Onda planer mot Jesus
1 2 Mos 12:1f, Matt 26:1f, Mark 14:1f. Det osyrade brödets högtid, som kallas påsk22:1påskHebr. pésachbetyder "passera", "skona" (2 Mos 12:13), och firas till minne av Israels räddning ur Egypten. I fullmånens sken den 14:e Nisan (mars-april) åt man det offrade påskalammet och firade sedan "det osyrade brödets högtid" i sju dagar (2 Mos 12:17)., var nu nära. 2 Luk 20:19. Översteprästerna och de skriftlärda sökte efter ett sätt att röja Jesus ur vägen, men de var rädda för folket.
3 Matt 26:14f, Mark 14:10f, Joh 13:3, 27. Då for Satan in i Judas, som kallades Iskariot och var en av de tolv. 4 Han gick bort och talade med översteprästerna och ledarna för tempelvakten om hur han skulle kunna utlämna Jesus åt dem. 5 De blev glada och kom överens om att ge honom pengar. 6 Han samtyckte och sökte nu efter ett lämpligt tillfälle att utlämna honom åt dem utan att folket var med.
Den sista påskmåltiden förbereds
7 2 Mos 12:14f, Matt 26:17f, Mark 14:12f. Så kom den dag i det osyrade brödets högtid då påskalammet skulle slaktas. 8 Då sände Jesus i väg Petrus och Johannes och sade: "Gå och gör i ordning så att vi kan äta påskalammet." 9 De frågade honom: "Var vill du att vi gör i ordning?" 10 Han svarade dem: "När ni kommer in i staden ska ni mötas av en man som bär en vattenkruka22:10en man som bär en vattenkrukaNormalt en kvinnlig uppgift (jfr 1 Mos 24:11, Joh 4:7). Kanske tillhörde mannen esseerna, en from munkliknande grupp inom judendomen.. Följ honom till huset där han går in 11 och säg till husets ägare: Mästaren frågar dig: Var är gästrummet där jag kan äta påskalammet med mina lärjungar? 12 Då ska han visa er en stor sal på övervåningen22:12en stor sal på övervåningenTroligen samma sal där apostlarna samlades även längre fram (Apg 1:13). Fornkyrkliga traditioner placerar den vid esseernas kvarter i sydvästra Jerusalem. som är inredd22:12inreddmed textilier och divaner för måltiden. Vid finare måltider, som vid påsk, åt man på grekiskt manér halvliggande på divaner, stödd på vänster armbåge.. Gör i ordning där."
13 De gick och fann att det var som Jesus hade sagt dem. Och de gjorde i ordning påskalammet.
Den första nattvarden
14 Matt 26:20, Mark 14:17. När stunden var inne lade han sig till bords, och apostlarna tillsammans med honom. 15 Och han sade till dem: "Jag har längtat mycket efter att äta den här påskmåltiden med er innan mitt lidande börjar. 16 Luk 13:29. För jag säger er att jag inte kommer att äta den mer förrän den får sin fullbordan i Guds rike."
17 Och han tog en bägare, tackade Gud och sade: "Ta detta och dela mellan er. 18 För jag säger er: Från denna stund ska jag inte dricka av vinstockens frukt förrän Guds rike kommer." 19 Matt 26:26f, Mark 14:22f, 1 Kor 11:23f. Och han tog ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt dem och sade: "Detta är min kropp som blir utgiven för er. Gör detta för att minnas mig." 20 2 Mos 24:8, Jer 31:31f. På samma sätt tog han bägaren efter måltiden och sade: "Denna bägare är det nya förbundet genom mitt blod som blir utgjutet för er.
21 Men se, den som förråder mig har sin hand med mig på bordet. 22 Människosonen går bort som det är bestämt, men ve den människa genom vilken han blir förrådd!" 23 Då började de fråga varandra vem av dem det kunde vara som skulle göra det.
Vem är den störste?
24 Matt 18:1, Mark 9:34, Luk 9:46. Det uppstod också en dispyt bland dem om vem som skulle anses vara störst av dem. 25 Matt 20:25f, Mark 10:42f. Då sade Jesus till dem: "Folkens kungar beter sig som herrar över dem, och de som har makten kallar sig deras välgörare. 26 Men ni ska inte göra så. Den som är störst bland er ska vara som den yngste, och ledaren ska vara som tjänaren. 27 Joh 13:14f, Fil 2:7. För vem är störst: den som ligger till bords eller den som betjänar? Är det inte den som ligger till bords? Men jag är här mitt ibland er som en tjänare.
