1 En vallfartssång. När HERREN åter upprättade Sion, då voro vi såsom drömmande.2 Då blev vår mun uppfylld med löje och vår tunga med jubel; då sade man bland hedningarna: »HERREN har gjort stora ting med dem.»3 Ja, HERREN hade gjort stora ting med oss; däröver voro vi glada.4 HERRE, upprätta oss igen, såsom du återför bäckarna i Sydlandet.5 De som så med tårar skola skörda med jubel.6 De gå åstad gråtande och bära sitt utsäde; de komma åter med jubel och bära sina kärvar.
1 Kai Siono belaisvius vedė Viešpats namo, buvome tarsi sapne.2 Mūsų burnos buvo pilnos juoko, liežuviaigiedojimo. Pagonys kalbėjo: "Jiems Viešpats didelių dalykų padarė".3 Viešpats didelių dalykų mums padarė, todėl mes džiaugiamės.4 Parvesk, Viešpatie, mūsų ištremtuosius kaip upelius pietuose.5 Kurie ašarodami sėja, tie su džiaugsmu pjaus.6 Verkia žmogus, į dirvą berdamas sėklą, bet su džiaugsmu grįžta, nešdamas pėdus.
