2 Samuel 2

Davide si reca a Ebron dove è proclamato re di Giuda

1 Dopo questo, Davide consultò l’Eterno, dicendo: "Devo salire in qualcuna delle città di Giuda?". L’Eterno gli rispose: "Sali". Davide chiese: "Dove salirò?". L’Eterno rispose: 2 "A Ebron". Davide dunque salì con le sue due mogli, Ainoam di Izreel e Abigail di Carmel che era stata moglie di Nabal. 3 Davide vi condusse pure la gente che era con lui, ciascuno con la sua famiglia, e si stabilirono nelle città di Ebron. 4 Gli uomini di Giuda vennero e là unsero Davide come re della casa di Giuda. Fu riferito a Davide che erano stati gli uomini di Iabes di Galaad a seppellire Saul. 5 Allora Davide inviò dei messaggeri agli uomini di Iabes di Galaad, e fece dire loro: "Siate benedetti dall’Eterno, voi che avete mostrato questa benignità verso Saul, vostro signore, dandogli sepoltura! 6 Ora l’Eterno mostri a voi la sua benignità e la sua fedeltà! E anch’io vi farò del bene, perché avete agito così. 7 Ora dunque le vostre mani si rafforzino, e siate valorosi; poiché Saul è morto, ma la casa di Giuda mi ha unto come re su di essa".

Is-Boset, figlio di Saul e re d’Israele, a Maanaim. Guerra civile. Battaglia di Gabaon

8 Intanto Abner, figlio di Ner, capo dell’esercito di Saul, prese Is-Boset, figlio di Saul, lo fece passare a Maanaim 9 e lo costituì re di Galaad, degli Asuriti, di Izreel, di Efraim, di Beniamino e di tutto Israele. 10 Is-Boset, figlio di Saul, aveva quarant’anni quando cominciò a regnare sopra Israele, e regnò due anni. Ma la casa di Giuda seguì Davide. 11 Il tempo che Davide regnò a Ebron sulla casa di Giuda fu di sette anni e sei mesi. 12 Abner, figlio di Ner, e la gente di Is-Boset, figlio di Saul, uscirono da Maanaim per marciare verso Gabaon. 13 Anche Ioab, figlio di Seruia e la gente di Davide si misero in marcia. Si incontrarono presso lo stagno di Gabaon, e si fermarono gli uni da un lato, gli altri dall’altro dello stagno. 14 Allora Abner disse a Ioab: "Vengano dei giovani e duellino con la spada in nostra presenza!". E Ioab rispose: "Vengano pure!". 15 Quelli dunque vennero e si fecero avanti in numero uguale: dodici per Beniamino e per Is-Boset, figlio di Saul, e dodici della gente di Davide. 16 E ciascuno di loro, preso l’avversario per la testa, gli piantò la spada nel fianco; così caddero tutti insieme. Perciò quel luogo, che è presso Gabaon, fu chiamato Chelcat-Asurim. 17 In quel giorno ci fu una battaglia molto dura, nella quale Abner con la gente d’Israele fu sconfitto dalla gente di Davide. 18 Là c’erano i tre figli di Seruia, Ioab, Abisai e Asael; e Asael era veloce come una gazzella della campagna. 19 Asael si mise a inseguire Abner e non si voltava né a destra né a sinistra. 20 Abner, guardandosi alle spalle, disse: "Sei tu, Asael?". Egli rispose: "Sono io". 21 E Abner gli disse: "Voltati a destra o a sinistra, afferra uno di quei giovani, e prenditi le sue spoglie!". Ma Asael non volle cessare di inseguirlo. 22 E Abner di nuovo gli disse: "Smetti di inseguirmi! Perché obbligarmi a inchiodarti al suolo? Come potrei poi alzare la fronte davanti a tuo fratello Ioab?". 23 Ma lui si rifiutò di cambiare strada; allora Abner con l’estremità inferiore della lancia lo colpì al ventre, e la lancia lo trapassò. Asael cadde e morì in quello stesso luogo; e quanti passavano dal punto dove era caduto morto, si fermavano. 24 Ma Ioab e Abisai inseguirono Abner; e il sole tramontava quando giunsero al colle di Amma, che è di fronte a Ghia, sulla via del deserto di Gabaon. 25 I figli di Beniamino si radunarono dietro ad Abner, formarono un gruppo, e si collocarono in cima a una collina. 26 Allora Abner chiamò Ioab e disse: "La spada divorerà per sempre? Non sai che alla fine ci sarà dell’amaro? Quando verrà dunque il momento che ordinerai al popolo di non dare più la caccia ai suoi fratelli?". 27 Ioab rispose: "Com’è vero che Dio vive, se tu non avessi parlato, il popolo non avrebbe smesso di inseguire i suoi fratelli prima di domani mattina". 28 Allora Ioab suonò la tromba e tutto il popolo si fermò, senza più inseguire Israele, e smise di combattere. 29 Abner e la sua gente camminarono tutta quella notte per la campagna, passarono il Giordano, attraversarono tutto il Bitron e giunsero a Maanaim. 30 Anche Ioab tornò dall’inseguimento di Abner e, radunato tutto il popolo, risultò che della gente di Davide mancavano diciannove uomini e Asael. 31 Ma la gente di Davide aveva ucciso trecentosessanta uomini dei Beniaminiti e della gente di Abner. 32 Portarono via Asael e lo seppellirono nel sepolcro di suo padre, a Betlemme. Poi Ioab e la sua gente camminarono tutta la notte; giunsero a Ebron mentre spuntava il giorno.