28 Det är ni som har stått vid min sida under mina prövningar, 29 Luk 12:32. och jag överlämnar riket till er liksom min Far har överlämnat det till mig. 30 Matt 19:28, Upp 3:21. Ni ska äta och dricka vid mitt bord i mitt rike, och ni ska sitta på troner och döma Israels tolv stammar.
Jesus förutsäger Petrus förnekelse
31 Amos 9:9, 1 Petr 5:8. Simon, Simon! Satan har begärt att få sålla er som vete. 32 Joh 17:11, 15. Men jag har bett för dig, att din tro inte ska ta slut. Och när du en gång har omvänt dig, styrk då dina bröder." 33 Matt 26:33f, Mark 14:29f, Joh 13:37. Då sade Petrus till honom: "Herre, med dig är jag beredd att gå både i fängelse och i döden." 34 Jesus svarade: "Jag säger dig, Petrus: Tuppen kommer inte att gala i natt förrän du tre gånger har förnekat att du känner mig."
35 Luk 9:3, 10:4. Sedan sade han till dem: "När jag sände ut er utan börs, väska och sandaler, saknade ni då något?" De svarade: "Nej, inget." 36 "Men nu", sade han, "ska den som har en börs ta med den, och likaså den som har en väska. Och den som inte har ett svärd ska sälja sin mantel och köpa sig ett, 37 för jag säger er att detta som står skrivet måste uppfyllas på mig: Han blev räknad bland förbrytare. Det som är sagt om mig blir nu uppfyllt."22:37 Jes 53:12.38 De sade: "Herre, här är två svärd." Han svarade dem: "Det räcker."
Jesus i Getsemane
39 Matt 26:36f, Mark 14:32f, Joh 18:1f. Sedan gick Jesus ut till Olivberget som han brukade, och hans lärjungar följde honom. 40 När han kom till platsen22:40platsenGetsemane, en olivlund strax öster om Jerusalem (jfr Matt 26:36, Joh 18:1f)., sade han till dem: "Be att ni inte kommer i frestelse." 41 Och han drog sig undan från dem, ungefär ett stenkast, och föll på knä och bad: 42 Matt 6:10, Hebr 5:7f. "Far! Om du vill, så ta den här bägaren ifrån mig! Men ske inte min vilja, utan din."
43 Då visade sig en ängel från himlen för honom och gav honom kraft. 44 Joh 12:27. Han kom i svår ångest och bad allt ivrigare, och hans svett blev som blodsdroppar som föll ner på jorden.22:43f Verserna 43-44 saknas i vissa handskrifter.45 När han reste sig från bönen och kom till lärjungarna, fann han att de hade somnat av sorg. 46 Då sade han till dem: "Varför sover ni? Res på er och be att22:46be attAnnan översättning: "be så att". ni inte kommer i frestelse."
Jesus fängslas
47 Matt 26:47f, Mark 14:43f, Joh 18:2f. Medan han ännu talade kom en folkhop, och han som hette Judas, en av de tolv, ledde dem. Han gick fram till Jesus för att kyssa honom. 48 Jesus sade till honom: "Judas, förråder du Människosonen med en kyss?"
49 När de som stod runt Jesus såg vad som höll på att hända, frågade de: "Herre, ska vi slå till med svärd?" 50 Och en av dem slog till mot översteprästens tjänare och högg av honom högra örat. 51 Men Jesus sade: "Låt det vara nog nu22:51Låt det vara nog nuAnnan översättning: "Låt dem göra det" (gripa Jesus).!" Och han rörde vid hans öra och helade honom.
52 Sedan sade Jesus till dem som hade kommit ut mot honom, översteprästerna och ledarna för tempelvakten och de äldste: "Som mot en rövare har ni gått ut med svärd och påkar. 53 Luk 19:47, 21:37, Joh 7:38, 8:20. Jag har varit med er i templet varje dag utan att ni grep mig. Men detta är er stund, nu råder mörkrets makt."
Petrus förnekar Jesus
54 Matt 26:57f, Mark 14:53f, Joh 18:12f. Då grep de Jesus och förde bort honom och tog honom till översteprästens hus. Petrus följde efter på avstånd. 55 Mitt på gården tände de en eld och slog sig ner, och Petrus satte sig mitt ibland dem.
