1 Och Herren talade till Mose. Han sade: 2 Säg till Aron och hans söner att de ska hålla sig borta från de heliga gåvor som Israels barn bär fram åt mig, så att de inte ohelgar mitt heliga namn. Jag är Herren. 3 Säg till dem: Om någon av era avkomlingar i kommande släkten rör vid de heliga gåvor som Israels barn bär fram åt Herren medan han är oren, ska han utrotas ur min åsyn. Jag är Herren. 4 3 Mos 15:2f, 16. Om någon av Arons avkomlingar är spetälsk eller har flytning, ska han inte äta av de heliga gåvorna förrän han har blivit ren. Och den som rör vid någon som blivit oren genom en död eller som haft sädesuttömning, 5 eller den som rör vid ett smådjur som orsakar orenhet eller vid en människa som man blir oren av, hur hon än har blivit oren – 6 den som rör vid något sådant ska vara oren ända till kvällen och ska inte äta av de heliga gåvorna förrän han har badat sin kropp i vatten. 7 Men när solen har gått ner är han ren, och sedan kan han äta av de heliga gåvorna, eftersom det är hans mat. 8 Hes 44:31. Ett självdött eller ihjälrivet djur ska han inte äta så att han blir oren genom det. Jag är Herren. 9 De ska hålla fast vid det jag har befallt dem iaktta, så att de inte bär på synd på grund av det heliga och drabbas av döden därför att de ohelgar det. Jag är Herren som helgar dem.
10 Ingen främling får äta av det heliga. En inneboende hos prästen eller en daglönare ska inte äta av det heliga. 11 Men när en präst har köpt en slav för sina pengar får denne äta av det, liksom den slav som är född i hans hus. De får äta av prästens mat.
12 Om en dotter till en präst gifter sig med en lekman får hon inte äta av det heliga som har getts som offergåva. 13 3 Mos 10:14. Men om dottern till en präst har blivit änka eller blivit förskjuten och inte har några barn och hon kommer tillbaka till sin fars hus och bor där som i sin ungdom, då får hon äta av sin fars mat. Men ingen obehörig ska äta av den.
14 3 Mos 5:16. Om någon av misstag äter av det heliga, ska han ge en helig offergåva till prästen och lägga till en femtedel. 15 Prästerna ska inte ohelga de heliga gåvor som Israels barn offrar åt Herren16 och därigenom dra missgärning och skuld över dem när de äter av deras heliga gåvor, för jag är Herren som helgar dem.
Föreskrifter om djuroffer
17 Herren talade till Mose. Han sade: 18 Säg till Aron och hans söner och alla Israels barn: Om någon av Israels hus eller av främlingarna i Israel vill bära fram något offer, ett löftesoffer eller ett frivilligt offer, som de vill offra åt Herren som brännoffer, ska ni göra det på sådant sätt att ni blir välbehagliga. 19 Offret ska vara ett felfritt handjur22:19ett felfritt handjurFörebild till Kristus, "ett lamm utan fel eller brist" (1 Petr 1:19). Profeten Malaki tillrättavisade folket för brott mot detta bud (Mal 1:13f). av nötboskapen, fåren eller getterna. 20 5 Mos 15:21, 17:1. Ni ska inte offra ett djur som har någon defekt, för genom ett sådant offer blir ni inte välbehagliga.
21 Och när någon vill offra ett gemenskapsoffer åt Herren av nöt- eller av småboskap, antingen för att fullgöra ett löfte eller som ett frivilligt offer, ska det vara felfritt för att bli välbehagligt. Ingen defekt får finnas på offerdjuret. 22 Det som är blint eller brutet, stympat eller sårigt eller har skabb eller utslag ska ni inte offra åt Herren. Eldsoffer av något sådant ska ni inte lägga på altaret åt Herren. 23 Ett djur av nöt eller småboskap som har någon lem för stor eller för liten kan du offra som frivilligt offer, men som löftesoffer blir det inte välbehagligt. 24 Ni får inte offra åt Herren ett djur vars testiklar blivit klämda, krossade, avslitna eller bortskurna. Sådant ska ni inte göra i ert land. 25 Inte heller av en utlänning ska ni ta emot och offra sådana djur till mat åt er Gud, för de är skadade, de har en defekt. Genom sådana blir ni inte välbehagliga.
