Marcos 14

1 It was now two days before the Passover and the Feast of Unleavened Bread, and the chief priests and the scribes sought how they might seize him by deception and kill him. 2 For they said, "Not during the feast, because there might be a riot among the people."

3 While he was at Bethany, in the house of Simon the leper, as he sat at the table, a woman came having an alabaster jar of ointment of pure nard—very costly. She broke the jar and poured it over his head. 4 But there were some who were indignant among themselves, saying, "Why has this ointment been wasted? 5 For this might have been sold for more than three hundred denarii*14:5 300 denarii was about a year’s wages for an agricultural laborer. and given to the poor." So they grumbled against her.

6 But Jesus said, "Leave her alone. Why do you trouble her? She has done a good work for me. 7 For you always have the poor with you, and whenever you want to, you can do them good; but you will not always have me. 8 She has done what she could. She has anointed my body beforehand for the burying. 9 Most certainly I tell you, wherever this Good News may be preached throughout the whole world, that which this woman has done will also be spoken of for a memorial of her."

10 Judas Iscariot, who was one of the twelve, went away to the chief priests, that he might deliver him to them. 11 They, when they heard it, were glad, and promised to give him money. He sought how he might conveniently deliver him.

12 On the first day of unleavened bread, when they sacrificed the Passover, his disciples asked him, "Where do you want us to go and prepare that you may eat the Passover?"

13 He sent two of his disciples and said to them, "Go into the city, and there a man carrying a pitcher of water will meet you. Follow him, 14 and wherever he enters in, tell the master of the house, ‘The Teacher says, "Where is the guest room, where I may eat the Passover with my disciples?"’ 15 He will himself show you a large upper room furnished and ready. Get ready for us there."

16 His disciples went out, and came into the city, and found things as he had said to them, and they prepared the Passover.

17 When it was evening he came with the twelve. 18 As they sat and were eating, Jesus said, "Most certainly I tell you, one of you will betray me—he who eats with me."

19 They began to be sorrowful, and to ask him one by one, "Surely not I?" And another said, "Surely not I?"

20 He answered them, "It is one of the twelve, he who dips with me in the dish. 21 For the Son of Man goes as it is written about him, but woe to that man by whom the Son of Man is betrayed! It would be better for that man if he had not been born."

22 As they were eating, Jesus took bread, and when he had blessed it, he broke it and gave to them, and said, "Take, eat. This is my body."

23 He took the cup, and when he had given thanks, he gave to them. They all drank of it. 24 He said to them, "This is my blood of the new covenant, which is poured out for many. 25 Most certainly I tell you, I will no more drink of the fruit of the vine until that day when I drink it anew in God’s Kingdom." 26 When they had sung a hymn, they went out to the Mount of Olives.

27 Jesus said to them, "All of you will be made to stumble because of me tonight, for it is written, ‘I will strike the shepherd, and the sheep will be scattered.’✝14:27 Zechariah 13:7 28 However, after I am raised up, I will go before you into Galilee."

29 But Peter said to him, "Although all will be offended, yet I will not."

30 Jesus said to him, "Most certainly I tell you that you today, even this night, before the rooster crows twice, you will deny me three times."

31 But he spoke all the more, "If I must die with you, I will not deny you." They all said the same thing.

32 They came to a place which was named Gethsemane. He said to his disciples, "Sit here while I pray." 33 He took with him Peter, James, and John, and began to be greatly troubled and distressed. 34 He said to them, "My soul is exceedingly sorrowful, even to death. Stay here and watch."

35 He went forward a little, and fell on the ground, and prayed that if it were possible, the hour might pass away from him. 36 He said, "Abba,*14:36 Abba is a Greek spelling for the Aramaic word for "Father" or "Daddy" used in a familiar, respectful, and loving way. Father, all things are possible to you. Please remove this cup from me. However, not what I desire, but what you desire."

