1 För sångmästaren; »Fördärva icke»; en psalm, en sång av Asaf.2 Vi tacka dig, o Gud, vi tacka dig. Ditt namn är oss nära; man förtäljer dina under.3 »Om jag än bidar min tid, så dömer jag dock rätt.4 Om än jorden är i upplösning med alla som bo därpå, så håller dock jag dess pelare stadiga.» Sela.5 Jag säger till de övermodiga: »Varen icke övermodiga», och till de ogudaktiga: »Upphöjen ej hornet.»6 Ja, upphöjen icke så högt edert horn, talen ej så hårdnackat vad fräckt är.7 Ty icke från öster eller väster, ej heller från bergsöknen kommer hjälpen;8 nej, Gud är den som dömer; den ene ödmjukar han, den andre upphöjer han.9 Ty en kalk är i HERRENS hand, den skummar av vin och är full av tillblandad dryck, och han skänker i därav; sannerligen, alla ogudaktiga på jorden måste dricka dess drägg i botten.10 Men jag skall förkunna det evinnerligen, jag skall lovsjunga Jakobs Gud.11 Och de ogudaktigas alla horn skall jag få hugga av; men den rättfärdiges horn skola varda upphöjda.

1 Dėkojame Tau, Dieve, dėkojame! Kurie šaukiasi Tavo vardo, pasakoja nuostabius Tavo darbus.2 Kai ateis mano skirtas laikas, teisiu teisingai.3 Nors žemė drebėtų ir visi gyventojai joje, Aš laikau jos stulpus.4 Aš sakau kvailiams: "Nekvailiokite!" ir nedorėliams: "Nesididžiuokite!5 Nekelkite savo rago į aukštybes, nekalbėkite įžūliai prieš Dievą".6 Išaukštinimas neateina nei iš rytų, nei iš vakarų, nei iš pietų.7 Dievas yra teisėjas: vieną Jis pažemina, o kitą išaukština.8 Viešpats laiko rankoje taurę, pilną putojančio vyno su karčiom priemaišom. Iš jos turės gerti visi žemės piktadariai ir net mieles išsiurbti!9 Bet aš skelbsiu per amžius, giedosiu gyrių Jokūbo Dievui!10 Jis sunaikins nedorėlių puikybę ir aukštai iškels teisiųjų ragus.