Jesus sänder ut de tolv
1 Matt 10:1, 5f, Mark 6:7f, Luk 10:1, 4f. Jesus kallade samman de tolv och gav dem makt över alla onda andar och kraft att bota sjukdomar. 2 Han sände ut dem för att förkunna Guds rike och bota sjuka 3 och sade till dem: "Ta inte med er något på vägen, varken stav eller väska, bröd eller pengar eller två tunikor. 4 När ni kommer in i ett hus, så stanna där tills ni går vidare. 5 Apg 13:51. Och tar man inte emot er, lämna då den staden och skaka av dammet från era fötter. Det blir ett vittnesbörd mot dem."
6 De gick ut och vandrade från by till by, och överallt förkunnade de evangeliet och botade sjuka. 7 Matt 14:1f, Mark 6:14f. När landsfursten Herodes fick höra om allt som hände, visste han inte vad han skulle tro. Några sade att Johannes hade uppstått från de döda, 8 andra att Elia hade visat sig9:8att Elia hade visat sigEnligt den allmänt kända profetian skulle Messias ankomst förberedas av profeten Elia (Mal 4:5), en roll som uppfylldes av Johannes Döparen (Matt 11:14). och andra att någon av de gamla profeterna hade uppstått. 9 Luk 23:8. Herodes sade: "Johannes halshögg jag. Vem är då han som jag hör sådant om?" Och han försökte få träffa Jesus.
Jesus mättar fem tusen
10 Matt 14:13f, Mark 6:30f, Joh 6:1f. Apostlarna kom tillbaka och berättade för Jesus om allt de hade gjort. Då tog han med dem och drog sig undan mot en stad som heter Betsaida9:10BetsaidaFiskeby nära det grekisktalande Dekapolis, hemstad för Petrus, Andreas och Filippus (Joh 1:44, 12:21).. 11 Men folket fick veta det och följde efter honom. Han tog emot dem och talade till dem om Guds rike, och han botade dem som behövde hjälp.
12 Matt 14:15f, Mark 6:35f, Joh 6:5f. När dagen började gå mot sitt slut kom de tolv fram och sade till honom: "Skicka iväg folket så att de kan gå till byarna och gårdarna häromkring och få mat och husrum. Vi är ju på en ödslig plats här." 13 Han sade till dem: "Ge ni dem att äta." Men de svarade: "Vi har inte mer än fem bröd och två fiskar – om vi nu inte ska gå och köpa mat åt allt det här folket?" 14 Det var omkring fem tusen män.
Då sade han till sina lärjungar: "Låt dem slå sig ner i matlag, ungefär femtio i varje." 15 De gjorde så och lät alla slå sig ner. 16 Sedan tog han de fem bröden och de två fiskarna, såg upp mot himlen, tackade Gud för dem9:16tackade Gud för demAnnan översättning: "välsignade dem". Jfr not till Mark 6:41. , bröt bröden och gav åt lärjungarna för att de skulle dela ut åt folket. 17 Alla åt och blev mätta, och bitarna som blev över plockades upp, tolv korgar fulla.
Petrus bekännelse
18 Matt 16:13f, Mark 8:27f. En gång när Jesus hade dragit sig undan för att be och lärjungarna var med honom, frågade han dem: "Vem säger folket att jag är?" 19 De svarade: "Johannes Döparen. Men en del säger Elia, och andra att någon av de gamla profeterna har uppstått." 20 Han sade till dem: "Och ni? Vem säger ni att jag är?" Petrus svarade: "Guds Messias."
21 Då befallde han dem strängt att inte tala om det för någon. 22 Matt 16:21, Mark 8:31, Luk 18:31f. Och han sade: "Människosonen måste lida mycket och bli förkastad av de äldste och översteprästerna och de skriftlärda. Han måste bli dödad, och på tredje dagen uppväckt igen."
I Jesu efterföljd
23 Matt 10:38f, Mark 8:34f, Luk 14:27. Sedan sade han till alla: "Om någon vill följa mig, ska han förneka sig själv9:23förneka sig självAnnan översättning: "säga nej till sig själv" (jfr Tit 2:12). och varje dag ta sitt kors och följa mig. 24 Luk 17:33, Joh 12:25. Den som vill rädda sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han ska rädda det. 25 För vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men mister sig själv eller går förlorad? 26 Matt 10:33, Luk 12:9, Rom 1:16, 2 Tim 2:12. Den som skäms för mig och mina ord, honom ska Människosonen skämmas för när han kommer i sin och Faderns och de heliga änglarnas härlighet. 27 Mark 9:1. Jag säger er sanningen: Några av dem som står här ska inte smaka döden förrän de fått se Guds rike."
