1 ✝ När Rehabeams kungamakt hade blivit stärkt och hans ställning var stark, övergav han HERRENS lag och hela Israel med honom. 2 ✝ Och det hände i kung Rehabeams femte regeringsår, att den egyptiske kungen Sisak drog upp mot Jerusalem, därför att de hade varit otrogna mot HERREN, 3 med 1 200 stridsvagnar och 60 000 ryttare och en oräknelig mängd folk som följt honom från Egypten, libyer, suckeer och etiopier. 4 ✝ Och han intog de befästa städerna i Juda och kom ända fram till Jerusalem. 5 Då kom profeten Semaja till Rehabeam och Juda furstar, som var församlade i Jerusalem för Sisaks skull, och han sa till dem: Så säger HERREN: Ni har övergett mig, och därför har också jag lämnat er i Sisaks hand. 6 Då ödmjukade sig Israels furstar och kungen och sa: HERREN är rättfärdig. 7 Och när HERREN såg, att de ödmjukade sig, kom HERRENS ord till Semaja som sa: De har ödmjukat sig, därför ska jag inte förgöra dem, utan jag ska låta dem få en viss befrielse, och min vrede ska inte bli utgjuten över Jerusalem genom Sisaks hand. 8 ✝ Men de ska bli hans tjänare för att de ska förstå skillnaden mellan att tjäna mig och att tjäna andra länders kungariken. 9 ✝ Och Sisak, kungen i Egypten, drog upp mot Jerusalem och förde bort skatterna i HERRENS hus och skatterna i kungapalatset. Alltsammans tog han. Han tog också de sköldar av guld som Salomo hade låtit göra. 10 I deras ställe lät kung Rehabeam göra sköldar av koppar, och överlämnade dem i förvar åt befälen för livvakterna som höll vakt vid ingången till kungapalatset. 11 ✝ Och så ofta kungen gick till HERRENS hus, kom livvakterna och bar dem och förde dem sedan tillbaka till livvaktsalen. 12 Och då han ödmjukade sig, vände sig HERRENS vrede bort från honom så att han inte ville förgöra honom helt och hållet. Det fanns också något gott i Juda. 13 ✝ Och kung Rehabeam stärkte sin ställning i Jerusalem och regerade där. Rehabeam var 41 år gammal när han blev kung, och han regerade 17 år i Jerusalem, den stad som HERREN hade utvalt ur alla Israels stammar, för att där fästa sitt namn. Och hans mor hette Naama, en ammonitiska. 14 Och han gjorde det som var ont, för han inriktade inte sitt hjärta till att söka HERREN. 15 ✝ Och Rehabeams gärningar, de första som de sista, är de inte nedtecknade i profeten Semajas och i siaren Iddos krönikor, med avseende på släktregister? Och det rådde ständigt krig mellan Rehabeam och Jerobeam. 16 Och Rehabeam gick till vila hos sina fäder och blev begravd i Davids stad. Och hans son Abia blev kung i hans ställe.