56 Matt 26:69f, Mark 14:66f, Joh 18:17f. En tjänsteflicka såg honom sitta där vid elden, och hon betraktade honom noga och sade: "Den där var också med honom." 57 Men han nekade: "Nej, kvinna, jag känner honom inte." 58 Strax därefter fick en annan syn på honom och sade: "Du är också en av dem." Men Petrus svarade: "Människa, det är jag inte alls!" 59 Ungefär en timme senare var det en annan som bestämt försäkrade: "Visst var den där med honom. Han är ju galilé!" 60 Men Petrus sade: "Människa, jag förstår inte vad du pratar om!" Och genast, medan han ännu talade, gol tuppen.
61 Då vände Herren sig om och såg på Petrus. Och Petrus kom ihåg Herrens ord, att han hade sagt till honom: "Innan tuppen gal i natt ska du tre gånger förneka mig." 62 Och han gick ut och grät bittert.
Jesus hånas och ställs inför Rådet
63 Jes 50:6, Matt 26:67f, Mark 14:65. Männen som bevakade Jesus hånade honom och slog honom. 64 De täckte över honom och frågade: "Profetera! Vem var det som slog dig?" 65 De sade också mycket annat hånfullt till honom.
66 Matt 27:1, Mark 15:1. När det blev dag samlades folkets äldste, både överstepräster och skriftlärda. De lät föra honom inför sitt råd 67 och frågade: "Är du Messias, så säg det till oss!" Han svarade dem: "Om jag säger det till er tror ni det inte, 68 och om jag frågar, svarar ni inte. 69 Ps 110:1. Men härefter ska Människosonen sitta på Guds, den Allsmäktiges, högra sida."22:69härefter ska Människosonen sitta på Guds, den Allsmäktiges, högra sidaMed dessa ord identifierar sig Jesus, den jordiske Människosonen (Matt 26:45 etc), med den gudomliga Messiasgestalten i Dan 7:13 och Ps 110:1.70 2 Mos 3:14. Då frågade alla: "Så du är alltså Guds Son?" Han svarade dem: "Ni själva säger att Jag Är22:70Jag ÄrAnspelning på det högsta gudsnamnet Jhvh, "Jag Är" (jfr 2 Mos 3:14, Joh 8:24 med not).." 71 De sade: "Behöver vi något mer vittnesmål? Vi har själva hört det från hans egen mun!"
1 Y ESTABA cerca el día 22.1 Mt. 26.2-5. Mr. 14.1,2.de la fiesta de los ázimos, que se llama la Pascua.
2 Y los príncipes de los sacerdotes y los escribas buscaban cómo le matarían; mas tenían miedo del pueblo.
3 Y 22.3 Mt. 26.14-16. Mr. 14.10,11.entró 22.3 Jn. 13.2,27. Hch. 5.3.Satanás en Judas, por sobrenombre Iscariote, el cual era uno del número de los doce;
4 Y fué, y habló con los príncipes de los sacerdotes, y con los 22.4 ver. 52. Hch. 4.1.magistrados, de cómo se lo entregaría.
1 La última pascua.
2 Grandeza en el servicio.
5 Los cuales se holgaron, y concertaron de darle dinero.
6 Y prometió, y buscaba oportunidad para entregarle á ellos 22.6 Mt. 26.5. Mr. 14.2.sin bulla.
7 22.7 Mt. 26.17-19. Mr. 14.12-16. Y vino el día de los ázimos, en el cual era necesario matar la pascua.
8 Y envió á Pedro y á Juan, diciendo: Id, aparejadnos la pascua para que comamos.
9 Y ellos le dijeron: ¿Dónde quieres que aparejemos?
10 Y él les dijo: He aquí cuando entrareis en la ciudad, os encontrará un hombre que lleva un cántaro de agua: seguidle hasta la casa donde entrare,
11 Y decid al padre de la familia de la casa: El Maestro te dice: ¿Dónde está el aposento donde tengo de comer la pascua con mis discípulos?
12 Entonces él os mostrará un gran cenáculo aderezado; aparejad allí.
13 Fueron pues, y hallaron como les había dicho; y aparejaron la pascua.
14 Y como fué hora, 22.14 Mt. 26.20. Mr. 14.17.sentóse á la mesa, y con él los apóstoles.
15 Y les dijo: En gran manera he deseado comer con vosotros esta pascua antes que padezca;
16 Porque os digo que no comeré más de ella, 22.16 cp. 12.50.hasta que se cumpla 22.16 ver. 30. cp. 14.15.en el reino de Dios.