Jesus visar sin härlighet
28 Matt 17:1f, Mark 9:2f. Ungefär åtta dagar efter de orden tog Jesus med sig Petrus, Johannes och Jakob och gick upp på berget9:28bergetTroligen Hermon i närheten av Caesarea Filippi (jfr Matt 16:13). Traditionen har även föreslagit Tabor nära Nasaret (Ps 89:13). för att be. 29 Medan han bad, förvandlades hans ansikte och hans kläder blev strålande vita. 30 Och två män samtalade med honom. Det var Mose och Elia, 31 som visade sig i härlighet och talade om hans bortgång9:31bortgångOrdagrant: "uttåg" (grek. éxodos), samma ord som för Israels triumferande uttåg ur Egypten efter påskalammets offer (jfr 2 Mos 12, 19:1). som han skulle fullborda i Jerusalem.
32 Petrus och de som var med honom sov tungt, men när de vaknade såg de hans härlighet och de båda männen som stod där med honom. 33 När männen skulle skiljas från honom, sade Petrus till Jesus: "Mästare, det är gott för oss att vara här9:33gott för oss att vara härAnnan översättning: "gott att vi är här".. Vi kan göra tre hyddor: en åt dig, en åt Mose och en åt Elia." Han visste inte vad han sade.
34 Medan han talade kom ett moln och sänkte sig över dem, och lärjungarna blev förskräckta när de kom in i molnet. 35 Luk 3:22, 2 Petr 1:16f. Ur molnet hördes en röst: "Han är min Son, den Utvalde. Lyssna till honom!" 36 Matt 17:9, Mark 9:9. Och när rösten hördes, fann de att Jesus var ensam.
Lärjungarna höll tyst och berättade inte vid den tiden för någon vad de hade sett.
Jesus botar en besatt pojke
37 Mark 9:14f. När de dagen därpå kom ner från berget möttes han av en stor skara människor. 38 Matt 17:14f. Då ropade en man ur folkhopen: "Mästare, jag ber dig, hjälp min son! Han är mitt enda barn. 39 En ande tar tag i honom så att han plötsligt skriker, den sliter i honom tills han tuggar fradga, och det är knappt att den släpper honom och slutar plåga honom. 40 Jag bad dina lärjungar att de skulle driva ut den, men de kunde inte."
41 Jesus svarade: "Detta fördärvade släkte som inte vill tro! Hur länge ska jag vara hos er och stå ut med er? Hämta hit din son." 42 Medan pojken ännu var på väg, kastade anden honom till marken och ryckte och slet i honom. Men Jesus talade strängt till den orena anden och botade pojken och gav honom tillbaka till hans far. 43 Och alla var överväldigade av Guds stora makt.
Människosonen ska utlämnas
Medan alla var förundrade över allt han gjorde, sade han till sina lärjungar: 44 Matt 17:22f, Mark 9:31f, Luk 24:7. "Öppna era öron för det jag nu säger: Människosonen kommer att utlämnas i människors händer." 45 Luk 2:50, 18:34. Men de förstod inte vad han sade. Det var fördolt för dem så att de inte kunde fatta det, och de vågade inte fråga honom om det han hade sagt.
Vem är störst?
46 Matt 18:1f, Mark 9:33f, Luk 22:24. Bland lärjungarna kom frågan upp om vem som var störst bland dem. 47 Men Jesus visste vad de tänkte i sina hjärtan. Han tog ett barn och ställde det bredvid sig 48 Matt 10:40, Luk 10:16, Joh 13:20. och sade till dem: "Den som tar emot det här barnet i mitt namn, han tar emot mig. Och den som tar emot mig tar emot honom som har sänt mig. Den som är minst bland er alla, han är störst."
49 Mark 9:38f. Johannes svarade: "Mästare, vi såg en som drev ut onda andar i ditt namn, och vi försökte hindra honom eftersom han inte var i följe med oss." 50 Luk 11:23. Men Jesus sade till honom: "Hindra honom inte. Den som inte är mot er9:50Den som inte är mot erAlltså lärjungarna. När det gäller människors inställning till Jesus själv är han skarpare (11:23). är för er."