37 He came and found them sleeping, and said to Peter, "Simon, are you sleeping? Couldn’t you watch one hour? 38 Watch and pray, that you may not enter into temptation. The spirit indeed is willing, but the flesh is weak."

39 Again he went away and prayed, saying the same words. 40 Again he returned and found them sleeping, for their eyes were very heavy; and they didn’t know what to answer him. 41 He came the third time and said to them, "Sleep on now, and take your rest. It is enough. The hour has come. Behold, the Son of Man is betrayed into the hands of sinners. 42 Arise! Let’s get going. Behold, he who betrays me is at hand."

43 Immediately, while he was still speaking, Judas, one of the twelve, came—and with him a multitude with swords and clubs, from the chief priests, the scribes, and the elders. 44 Now he who betrayed him had given them a sign, saying, "Whomever I will kiss, that is he. Seize him, and lead him away safely." 45 When he had come, immediately he came to him and said, "Rabbi! Rabbi!" and kissed him. 46 They laid their hands on him and seized him. 47 But a certain one of those who stood by drew his sword and struck the servant of the high priest, and cut off his ear.

48 Jesus answered them, "Have you come out, as against a robber, with swords and clubs to seize me? 49 I was daily with you in the temple teaching, and you didn’t arrest me. But this is so that the Scriptures might be fulfilled."

50 They all left him, and fled. 51 A certain young man followed him, having a linen cloth thrown around himself over his naked body. The young men grabbed him, 52 but he left the linen cloth and fled from them naked. 53 They led Jesus away to the high priest. All the chief priests, the elders, and the scribes came together with him.

54 Peter had followed him from a distance, until he came into the court of the high priest. He was sitting with the officers, and warming himself in the light of the fire. 55 Now the chief priests and the whole council sought witnesses against Jesus to put him to death, and found none. 56 For many gave false testimony against him, and their testimony didn’t agree with each other. 57 Some stood up and gave false testimony against him, saying, 58 "We heard him say, ‘I will destroy this temple that is made with hands, and in three days I will build another made without hands.’" 59 Even so, their testimony didn’t agree.

60 The high priest stood up in the middle, and asked Jesus, "Have you no answer? What is it which these testify against you?" 61 But he stayed quiet, and answered nothing. Again the high priest asked him, "Are you the Christ, the Son of the Blessed?"

62 Jesus said, "I am. You will see the Son of Man sitting at the right hand of Power, and coming with the clouds of the sky."

63 The high priest tore his clothes and said, "What further need have we of witnesses? 64 You have heard the blasphemy! What do you think?" They all condemned him to be worthy of death. 65 Some began to spit on him, and to cover his face, and to beat him with fists, and to tell him, "Prophesy!" The officers struck him with the palms of their hands.

66 As Peter was in the courtyard below, one of the maids of the high priest came, 67 and seeing Peter warming himself, she looked at him and said, "You were also with the Nazarene, Jesus!"

68 But he denied it, saying, "I neither know nor understand what you are saying." He went out on the porch, and the rooster crowed.

69 The maid saw him and began again to tell those who stood by, "This is one of them." 70 But he again denied it. After a little while again those who stood by said to Peter, "You truly are one of them, for you are a Galilean, and your speech shows it." 71 But he began to curse and to swear, "I don’t know this man of whom you speak!"

72 The rooster crowed the second time. Peter remembered the words that Jesus said to him, "Before the rooster crows twice, you will deny me three times." When he thought about that, he wept.

Onda planer mot Jesus

1 *2 Mos 12:2f, Matt 26:1f, Luk 22:1f. Det var nu två dagar kvar till påsken*14:1påskenHebr. pésachbetyder "passera", "skona" (2 Mos 12:13), och firas till minne av Israels räddning ur Egypten. I fullmånens sken den 14:e Nisan (mars-april) åt man det offrade påskalammet och firade sedan "det osyrade brödets högtid" i sju dagar (2 Mos 12:17). och det osyrade brödets högtid. Översteprästerna och de skriftlärda sökte efter ett sätt att gripa Jesus med list och döda honom. 2 Men de sade: "Inte under högtiden, då kan det bli upplopp bland folket."