17 Y tomando el vaso, habiendo dado gracias, dijo: Tomad esto, y partidlo entre vosotros;
18 Porque 22.18 Mt. 26.29. Mr. 14.25.os digo, que no beberé más del fruto de la vid, hasta que el reino de Dios venga.
19 Y tomando el pan, 22.19 Mt. 26.26-28. Mr. 14.22-24. 1 Co. 11.23-25. Jn. 6.51.habiendo dado gracias, partió, y les dió, diciendo: Esto es mi cuerpo, que por vosotros es dado: haced esto en memoria de mí.
20 Asimismo también el vaso, después que hubo cenado, diciendo: Este vaso es el nuevo pacto en mi sangre, que por vosotros se derrama.
21 Con todo eso, 22.21 Mt. 26.21,23. Jn. 13.18,21,26.he aquí la mano del que me entrega, conmigo en la mesa.
22 Y á la verdad el Hijo del hombre va, según lo que está determinado; empero ¡ay de aquél hombre por el cual es entregado!
23 Ellos entonces comenzaron á preguntar entre sí, cuál de ellos sería el que había de hacer esto.
24 Y hubo entre ellos 22.24 Mr. 9.34. cp. 9.46una contienda, quién de ellos parecía ser el mayor.
25 Entonces él les dijo: 22.25 Mt. 20.25-28. Mr. 10.42-45.Los reyes de las gentes se enseñorean de ellas; y los que sobre ellas tienen potestad, son llamados bienhechores:
26 Mas vosotros, no así: 22.26 Mt. 23.11. Mr. 9.35. cp. 9.48antes el que es mayor entre vosotros, sea como el más mozo; y el que es príncipe, como 22.26 cp. 12.37. Jn. 13.4,5.el que sirve.
27 Porque, ¿cuál es mayor, el que se sienta á la mesa, ó el que sirve? ¿No es el que se sienta á la mesa? Y yo soy entre vosotros como el que sirve.
28 Empero vosotros sois los que habéis permanecido conmigo 22.28 cp. 4.13. He. 2.18 y 4.15.en mis tentaciones:
29 Yo pues os ordeno 22.29 Mt. 25.34.un reino, como mi Padre me lo ordenó á mí,
30 22.30 Mt. 8.11 y 26.29. Para que comáis y bebáis en mi mesa en mi reino, 22.30 Mt. 19.28.y os sentéis sobre tronos juzgando á las doce tribus de Israel.
31 Dijo también el Señor: Simón, Simón, he aquí 22.31 1 P. 5.8.Satanás os ha pedido para zarandaros como á trigo;
32 Mas 22.32 Jn. 17.9,11,15.yo he rogado por ti que tu fe no falte: y tú, una vez 22.32 Mt. 13.15. Hch. 3.19.vuelto, 22.32 Jn. 21.15-17.confirma á tus hermanos.
33 Y él le dijo: Señor, pronto estoy á ir contigo aun á cárcel y 22.33 Jn. 13.37.a muerte.
34 Y él dijo: 22.34 Mt. 26.34. Mr. 14.30.Pedro, te digo que el gallo no cantará hoy antes que tú niegues tres veces que me conoces.
35 Y á ellos dijo: 22.35 Mt. 10.9,10.Cuando os envié sin 22.35 cp. 10.4.bolsa, y sin alforja, y sin zapatos, ¿os faltó algo? Y ellos dijeron: Nada.
36 Y les dijo: Pues ahora, el que tiene bolsa, tómela, y también la alforja, y el que no tiene, venda su capa y compre espada.
37 Porque os digo, que es necesario que se cumpla todavía en mí aquello que está escrito: 22.37 Is. 53.12.Y con los malos fué contado: porque lo que está escrito de mí, 22.37 Jn. 17.4 y 19.30.cumplimiento tiene.
38 Entonces ellos dijeron: Señor, he aquí dos espadas. Y él les dijo: Basta.
1 Prendimiento de Jesús.
2 Negación de Pedro.
39 Y saliendo, 22.39 Mt. 26.30,36. Mr. 14.26,32. Jn. 18.1.se fué, como solía, al monte de las Olivas; y sus discípulos también le siguieron.