Jesus på väg upp till Jerusalem
51 Mark 16:19, Luk 13:31. När tiden för hans upptagande9:51upptagandetill himlen (Luk 24:51, Apg 1:9). var inne vände han sitt ansikte mot Jerusalem, fast besluten att gå dit. 52 Han sände budbärare framför sig, och de gick i väg och kom in i en samarisk by för att förbereda hans ankomst. 53 Joh 4:9. Men folket tog inte emot honom, eftersom han var på väg mot Jerusalem. 54 2 Kung 1:10f, Mark 3:17. När lärjungarna Jakob och Johannes såg det, sade de: "Herre, vill du att vi ska kalla ner eld från himlen som förtär dem9:54som förtär demVissa handskrifter tillägger: "så som Elia gjorde" (jfr 2 Kung 1:10f).?" 55 Men Jesus vände sig om och tillrättavisade dem.9:55 Vissa senare handskrifter tillägger: "Han sade: Ni vet inte av vilken ande ni är. Människosonen har inte kommit för att fördärva människors själar utan för att frälsa dem."56 Och de gick vidare till en annan by.
Lärjungaskapets kostnad
57 Matt 8:19f. Medan de vandrade vägen fram sade någon till honom: "Jag vill följa dig vart du än går." 58 Jesus svarade honom: "Rävarna har lyor och himlens fåglar har bon, men Människosonen har ingenstans att vila sitt huvud."
59 Till en annan sade han: "Följ mig!" Mannen svarade: "Herre, låt mig först gå och begrava min far9:59begrava min farEn sons plikt (jfr 1 Mos 46:4, 3 Mos 21:1f). Kanske innebar mannens önskan att han ville skjuta upp lärjungaskapet så länge fadern ännu levde.." 60 Jesus sade till honom: "Låt de döda9:60de dödaMänniskor som ännu inte har fått liv genom evangeliet (jfr Luk 15:24, Joh 5:25, Ef 2:1). begrava sina döda, men gå du och förkunna Guds rike!"
61 1 Kung 19:20. En annan sade: "Jag ska följa dig, Herre. Men låt mig först ta farväl av min familj." 62 1 Mos 19:26, Luk 17:32. Jesus svarade: "Den som sätter handen till plogen och sedan blickar bakåt passar inte för Guds rike."
1 Y 9.1 Mt. 10.1.JUNTANDO á sus doce discípulos, les dió virtud y potestad sobre todos los demonios, y que sanasen enfermedades.
2 Y los envió á que predicasen 9.2 Mt. 10.5,7,8. Mr. 6.7. cp. 10.1,9el reino de Dios, y que sanasen á los enfermos.
3 Y les dice: 9.3 Mt. 10.9-14. Mr. 6.8-11. cp. 10.4-11.No toméis nada para el camino, ni báculo, ni alforja, ni pan, ni dinero; ni tengáis dos vestidos cada uno.
4 Y en cualquiera casa en que entrareis, quedad allí, y de allí salid.
1 Jesús alimenta á cinco mil.
2 La confesión de Pedro.
5 Y todos los que no os recibieren, saliéndoos de aquella ciudad, aun el polvo sacudid de vuestros pies en testimonio contra ellos.
6 Y saliendo, rodeaban por todas las aldeas, anunciando el evangelio, y sanando por todas partes.
7 Y oyó 9.7 cp. 10.39.Herodes el tetrarca 9.7 Mt. 14.1-3. Mr. 6.14-16.todas las cosas que hacía; y estaba en duda, porque decían algunos: Juan ha resucitado de los muertos;
8 Y otros: Elías ha aparecido; y otros: Algún profeta de los antiguos ha resucitado.
9 Y dijo Herodes: A Juan yo degollé: ¿quién pues será éste, de quien yo oigo tales cosas? Y procuraba verle.
10 9.10 Mr. 6.30. Y vueltos los apóstoles, le contaron todas las cosas que habían hecho. 9.10 Mt. 14.13-21. Mr. 6.32-44. Jn. 6.1-13.Y tomándolos, se retiró aparte á un lugar desierto de la ciudad que se llama Bethsaida.
11 Y como lo entendieron las gentes, le siguieron; y él las recibió, y les hablaba del reino de Dios, y sanaba á los que tenían necesidad de cura.