David kung över Juda

1 *1 Sam 23:2f, 30:7f. Därefter frågade David Herren: "Ska jag gå upp till någon av städerna i Juda?" Herren svarade honom: "Gå." David frågade: "Vart ska jag gå?" Han svarade: "Till Hebron*2:1HebronPatriarkernas boplats och gravplats (1 Mos 23:2f, 35:27), senare en präststad (Jos 21:13).." 2 *1 Sam 25:40f, 27:3. David drog då dit upp med sina båda hustrur, Ahinoam från Jisreel och Abigail, änkan efter karmeliten Nabal. 3 *Jos 21:11. David tog också med sina män dit upp, var och en med sin familj, och de bosatte sig i Hebrons städer. 4 *1 Sam 31:13. Och Juda män kom dit och smorde David till kung över Juda hus.

När man berättade för David att det var männen från Jabesh i Gilead som hade begravt Saul, 5 skickade han sändebud till männen i Jabesh i Gilead och lät säga till dem: "Herren välsigne er som har visat er herre Saul den godheten att begrava honom! 6 Må nu Herren visa nåd och trofasthet mot er. Jag vill också göra gott mot er som har gjort detta. 7 Var nu starka och tappra män, för er herre Saul är död och Juda hus har nu smort mig till kung över dem."

Ish-Boshet kung över Israel

8 *1 Sam 14:50. Men Abner*2:8AbnerBetyder "ljuset är far" (1 Sam 14:50), Sauls kusin och närmaste man (1 Sam 17:55, 26:5f)., Ners son, Sauls överbefälhavare, tog Sauls son Ish-Boshet*2:8Ish-BoshetBetyder "skammens man", troligen en omskrivning för Ish-Baal (1 Krön 8:33). och förde honom till Mahanajim*2:8MahanajimOrt öster om Jordan nära bifloden Jabbok (1 Mos 32:2).9 och gjorde honom till kung över Gilead, ashureerna, Jisreel, Efraim, Benjamin och hela Israel. 10 Sauls son Ish-Boshet var fyrtio år när han blev kung över Israel, och han regerade i två år. Bara Juda hus höll sig till David. 11 *2 Sam 5:5. Tiden då David var kung i Hebron över Juda hus utgjorde sju år och sex månader.