26 Herren talade till Mose. Han sade: 27 2 Mos 22:30. När en kalv, ett lamm eller en killing har fötts, ska djuret dia sin mor i sju dagar. Men från den åttonde dagen är det välbehagligt som eldsoffergåva åt Herren. 28 5 Mos 22:6f. Ni ska inte slakta något djur, vare sig av nöt eller småboskap, på samma dag som dess avkomma.
29 När ni vill offra ett gemenskapsoffer åt Herren, ska ni offra det på sådant sätt att ni blir välbehagliga. 30 3 Mos 7:15. Det ska ätas samma dag. Ni ska inte lämna något av offret kvar till nästa morgon. Jag är Herren.
31 Ni ska hålla mina bud och följa dem. Jag är Herren. 32 Ni ska inte ohelga mitt heliga namn, för jag ska hållas helig bland Israels barn. Jag är Herren som helgar er 33 och som har fört er ut ur Egyptens land för att vara er Gud. Jag är Herren.
1 Y HABLÓ Jehová á Moisés, diciendo:
2 Di á Aarón y á sus hijos, 22.2 Nm. 6.3.que se abstengan de las santificaciones de los hijos de Israel, y que no profanen mi santo nombre 22.2 Ex. 28.38. Dt. 15.19.en lo que ellos me santifican: Yo Jehová.
3 Diles: Todo varón de toda vuestra simiente en vuestras generaciones que llegare á las cosas sagradas, que los hijos de Israel consagran á Jehová, 22.3 cp. 7.20.teniendo inmundicia sobre sí, de delante de mí será cortada su alma: Yo Jehová.
4 Cualquier varón de la simiente de Aarón que fuere leproso, ó 22.4 cp. 15.2.padeciere flujo, no comerá de las cosas sagradas 22.4 cp. 14.2 y 15.13.hasta que esté limpio: y 22.4 Nm. 19.11.el que tocare cualquiera cosa inmunda de mortecino, ó 22.4 cp. 15.16.el varón del cual hubiere salido derramamiento de semen;
5 O el varón 22.5 cp. 11.24,43,44.que hubiere tocado cualquier reptil, por el cual será inmundo, ú 22.5 cp. 15.7,19.hombre por el cual venga á ser inmundo, conforme á cualquiera inmundicia suya;
6 La persona que lo tocare, será inmunda hasta la tarde, y no comerá de las cosas sagradas antes que 22.6 cp. 15.5-11. He. 10.22.haya lavado su carne con agua.
7 Y cuando el sol se pusiere, será limpio; y después comerá las cosas sagradas, 22.7 cp. 21.22. Nm. 18.11,13.porque su pan es.
8 Mortecino ni despedazado por fiera no comerá, para contaminarse en ello: Yo Jehová.
9 Guarden, pues, mi ordenanza, 22.9 Ex. 28.43.y no lleven pecado por ello, no sea que así mueran cuando la profanaren: Yo Jehová que los santifico.
10 22.10 1 S. 21.6. Ningún extraño comerá cosa sagrada; el huésped del sacerdote, ni el jornalero, no comerá cosa sagrada.
11 Mas el sacerdote, cuando comprare persona de su dinero, ésta comerá de ella, y el nacido en su casa: 22.11 Nm. 18.11,13.éstos comerán de su pan.
12 Empero la hija del sacerdote, cuando se casare con varón extraño, ella no comerá de la ofrenda de las cosas sagradas.
13 Pero si la hija del sacerdote fuere viuda, ó repudiada, y no tuviere prole, 22.13 Gn. 38.11. Rt. 1.8.y se hubiere vuelto á la casa de su padre, 22.13 cp. 10.14.como en su mocedad, comerá del pan de su padre; mas ningún extraño coma de él.