12 Y el día había comenzado á declinar; y llegándose los doce, le dijeron: Despide á las gentes, para que yendo á las aldeas y heredades de alrededor, procedan á alojarse y hallen viandas; porque aquí estamos en lugar desierto.
13 Y les dice: Dadles vosotros de comer. Y dijeron ellos: No tenemos más que cinco panes y dos pescados, si no vamos nosotros á comprar viandas para toda esta compañía.
14 Y eran como cinco mil hombres. Entonces dijo á sus discípulos: Hacedlos sentar en ranchos, de cincuenta en cincuenta.
15 Y así lo hicieron, haciéndolos sentar á todos.
16 Y tomando los cinco panes y los dos pescados, mirando al cielo los bendijo, y partió, y dió á sus discípulos para que pusiesen delante de las gentes.
17 Y comieron todos, y se hartaron; y alzaron lo que les sobró, doce cestos de pedazos.
18 Y aconteció que estando él solo orando, estaban con él los discípulos; y les preguntó diciendo: 9.18 Mt. 16.13-16. Mr. 8.27-29.¿Quién dicen las gentes que soy?
19 Y ellos respondieron, y dijeron: Juan el Bautista; y otros, Elías; y otros, que algún profeta de los antiguos ha resucitado.
20 Y les dijo: ¿Y vosotros, quién decís que soy? Entonces respondiendo Simón Pedro, dijo: El Cristo de Dios.
21 9.21 Mr. 8.30. Mas él, conminándolos, mandó que á nadie dijesen esto;
22 9.22 Mt. 16.21-28. Mr. 8.31—9.1. Diciendo: 9.22 Mt. 17.22,23.Es necesario que el Hijo del hombre padezca muchas cosas, y sea desechado de los ancianos, y de los príncipes de los sacerdotes, y de los escribas, y que sea muerto, y resucite al tercer día.
23 Y decía á todos: 9.23 Mt. 10.38.Si alguno quiere venir en pos de mí, niéguese á sí mismo, y tome su cruz 9.23 1 Co. 15.31.cada día, y sígame.
24 Porque cualquiera que quisiere salvar su vida, la perderá; y cualquiera que perdiere su vida por causa de mí, éste la salvará.
25 Porque 9.25 Mt. 16.26. Mr. 8.36.¿qué aprovecha al hombre, si granjeare todo el mundo, y sé pierda él á sí mismo, ó corra peligro de sí?
26 Porque 9.26 Mr. 8.38.el que se avergonzare de mí y de mis palabras, de este tal el Hijo del hombre se avergonzará cuando viniere en su gloria, y del Padre, y de los santos ángeles.
27 Y os digo en verdad, que hay algunos de los que están aquí, que no gustarán la muerte, hasta que vean el reino de Dios.
28 Y 9.28 Mt. 17.1-8. Mr. 9.2-8.aconteció como ocho días después de estas palabras, que tomó á Pedro y á Juan y á Jacobo, y subió al monte 9.28 cp. 3.21 y 6.12.a orar.
29 Y entre tanto que oraba, la apariencia de su rostro se hizo otra, y su vestido blanco y resplandeciente.
30 Y he aquí dos varones que hablaban con él, los cuales eran Moisés y Elías;
31 Que aparecieron en majestad, y hablaban de su 9.31 2 P. 1.15.salida, la cual había de cumplir en Jerusalem.
1 La transfiguración.
2 Humildad, tolerancia, perdón.
32 Y Pedro y los que estaban con él, estaban cargados de sueño: y como despertaron, vieron su majestad, y á aquellos dos varones que estaban con él.
33 Y aconteció, que apartándose ellos de él, Pedro dice á Jesús: Maestro, bien es que nos quedemos aquí: y hagamos tres pabellones, uno para ti, y uno para Moisés, y uno para Elías; 9.33 Mr. 9.6.no sabiendo lo que se decía.
34 Y estando él hablando esto, vino una nube que los cubrió; y tuvieron temor entrando ellos en la nube.
35 Y vino una voz de la nube, que decía: Este es mi Hijo amado; á él oid.
36 Y pasada aquella voz, Jesús fué hallado solo: 9.36 Mt. 17.9. Mr. 9.9.y ellos callaron; y por aquellos días no dijeron nada á nadie de lo que habían visto.
