1 ✝ Sedan tog allt folket i Juda Ussia*, som då var sexton år gammal, och gjorde honom till kung i hans far Amasjas ställe. 2 Han byggde upp Elot och återförenade det med Juda, sedan kungen hade gått till vila hos sina fäder. 3 ✝ Ussia var sexton år gammal när han blev kung, och han regerade 52 år i Jerusalem. Och hans mor hette Jekolja, från Jerusalem. 4 ✝ Och han gjorde det som var rätt i HERRENS ögon, alldeles som hans far Amasja hade gjort. 5 Och han sökte Gud så länge Sakarja levde, som kunde förstå Guds syner. Så länge han sökte HERREN lät Gud det gå väl för honom. 6 Och han drog ut i strid mot filisteerna och bröt ner Gats mur, Jabnes mur och Asdods mur och byggde städer runt Asdod och bland filisteerna. 7 Och Gud hjälpte honom mot filisteerna och mot araberna som bodde i Gur-Baal och mot maoniterna. 8 Och ammoniterna gav gåvor till Ussia, och hans rykte spred sig ända till Egyptens gräns, för han blev mycket mäktig. 9 Dessutom byggde Ussia torn i Jerusalem vid Hörnporten, vid Dalporten och vid murens vinkel och befäste dem. 10 Han byggde också torn i öknen och grävde många brunnar, för han hade mycket boskap både i låglandet och på slätten. Dessutom hade han bönder och vingårdsarbetare i bergsbygden och på Karmel, för han älskade jordbruk. 11 Dessutom hade Ussia en krigshär, som drog ut i strid indelad enligt den mönstring som gjorts av sekreteraren Jeguel och tillsyningsmannen Maaseja, under övervakning av Hananja, en av kungens befälhavare. 12 Hela antalet av huvudmän för familjerna av tappra stridsmän var 2 600. 13 Och under deras befäl fanns en här på 307 500 man, som med kraft och styrka hjälpte kungen i striden mot fienden. 14 Och Ussia utrustade hela hären med sköldar, spjut, hjälmar, harnesk, bågar och slungor att kasta stenar med. 15 Och i Jerusalem gjorde han anordningar, uppfunna av skickliga män, att sättas upp på tornen och på murarnas hörn för att med dem skjuta pilar och stora stenar. Och hans rykte spred sig vida omkring, för på ett underbart sätt blev han hjälpt så att han blev mäktig. 16 Men när han hade blivit mäktig blev hans hjärta högmodigt, till hans fördärv. Ty han försyndade sig mot HERREN, sin Gud, och gick in i HERRENS tempel för att tända rökelse på rökelsealtaret. 17 Då gick prästen Asarja dit in efter honom med åttio av HERRENS präster, som var modiga män. 18 ✝ Och de ställde sig mot kung Ussia och sa till honom: Det tillhör inte dig, Ussia, att tända rökelse åt HERREN, utan till prästerna, Arons söner, som är helgade till att tända rökelse. Gå ut ur helgedomen, för du har försyndat dig, och detta ger dig ingen ära inför HERREN Gud. 19 Då blev Ussia rasande, och han hade ett rökelsekar i sin hand för att tända rökelse. Och medan han var vred på prästerna slog spetälska ut på hans panna inför prästerna vid rökelsealtaret i HERRENS hus. 20 Och när översteprästen Asarja och alla prästerna såg på honom, se, då var han spetälsk i sin panna. Och de drev ut honom därifrån. Ja, även han själv skyndade sig att komma ut, eftersom HERREN slagit honom med sjukdom. 21 ✝ Och kung Ussia var spetälsk ända till sin dödsdag, och han bodde så som spetälsk i ett hus för sig själv, för han var utestängd från HERRENS hus. Och hans son Jotam var satt över kungens hus och dömde folket i landet. 22 Och resten av Ussias gärningar, de första som de sista, det har blivit nedtecknat av profeten Jesaja, Amos son. 23 Och Ussia gick till vila hos sina fäder, och de begravde honom hos hans fäder på den gravmark, som tillhörde kungarna, för de sa: Han är spetälsk. Och hans son Jotam blev kung i hans ställe.