1 För sångmästaren; en psalm av David.2 Hör, o Gud, min röst, när jag klagar, bevara mitt liv, ty fienden förskräcker mig.3 Fördölj mig för de ondas hemliga råd, för ogärningsmännens larmande hop;4 ty de vässa sina tungor likasom svärd, med bittra ord lägga de an såsom med pilar,5 för att i lönndom skjuta den ostrafflige; plötsligt skjuta de på honom, utan försyn.6 De befästa sig i sitt onda uppsåt, de orda om huru de skola lägga ut snaror; de säga: »Vem skulle se oss?»7 De tänka ut onda anslag: »Nu äro vi redo med det råd vi hava uttänkt!» Ja, djupa äro männens tankar och hjärtan.8 Då skjuter Gud dem; plötsligt sårar dem hans pil.9 De bringas på fall och få straff för sina tungors skull; var och en som ser dem rister huvudet.10 Och alla människor varda förskräckta; de förkunna vad Gud har gjort och förstå hans verk.11 Den rättfärdige skall glädja sig i HERREN och taga sin tillflykt till honom, och alla rättsinniga skola berömma sig.
1 Dieve, išgirsk mano balsą, kai meldžiuosi! Nuo priešų baimės saugok mano gyvybę.2 Paslėpk mane nuo piktadarių sąmokslo, nuo nedorėlių sukilimo.3 Jie galanda savo liežuvį kaip kardą, taiko užnuodytą žodį kaip strėlę,4 kad iš pasalų galėtų šauti į nekaltąjį. Jie šauna netikėtai ir nebijo.5 Jie drąsina save, darydami pikta, slaptai spendžia pinkles, mąstydami: "Kas tai matys?"6 Jie sumano nedorybes, viską gerai apmąstydami, jų vidus ir širdispaslaptinga gilybė.7 Bet Dievas šaus į juos strėle, staiga juos sužeis.8 Juos pražudys jų pačių liežuvis. Visi, kurie matys juos, šalinsis nuo jų.9 Tada visi išsigąs ir skelbs, ką Dievas padarė, nes supras, kad tai Jo darbas.10 Teisusis Viešpačiu džiaugsis ir pasitikės Juo, džiūgaus visi tiesiaširdžiai.
