es éste, que aun á los vientos y al agua manda, y le obedecen?

26 Y navegaron ✝8.26 ver. 37. Mr. 5.1.a la tierra de los Gadarenos, que está delante de Galilea.

27 Y saliendo él á tierra, le vino al encuentro de la ciudad ✝8.27 Mt. 8.28.un hombre que tenía demonios ya de mucho tiempo; y no vestía vestido, ni estaba en casa, sino por los sepulcros.

28 El cual, como vió á Jesús, exclamó y se postró delante de él, y dijo á gran voz: ¿Qué tengo yo contigo, Jesús, Hijo del Dios Altísimo? Ruégote que no me atormentes.

29 (Porque mandaba al espíritu inmundo que saliese del hombre: porque ya de mucho tiempo le arrebataba; y le guardaban preso con cadenas y grillos; mas rompiendo las prisiones, era agitado del demonio por los desiertos.)

30 Y le preguntó Jesús, diciendo: ¿Qué nombre tienes? Y él dijo: Legión. Porque muchos demonios habían entrado en él.

31 Y le rogaban que no les mandase ir al ✝8.31 Ap. 9.1.abismo.

32 Y había allí un hato de muchos puercos que pacían en el monte; y le rogaron que los dejase entrar en ellos; y los dejó.

1 El endemoniado gadareno.

2 La hija de Jairo.

33 Y salidos los demonios del hombre, entraron en los puercos; y el hato se arrojó de un despeñadero en el lago, y ahogóse.

34 Y los pastores, como vieron lo que había acontecido, huyeron, y yendo dieron aviso en la ciudad y por las heredades.

35 Y salieron á ver lo que había acontecido; y vinieron á Jesús, y hallaron sentado al hombre de quien habían salido los demonios, ✝8.35 ver. 27vestido, y en su juicio, ✝8.35 Mt. 8.18,23-34. Mr. 4.36—5.17.a los pies de Jesús; y tuvieron miedo.

36 Y les contaron los que lo habían visto, cómo había sido salvado aquel endemoniado.

37 Entonces toda la multitud de la tierra de los Gadarenos alrededor, le rogaron que se fuese de ellos; porque tenían gran temor. Y él, subiendo en el barco, volvióse.

38 Y ✝8.38 Mr. 5.18-20.aquel hombre, de quien habían salido los demonios, le rogó para estar con él; mas Jesús le despidió, diciendo:

39 Vuélvete á tu casa, y cuenta cuán grandes cosas ha hecho Dios contigo. Y él se fué, publicando por toda la ciudad cuán grandes cosas habiá hecho Jesús con él.

40 Y aconteció que ✝8.40 Mt. 9.1. Mr. 5.21.volviendo Jesús, recibióle la gente; porque todos le esperaban.

41 Y he aquí un varón, ✝8.41 Mt. 9.18-26. Mr. 5.22-43.llamado Jairo, y que era príncipe de la sinagoga, vino, y cayendo á los pies de Jesús, le rogaba que entrase en su casa;

42 Porque tenía ✝8.42 cp. 7.12.una hija única, como de doce años, y ella se estaba muriendo. Y yendo, le apretaba la compañía.

43 Y una mujer, que tenía flujo de sangre hacía ya doce años, la cual había gastado en médicos toda su hacienda, y por ninguno había podido ser curada,

44 Llegándose por las espaldas, tocó el borde de su vestido; y luego se estancó el flujo de su sangre.

45 Entonces Jesús dijo: ¿Quién es el que me ha tocado? Y negando todos, dijo Pedro y los que estaban con él: Maestro, la compañía te aprieta y oprime, y dices: ¿Quién es el que me ha tocado?

46 Y Jesús dijo: Me ha tocado alguien; porque yo he conocido que ha salido virtud de mí.

47 Entonces, como la mujer vió que no se había ocultado, vino temblando, y postrándose delante de él declaróle delante de todo el pueblo la causa por qué le había tocado, y cómo luego había sido sana.

48 Y él dijo: Hija, tu fe ✝8.48 Mr. 10.52.te ha salvado: ✝8.48 cp. 7.50.ve en paz.

49 Estando aún él hablando, vino uno del príncipe de la sinagoga á decirle: Tu hija es muerta, no des trabajo al Maestro.

50 Y oyéndolo Jesús, le respondió: No temas: cree solamente, y será salva.

51 Y entrado en casa, no dejó entrar á nadie consigo, sino á Pedro, y á Jacobo, y á Juan, y al padre y á la madre de la moza.

52 Y lloraban todos, y la plañían. Y él dijo: No lloréis; no es muerta, sino que duerme.

53 Y hacían burla de él, sabiendo que estaba muerta.

54 Mas él, tomándola de la mano, clamó, diciendo: Muchacha, levántate.

55 Entonces su espíritu volvió, y se levantó luego: y él mando que le diesen de comer.

56 Y sus padres estaban atónitos; ✝8.56 Mt. 8.4.a los cuales él mandó, que á nadie dijesen lo que había sido hecho.