1 En vallfartssång. Ur djupen ropar jag till dig, HERRE.2 Herre, hör min röst, låt dina öron akta på mina böners ljud.3 Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå?4 Dock, hos dig är ju förlåtelse, på det att man må frukta dig.5 Jag väntar efter HERREN, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord.6 Min själ väntar efter Herren mer än väktarna efter morgonen, ja, mer än väktarna efter morgonen.7 Hoppas på HERREN, Israel; ty hos HERREN är nåd, och mycken förlossning är hos honom.8 Och han skall förlossa Israel från alla dess missgärningar.
1 Iš gilybės šaukiuos Tavęs, Viešpatie!2 Viešpatie, išgirsk mano balsą! Tegul Tavo ausys išgirsta mano maldavimus.3 Viešpatie, jei Tu neatleisi kalčių, kas, Viešpatie, išsilaikys?4 Bet Tu atleidi nuodėmes, kad Tavęs bijotų.5 Tu esi mano viltis, Viešpatie, mano siela Tavo žodžiu viliasi.6 Mano siela laukia Viešpaties labiau, kaip sargybiniai laukia ryto.7 Tegu Izraelis viliasi Viešpačiu, nes Viešpats yra gailestingas ir Jo išvadavimas didis.8 Jis išvaduos Izraelį iš visų jo nedorybių.