37 Y aconteció al día siguiente, 9.37 Mt. 17.14-18. Mr. 9.14-27.que apartándose ellos del 9.37 ver. 28monte, gran compañía les salió al encuentro.
38 Y he aquí, un hombre de la compañía clamó, diciendo: Maestro, ruégote que veas á mi hijo; que es 9.38 cp. 7.12.el único que tengo:
39 Y he aquí un espíritu le toma, y de repente da voces; y le 9.39 Mr. 1.26.despedaza y hace echar espuma, y apenas se aparta de él quebrantándole.
40 Y rogué á tus discípulos que le echasen fuera, y no pudieron.
41 Y respondiendo Jesús, dice: ¡Oh generación infiel y perversa! ¿hasta cuándo tengo de estar con vosotros, y os sufriré? Trae tu hijo acá.
42 Y como aun se acercaba, el demonio le derribó y despedazó: mas Jesús increpó al espíritu inmundo, y sanó al muchacho, y se lo volvió á su padre.
43 Y todos estaban atónitos de la grandeza de Dios. Y 9.43 Mt. 17.22,23. Mr. 9.30-32.maravillándose todos de todas las cosas que hacía, dijo á sus discípulos:
44 Poned vosotros en vuestros oídos estas palabras; porque ha de acontecer que el Hijo del hombre será entregado en manos de hombres.
45 9.45 Mr. 9.32. cp. 2.50 y 18.34. Jn. 12.16.Mas ellos no entendían esta palabra, y les era encubierta para que no la entendiesen; y temían preguntarle de esta palabra.
46 Entonces 9.46 cp. 3.1.entraron en disputa, cuál de ellos sería el mayor.
47 Mas Jesús, viendo los pensamientos del corazón de ellos, tomó un niño, y púsole junto á sí,
48 Y les dice: 9.48 Mt. 10.40.Cualquiera que recibiere este niño en mí nombre, á mí recibe; y cualquiera que me recibiere á mí, recibe al que me envió; 9.48 Mt. 23.11. cp. 22.26porque el que fuere el menor entre todos vosotros, éste será el grande.
49 Entonces respondiendo Juan, 9.49 Mr. 9.38-40.dijo: Maestro, hemos visto á uno que echaba fuera demonios en tu nombre; y se lo prohibimos, porque no sigue con nosotros.
50 Jesús le dijo: No se lo prohibáis; porque el que no es contra nosotros, por nosotros es.
51 Y aconteció que, como se cumplió el tiempo 9.51 Mr. 16.19. Hch. 1.2,11,22. 1 Ti. 3.16.en que había de ser recibido arriba, él afirmó su rostro para ir á Jerusalem.
52 Y envió mensajeros delante de sí, los cuales fueron y 9.52 Mt. 10.5.entraron en una ciudad de los Samaritanos, para prevenirle.
53 Mas 9.53 Jn. 4.4,9,27.no le recibieron, porque era su traza de ir á Jerusalem.
54 Y viendo esto sus discípulos 9.54 Mr. 3.17.Jacobo y Juan, dijeron: Señor, ¿quieres que mandemos que descienda fuego del cielo, y los consuma, 9.54 2 R. 1.10,12.como hizo Elías?
55 Entonces volviéndose él, los reprendió, diciendo: Vosotros no sabéis de qué espíritu sois;
56 Porque 9.56 Mt. 18.11.el Hijo del hombre no ha venido para perder las almas de los hombres, sino para salvarlas. Y se fueron á otra aldea.
57 Y aconteció que yendo ellos, 9.57 Mt. 8.19-22.uno le dijo en el camino: Señor, te seguiré donde quiera que fueres.
58 Y le dijo Jesús: Las zorras tienen cuevas, y las aves de los cielos nidos; mas el Hijo del hombre no tiene donde recline la cabeza.
59 Y dijo á otro: Sígueme. Y él dijo: Señor, déjame que primero vaya y entierre á mi padre.
60 Y Jesús le dijo: Deja los muertos que entierren á sus muertos; y tú, ve, y anuncia el reino de Dios.
1 Misión de los setenta.
2 "Te alabo, oh Padre."
61 Entonces también dijo otro: 9.61 Mt. 18.1-5. Mr. 9.34-37.Te seguiré, Señor; mas déjame que me despida primero de los que están en mi casa.
62 Y Jesús le dijo: Ninguno que poniendo su mano al arado mira atrás, es apto para el reino de Dios.