En kvinna smörjer Jesus

3 *Matt 26:6f, Joh 12:1f. När Jesus var i Betania*14:3Betaniakan översättas "fattighuset" (jfr vers 5 och 7). och låg till bords i Simon den spetälskes hus, kom det en kvinna som hade en alabasterflaska med dyrbar äkta nardusolja*14:3dyrbar äkta nardusoljaDen väldoftande nardusoljan importerades ända från Himalayas sluttningar och var därför mycket dyr. 300 denarer (vers 5) motsvarade en hel årslön för arbetaren.. Hon bröt upp flaskan och hällde ut oljan över hans huvud. 4 Några blev upprörda och sade till varandra: "Varför detta slöseri med oljan? 5 Den kunde man ha sålt för mer än tre hundra denarer och gett till de fattiga." Och de grälade på henne.

6 Men Jesus sade: "Låt henne vara! Varför besvärar ni henne? Hon har gjort en god gärning mot mig. 7 De fattiga har ni alltid hos er, och ni kan göra gott mot dem när ni vill. Men mig har ni inte alltid. 8 Hon har gjort vad hon kunde, hon har i förväg smort min kropp för begravningen*14:8smort min kropp för begravningenJesus knyter an till seden att behandla den som dött med väldoftande ämnen före begravningen (jfr Joh 19:39f).. 9 Jag säger er sanningen: Överallt i hela världen där evangeliet förkunnas ska man också berätta vad hon gjorde och komma ihåg henne."

Judas förråder Jesus

10 *Matt 26:14f, Luk 22:3f. Men Judas Iskariot, en av de tolv, gick bort till översteprästerna för att utlämna Jesus åt dem. 11 När de hörde det, blev de glada och lovade att ge honom pengar. Sedan sökte han efter ett lämpligt tillfälle att förråda honom.

Den sista påskmåltiden

12 *2 Mos 12:3f, 14f, Matt 26:17f, Luk 22:7f. På första dagen i det osyrade brödets högtid, när man slaktade påskalammet, frågade hans lärjungar honom: "Vart vill du att vi ska gå och göra i ordning så att du kan äta påskalammet?" 13 Då sände han i väg två av sina lärjungar och sade till dem: "Gå in i staden. Där ska ni mötas av en man som bär en vattenkruka*14:13en man som bär en vattenkrukaNormalt en kvinnlig uppgift (jfr 1 Mos 24:11, Joh 4:7). Kanske tillhörde mannen esseerna, en from munkliknande grupp inom judendomen.. Följ honom. 14 Där han går in ska ni säga till husets ägare: Mästaren frågar: Var är mitt gästrum där jag kan äta påskalammet med mina lärjungar? 15 Då ska han visa er en stor sal på övervåningen som står inredd*14:15inreddmed textilier och liggmöbler för måltiden. Vid finare måltider, som vid påsk, åt man på grekiskt manér halvliggande på divaner, stödd på vänster armbåge. och färdig. Gör i ordning för oss där." 16 Lärjungarna gick och kom in i staden, och de fann att det var som Jesus hade sagt. Och de gjorde i ordning påskalammet.

17 *Matt 26:20f, Luk 22:14, 21f. När det blev kväll kom Jesus dit med de tolv. 18 *Ps 41:10, Joh 13:21. Medan de låg till bords och åt, sade Jesus: "Jag säger er sanningen: En av er kommer att förråda mig, en som äter med mig." 19 Då blev de bedrövade och frågade honom en efter en: "Det är väl inte jag?" 20 Jesus svarade dem: "Det är en av de tolv, den som doppar i skålen tillsammans med mig. 21 Människosonen går bort som det står skrivet om honom, men ve den människa genom vilken Människosonen blir förrådd! Det hade varit bättre för den människan att aldrig ha blivit född."