Krig mellan Israel och Juda

12 Abner, Ners son, drog ut med Sauls son Ish-Boshets folk, från Mahanajim till Gibeon. 13 *1 Krön 2:16. Joab, Serujas son, och Davids folk tågade också ut. De möttes vid Gibeons damm*2:13Gibeons dammBetydande stad ca 1 mil nordväst om Jerusalem (Jos 9-10). Dammen, som är utgrävd, var 12 m bred och 10 m djup. och intog ställning på var sin sida om dammen. 14 Abner sade till Joab: "Låt de unga männen komma fram och tävla i en kämpalek inför oss." Joab svarade: "De får komma." 15 Då kom de fram och ställde upp och blev räknade, tolv för Benjamin och Sauls son Ish-Boshet och tolv av Davids tjänare. 16 De grep varandra i huvudet och stack svärdet i sidan*2:16grep varandra i huvudet och stack svärdet i sidanEn sådan kampscen finns avbildad på en dåtida relief från syriska Tell-Halaf (900-tal f Kr). på varandra, och alla stupade. Därför kallas platsen Helkat-Hassurim.*2:16Helkat-HassurimBetyder "de skarpa eggarnas fält". Den ligger vid Gibeon.

17 Sedan började en mycket hård strid den dagen, och Abner och Israels män blev slagna av Davids folk. 18 Tre av Serujas*2:18SerujaDavids storasyster (1 Krön 2:16). De tre kämparna är alltså Davids systersöner. söner var där: Joab, Abishaj och Asael.*2:18Joab, Abishaj och AsaelBetyder "Herren är far", "Ishai är min far" och "Gud har gjort". Asael var snabbfotad som en gasell på fältet. 19 Han förföljde Abner utan att vika undan vare sig åt höger eller vänster.

20 Då vände Abner sig om och sade: "Är det du, Asael?" Han svarade: "Ja." 21 Då sade Abner till honom: "Vik av åt höger eller vänster, angrip någon av de yngre och ta hans rustning." Men Asael ville inte låta honom vara. 22 Då sade Abner än en gång till Asael: "Låt mig vara! Varför ska jag slå ner dig? Hur ska jag sedan kunna se din bror Joab i ansiktet?" 23 *2 Sam 3:27, 30, 20:12. Men han vägrade låta honom vara, så Abner stötte honom med bakänden av sitt spjut*2:23bakänden av sitt spjutTroligen förstärkt med en avsmalnande metallhätta. i buken, och spjutet gick ut genom ryggen. Han föll ner och dog där på stället. Och var och en som kom till platsen där Asael hade fallit och dött stannade upp.

24 Men Joab och Abishaj förföljde Abner. När solen gick ner och de kom till Ammahöjden, som ligger mitt emot Gia på vägen mot Gibeons öken, 25 samlades Benjamins barn bakom Abner till en enda skara och gick i ställning på toppen av en och samma höjd. 26 Abner ropade till Joab: "Ska svärdet få fortsätta frossa? Förstår du inte att det får ett bittert slut? Hur länge ska det dröja innan du befaller ditt folk att sluta förfölja sina bröder?" 27 Joab svarade: "Så sant Gud lever: Hade du inte sagt något, skulle folket ha fortsatt förfölja sina bröder till morgonen." 28 Sedan blåste Joab i basunen, och allt folket gjorde halt. De förföljde inte Israel längre och fortsatte inte att strida.

29 Abner och hans män tågade genom Hedmarken hela den natten. De gick över Jordan och fortsatte hela förmiddagen*2:29förmiddagenHebr. bitrón kan också vara ett platsnamn (i så fall troligen en floddal). och kom så till Mahanajim. 30 När Joab slutade förfölja Abner och samlade folket saknades nitton av Davids män förutom Asael. 31 Men Davids män hade dödat trehundrasextio man av Benjamins och Abners folk. 32 De tog med sig Asael och begravde honom i hans fars grav i Betlehem. Därefter marscherade Joab och hans män hela natten och kom i gryningen till Hebron.