40 Y como llegó á aquel lugar, 22.40 Mt. 26.36-46. Mr. 14.32-42.les dijo: Orad que no entréis en tentación.
41 Y él se apartó de ellos como un tiro de piedra; y puesto de rodillas oró,
42 Diciendo: Padre, si quieres, pasa este vaso de mí; empero no se haga mi voluntad, sino la tuya.
43 Y le apareció un ángel del cielo confortándole.
44 Y estando en agonía, 22.44 He. 5.7.oraba más intensamente: y fué su sudor como grandes gotas de sangre que caían hasta la tierra.
45 Y como se levantó de la oración, y vino á sus discípulos, hallólos durmiendo de tristeza;
46 Y les dijo: ¿Por qué dormís? Levantaos, y 22.46 ver. 40orad que no entréis en tentación.
47 Estando él aún hablando, 22.47 Mt. 26.47-56. Mr. 14.43-50. Jn. 18.3-11.he aquí una turba; y el que se llamaba Judas, uno de los doce, iba delante de ellos; y llegóse á Jesús para besarlo.
48 Entonces Jesús le dijo: Judas, ¿con beso entregas al Hijo del hombre?
49 Y viendo los que estaban con él lo que había de ser, le dijeron: Señor, ¿heriremos 22.49 ver. 38a cuchillo?
50 Y uno de ellos hirió á un siervo del príncipe de los sacerdotes, y le quitó la oreja derecha.
51 Entonces respondiendo Jesús, dijo: Dejad hasta aquí. Y 22.51 Mt. 20.34.tocando su oreja, le sanó.
52 Y Jesús dijo á los que habían venido á él, los príncipes de los sacerdotes, y los 22.52 ver. 4magistrados del templo, y los ancianos: ¿Como á ladrón habéis salido con espadas y con palos?
53 Habiendo estado con vosotros cada día en el templo, no extendisteis las manos contra mí; mas ésta es 22.53 Mr. 14.35.vuestra hora, y 22.53 Jn. 19.11. Ef. 6.12. Col. 1.13.la potestad de las tinieblas.
54 Y prendiéndole 22.54 Mt. 26.57. Mr. 14.53.trajéronle, y metiéronle en casa del príncipe de los sacerdotes. 22.54 Jn. 18.15.Y Pedro le seguía de lejos.
55 22.55 Mt. 26.69-75. Mr. 14.66-72. Jn. 18.16-18,25-27. Y habiendo encendido fuego en medio de 22.55 Mt. 26.3.la sala, y sentándose todos alrededor, se sentó también Pedro entre ellos.
56 Y como una criada le vió que estaba sentado al fuego, fijóse en él, y dijo: Y éste con él estaba.
57 Entonces él lo negó, diciendo: Mujer, no le conozco.
58 Y un poco después, viéndole otro, dijo: Y tú de ellos eras. Y Pedro dijo: Hombre, no soy.
59 Y como una hora pasada otro afirmaba, diciendo: Verdaderamente también éste estaba con él, porque es Galileo.
60 Y Pedro dijo: Hombre, no sé qué dices. Y luego, estando él aún hablando, el gallo cantó.
61 Entonces, vuelto el Señor, miró á Pedro: y Pedro se acordó de la palabra del Señor como le había dicho: 22.61 ver. 34Antes que el gallo cante, me negarás tres veces.
62 Y saliendo fuera Pedro, lloró amargamente.
63 22.63 Hasta ver. 71 , Mt. 26.67,68 y 27.1 y 26.63-65. Mr. 14.65 y 15.1 y 14.61-64. Jn. 18.19-24.Y los hombres que tenían á Jesús, se burlaban de él hiriéndole;
64 Y cubriéndole, herían su rostro, y preguntábanle, diciendo: Profetiza quién es el que te hirió.
65 Y decían otras muchas cosas injuriándole.
66 Y cuando fué de día, se juntaron los ancianos del pueblo, y los príncipes de los sacerdotes, y los escribas, y le trajeron á su concilio,
67 Diciendo: ¿Eres tú el Cristo? dínos lo. Y les dijo: Si os lo dijere, no creeréis;
68 Y también si os preguntare, no me responderéis, ni me soltaréis:
69 Mas 22.69 He. 1.3.después de ahora el Hijo del hombre se asentará á la diestra de la potencia de Dios.
70 Y dijeron todos: ¿Luego tú eres 22.70 Jn. 1.49.Hijo de Dios? Y él les dijo: Vosotros decís 22.70 Mt. 27.11.que yo soy.
71 Entonces ellos dijeron: ¿Qué más testimonio deseamos? porque nosotros lo hemos oído de su boca.