Den första nattvarden

22 *Matt 26:26f, Luk 22:19f, 1 Kor 11:23f. Medan de åt tog Jesus ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt dem och sade: "Ta detta, det är min kropp." 23 Och han tog en bägare, tackade Gud och gav åt dem, och de drack alla ur den. 24 Och han sade till dem: "Detta är mitt blod, förbundsblodet, som blir utgjutet för många. 25 Jag säger er sanningen: Jag ska inte dricka av vinstockens frukt förrän den dag då jag dricker det nytt i Guds rike."

26 *Matt 26:30f. När de sedan hade sjungit lovsången, gick de ut till Olivberget.*14:26lovsångenPs 115-118 som sjungs vid slutet av varje judisk påskmåltid.

Jesus förutsäger Petrus förnekelse

27 *Joh 16:32. Jesus sade till dem: "Ni kommer alla att överge mig. Det står skrivet: Jag ska slå herden, och fåren ska skingras.*14:27 Sak 13:7.28 *Mark 16:7. Men när jag har uppstått, ska jag gå före er till Galileen."

29 *Luk 22:33, Joh 13:37f. Då sade Petrus till honom: "Även om alla andra överger dig, så ska jag inte göra det." 30 *Mark 14:72. Jesus svarade: "Jag säger dig sanningen: Just denna natt, innan tuppen gal två gånger, kommer du att tre gånger förneka mig." 31 Men Petrus försäkrade ännu ivrigare: "Även om jag måste dö med dig kommer jag aldrig att förneka dig!" Samma sak sade alla de andra också.

Jesus i Getsemane

32 *Matt 26:36f, Luk 22:39f, Joh 18:1. De kom till en plats som kallas Getsemane*14:32GetsemaneOlivlund strax öster om Jerusalem. Hebr. gat shémen betyder "oljepress".. Jesus sade till sina lärjungar: "Sätt er här medan jag ber." 33 Han tog med sig Petrus, Jakob och Johannes, och han greps av bävan och ångest 34 *Joh 12:27. och sade till dem: "Min själ är djupt bedrövad, ända till döds. Stanna här och vaka."

35 Han gick lite längre fram och föll ner på marken och bad att om möjligt få bli förskonad från denna stund. 36 *Joh 6:38, Hebr 5:7. Han sade: "Abba*14:36AbbaArameiska för "far", ett förtroligt tilltalsord (jfr Rom 8:15, Gal 4:6)., Far! Allt är möjligt för dig. Ta den här bägaren ifrån mig. Men inte som jag vill, utan som du vill."

37 När Jesus kom tillbaka fann han att de sov. Då sade han till Petrus: "Simon, sover du? Kunde du inte vaka en enda timme? 38 *Gal 5:17, 1 Petr 5:8. Vaka och be att*14:38be attAnnan översättning: "be så att". ni inte kommer i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt." 39 Han gick bort igen och bad med samma ord.

40 När han kom tillbaka fann han återigen att de sov. Deras ögon var tunga av sömn, och de visste inte vad de skulle svara honom.

41 Sedan kom han tillbaka för tredje gången och sade till dem: "Sover ni än och vilar er?*14:41Sover ni än och vilar er?Annan översättning: "Sov ni vidare och vila er!". Det räcker, stunden har kommit. Nu överlämnas Människosonen i syndarnas händer. 42 Res på er, nu går vi. Han som förråder mig är här."

Jesus fängslas

43 *Matt 26:47f, Luk 22:47f, Joh 18:2f. Medan han ännu talade kom Judas, en av de tolv, och med honom en folkhop med svärd och påkar från översteprästerna och de skriftlärda och de äldste. 44 Förrädaren hade avtalat ett tecken med dem och sagt: "Den jag kysser är det. Grip honom och för bort honom under säker bevakning." 45 När Judas kom, gick han genast fram till Jesus och sade: "Rabbi!" och kysste honom. 46 Då grep de Jesus och höll fast honom.