Blodets helighet
1 Herren talade till Mose. Han sade: 2 Säg till Aron och hans söner och alla Israels barn: Detta är vad Herren har befallt: 3 Om någon av Israels hus slaktar17:3Om någon … slaktarRegeln markerade mot avgudadyrkan under ökenvandringen (vers 7) och gällde sedan inte lika strikt i Israels land (jfr 5 Mos 12:15, 20f). en ko, ett lamm eller en get i eller utanför lägret 4 och inte för fram djuret till uppenbarelsetältets ingång för att bära fram det som en offergåva åt Herren framför hans tabernakel, ska det tillräknas den mannen som blodskuld. Han har spillt blod, och han ska utrotas ur sitt folk. 5 Därför ska Israels barn komma med sina slaktdjur som de brukar slakta ute på marken, fram till Herren, till uppenbarelsetältets ingång, till prästen, och slakta dem där som ett gemenskapsoffer åt Herren.
6 Prästen ska stänka blodet på Herrens altare vid ingången till uppenbarelsetältet och bränna fettet till en ljuvlig doft för Herren. 7 5 Mos 32:17, 1 Kor 10:20. De ska inte mer offra sina slaktoffer till de onda andar som de i trolös avfällighet håller sig till. Detta ska vara en evig stadga för dem, från släkte till släkte.
8 Säg till dem: Om någon av Israels hus eller av främlingarna som bor bland dem, offrar ett brännoffer eller ett slaktoffer 9 5 Mos 12:4f. och inte för fram det till uppenbarelsetältets ingång för att offra det åt Herren, ska den mannen utrotas ur sitt folk. 10 3 Mos 3:17, 7:26f, 5 Mos 12:16, 23f, 15:23, Apg 15:20. Och om någon av Israels hus eller av främlingarna som bor bland dem förtär något blod, ska jag vända mitt ansikte mot den som äter blodet och utrota honom ur hans folk. 11 Hebr 9:22. För kroppens liv är i blodet, och jag har gett er det för altaret, för att bringa försoning för era själar. Det är blodet som bringar försoning genom själen som är i det. 12 Därför säger jag till Israels barn: Ingen av er ska äta blod. Främlingen som bor ibland er ska inte heller äta blod.
13 Om någon av Israels barn eller av främlingarna som bor bland dem fäller ett villebråd av fyrfotadjur eller en fågel av det slag som får ätas, ska han låta blodet rinna ut och täcka över det med jord. 14 1 Mos 9:4. För varje kropps liv är dess blod. Därför säger jag till Israels barn: Ni ska inte äta någon kropps blod, för varje kropps liv är dess blod. Var och en som äter det ska utrotas. 15 2 Mos 22:31, 3 Mos 11:40. Och var och en som äter ett självdött eller ihjälrivet djur, vare sig han är infödd eller främling, ska tvätta sina kläder och bada sig i vatten och vara oren ända till kvällen. Då blir han ren. 16 Om han inte tvättar sina kläder och badar sin kropp, kommer han att bära på skuld.
1 Y HABLÓ Jehová á Moisés, diciendo:
2 Habla á Aarón y á sus hijos, y á todos los hijos de Israel, y diles: Esto es lo que ha mandado Jehová, diciendo:
3 Cualquier varón de la casa de Israel 17.3 Dt. 12.5,15,21.que degollare buey, ó cordero, ó cabra, en el real, ó fuera del real,
4 Y no lo trajere á la puerta del tabernáculo del testimonio, para ofrecer ofrenda á Jehová delante del tabernáculo de Jehová, sangre será imputada al tal varón: sangre derramó; 17.4 Ex. 30.33.cortado será el tal varón de entre su pueblo:
5 A fin de que traigan los hijos de Israel sus sacrificios, los que sacrifican sobre la haz del campo, para que los traigan á Jehová á la puerta del tabernáculo del testimonio al sacerdote, y sacrifiquen ellos sacrificios de paces á Jehová.
6 Y el sacerdote 17.6 cp. 3.2.esparcirá la sangre sobre el altar de Jehová, á la puerta del tabernáculo del testimonio, y quemará el sebo en olor de suavidad á Jehová.
7 Y nunca más sacrificarán sus sacrificios 17.7 2 Cr. 11.15.a los demonios, tras de los cuales 17.7 Ex. 34.15.han fornicado: tendrán esto por estatuto perpetuo por sus edades.
8 Les dirás también: Cualquier varón de la casa de Israel, ó de los extranjeros que peregrinan entre vosotros, 17.8 cp. 1.2,3.que ofreciere holocausto ó sacrificio,
9 17.9 ver. 4 Y no lo trajere á la puerta del tabernáculo del testimonio, para hacerlo á Jehová, el tal varón será igualmente cortado de sus pueblos.
10 17.10 cp. 3.17. Y cualquier varón de la casa de Israel, ó de los extranjeros que peregrinan entre ellos, que comiere alguna sangre, yo 17.10 cp. 26.17. Ez. 44.8.pondré mi rostro contra la persona que comiere sangre, y le cortaré de entre su pueblo.
11 17.11 ver. 14 Porque la vida de la carne en la sangre está: 17.11 Mt. 26.28. Mr. 14.24. Ro. 3.25 y 5.9. Ef. 1.7. Col. 1.14,20. He. 13.12. 1 Jn. 1.7. Ap. 1.5.y yo os la he dado para expiar vuestras personas sobre el altar: 17.11 He. 9.22.por lo cual la misma sangre expiará la persona.
12 Por tanto, he dicho á los hijos de Israel: Ninguna persona de vosotros comerá sangre, ni el extranjero que peregrina entre vosotros comerá sangre.
13 Y cualquier varón de los hijos de Israel, ó de los extranjeros que peregrinan entre ellos, que cogiere caza de animal ó de ave que sea de comer, 17.13 Dt. 12.16,24.derramará su sangre, 17.13 Ez. 24.7.y cubrirála con tierra:
14 17.14 Gn. 9.4. Porque el alma de toda carne, su vida, está en su sangre: por tanto he dicho á los hijos de Israel: No comeréis la sangre de ninguna carne, porque la vida de toda carne es su sangre: cualquiera que la comiere será cortado.
1 Prohíbese comer sangre.
2 Uniones prohibidas.
15 17.15 cp. 22.8. Ez. 44.31. Y cualquiera persona que comiere cosa mortecina, ó 17.15 Gn. 31.39.despedazada por fiera, así de los naturales como de los extranjeros, lavará sus vestidos y 17.15 cp. 15.5.a sí mismo se lavará con agua, y será inmundo hasta la tarde; y se limpiará.
16 Y si no los lavare, ni lavare su carne, 17.16 cp. 5.1. Nm. 19.20.llevará su iniquidad.