1 Las víctimas, sin defecto.
2 Varias fiestas solemnes.
14 22.14 cp. 4.2 y 5.15,16. Y el que por yerro comiere cosa sagrada, añadirá á ella su quinto, y darálo al sacerdote con la cosa sagrada.
15 22.15 Nm. 18.32. No profanarán, pues, las cosas santas de los hijos de Israel, las cuales apartan para Jehová:
16 Y no 22.16 ver. 9les harán llevar la iniquidad del pecado, comiendo las cosas santas de ellos: porque yo Jehová soy el que los santifico.
17 Y habló Jehová á Moisés, diciendo:
18 Habla á Aarón y á sus hijos, y á todos los hijos de Israel, y diles: 22.18 cp. 1.2,3,10. Nm. 15.14.Cualquier varón de la casa de Israel, ó de los extranjeros en Israel, que ofreciere su ofrenda por todos sus votos, y por todas sus voluntarias oblaciones que ofrecieren á Jehová en holocausto;
19 22.19 cp. 1.3. De vuestra voluntad ofreceréis macho sin defecto de entre las vacas, de entre los corderos, ó de entre las cabras.
20 22.20 Dt. 15.21 y 17.1. Mal. 1.8,14. He. 9.14. 1 P. 1.19. Ninguna cosa en que haya falta ofreceréis, porque no será acepto por vosotros.
21 22.21 cp. 3.1,6. Asimismo, cuando alguno ofreciere sacrificio de paces á Jehová 22.21 Nm. 15.3,8. Sal. 61.8 y 65.1. Ec. 5.4,5.para presentar voto, ú ofreciendo voluntariamente, sea de vacas ó de ovejas, sin tacha será acepto; no ha de haber en él falta.
22 22.22 ver. 20 . Mal. 1.8.Ciego, ó perniquebrado, ó mutilado, ó verrugoso, ó 22.22 cp. 21.20.sarnoso ó roñoso, no ofreceréis éstos á Jehová, ni de ellos pondréis 22.22 cp. 1.9,13 y 3.3,5.ofrenda encendida sobre el altar de Jehová.
23 Buey ó carnero 22.23 cp. 21.18.que tenga de más ó de menos, podrás ofrecer por ofrenda voluntaria; mas por voto no será acepto.
24 Herido ó magullado, rompido ó cortado, no ofreceréis á Jehová, ni en vuestra tierra lo haréis.
25 Y de mano de hijo de extranjero no ofreceréis 22.25 cp. 3.11.el pan de vuestro Dios de todas estas cosas; 22.25 Mal. 1.14.porque su corrupción está en ellas: hay en ellas falta, no se os aceptarán.
26 Y habló Jehová á Moisés, diciendo:
27 22.27 Ex. 22.30. El buey, ó el cordero, ó la cabra, cuando naciere, siete días estará mamando de su madre: mas desde el octavo día en adelante será acepto para ofrenda de sacrificio encendido á Jehová.
28 Y sea buey ó carnero, 22.28 Dt. 22.6.no degollaréis en un día á el y á su hijo.
29 22.29 cp. 7.12. Sal. 107.22 y 116.17. Y cuando sacrificareis sacrificio de hacimiento de gracias á Jehová, de vuestra voluntad lo sacrificaréis.
30 En el mismo día se comerá; 22.30 cp. 7.15.no dejaréis de él para otro día: Yo Jehová.
31 22.31 cp. 19.37. Nm. 15.40. Guardad pues mis mandamientos, y ejecutadlos: Yo Jehová.
32 22.32 cp. 18.21. Y no amancilléis mi santo nombre, 22.32 cp. 10.3.y yo me santificaré en medio de los hijos de Israel: 22.32 cp. 20.8.Yo Jehová que os santifico;
33 22.33 Ex. 6.7. cp. 11.45 y 19.36 y 25.38,42,55 y 26.45. Nm. 15.41.Que os saqué de la tierra de Egipto, para ser vuestro Dios: Yo Jehová.