1 För sångmästaren, med strängaspel, till Seminit; en psalm av David.2 HERRE, straffa mig icke i din vrede, och tukta mig icke i din förtörnelse.3 Var mig nådig, HERRE, ty jag försmäktar; hela mig, HERRE, ty ända in i mitt innersta är jag förskräckt.4 Ja, min själ är storligen förskräckt; ack HERRE, huru länge?5 Vänd åter, HERRE, rädda min själ, fräls mig för din nåds skull.6 Ty i döden tänker man icke på dig; vem tackar dig i dödsriket?7 Jag är så trött av suckande; var natt fuktar jag min säng och väter mitt läger med mina tårar.8 Av sorg är mitt öga förmörkat; det har åldrats för alla mina ovänners skull.9 Viken bort ifrån mig, alla I ogärningsmän; ty HERREN har hört min högljudda gråt.10 HERREN har hört min åkallan, min bön upptager HERREN.11 Alla mina fiender skola komma på skam och storligen förskräckas; de skola vika tillbaka och komma på skam med hast.

1 Užsirūstinęs, Viešpatie, nebark manęs, nebausk įširdęs.2 Viešpatie, pasigailėk manęs, nes esu silpnas; Viešpatie, išgydyk mane, nes sukrėsti mano kaulai.3 Ir mano siela sukrėsta. Ar ilgai, Viešpatie?4 Viešpatie, gręžkis, išlaisvink mano sielą, gelbėk mane dėl savo gailestingumo.5 Kas gi prisimins Tave mirtyje? Kas dėkos Tau kape?6 Nuo aimanų suvargau, kasnakt aptvindau savo lovą, laistau ašaromis savo guolį.7 Aptemo nuo vargo mano akys, paseno dėl visų mano priešų.8 Piktadariai, atsitraukite nuo manęs, nes Viešpats išgirdo mano verksmo balsą!9 Viešpats išgirdo mano maldavimą, Viešpats priims manąją maldą.10 Tegul visi mano priešai susigėsta ir išsigąsta, tegu jie atsitraukia ir susigėsta staiga.