2 Samuel 5

Davide, riconosciuto come re da tutte le tribù, prende Gerusalemme e sconfigge i Filistei

1 Allora tutte le tribù d’Israele vennero a trovare Davide a Ebron, e gli dissero: "Ecco, noi siamo tue ossa e tua carne. 2 Già in passato, quando Saul regnava su noi, eri tu che guidavi e riconducevi Israele; e l’Eterno ti ha detto: ‘Tu pascerai il mio popolo Israele, tu sarai il principe d’Israele’". 3 Così tutti gli anziani d’Israele vennero dal re a Ebron e il re Davide fece alleanza con loro a Ebron in presenza dell’Eterno; ed essi unsero Davide come re d’Israele. 4 Davide aveva trent’anni quando cominciò a regnare e regnò quarant’anni. 5 A Ebron regnò su Giuda sette anni e sei mesi; e a Gerusalemme regnò trentatré anni su tutto Israele e Giuda. 6 Allora il re con la sua gente si mosse verso Gerusalemme contro i Gebusei, che abitavano quel paese. Questi dissero a Davide: "Tu non entrerai qua; perché i ciechi e gli zoppi ti respingeranno!"; volendo dire: "Davide non entrerà mai". 7 Ma Davide prese la fortezza di Sion, che è la città di Davide. 8 Davide disse in quel giorno: "Chiunque batterà i Gebusei giungendo fino al canale e respingerà gli zoppi e i ciechi che sono odiati da Davide…" da questo ha origine il detto: "Il cieco e lo zoppo non entreranno nella Casa". 9 Davide abitò nella fortezza e la chiamò "la città di Davide"; vi fece intorno delle costruzioni, cominciando da Millo e verso l’interno. 10 Davide diventava sempre più grande, e l’Eterno, l’Iddio degli eserciti, era con lui. 11 E Chiram, re di Tiro, inviò a Davide dei messaggeri, del legno di cedro, dei falegnami e dei muratori, i quali costruirono una casa a Davide. 12 Allora Davide riconobbe che l’Eterno lo stabiliva saldamente come re d’Israele e rendeva grande il suo regno per amore del suo popolo Israele. 13 Davide prese ancora delle concubine e delle mogli di Gerusalemme dopo il suo arrivo da Ebron, e gli nacquero altri figli e altre figlie. 14 Questi sono i nomi dei figli che gli nacquero a Gerusalemme: Sammua, Sobab, Natan, Salomone, 15 Ibar, Elisua, Nefeg, Iafia, 16 Elisama, Eliada, Elifelet. 17 Quando i Filistei udirono che Davide era stato unto re d’Israele, salirono tutti in cerca di lui. Davide lo seppe e scese alla fortezza. 18 I Filistei giunsero e si sparsero nella valle dei Refaim. 19 Allora Davide consultò l’Eterno, dicendo: "Devo salire contro i Filistei? Me li darai nelle mani?". L’Eterno rispose a Davide: "Sali; poiché certamente io darò i Filistei nelle tue mani". 20 Davide dunque si recò a Baal-Perasim, dove li sconfisse, e disse: "L’Eterno ha disperso i miei nemici davanti a me come si disperde l’acqua". Perciò chiamò quel luogo: Baal-Perasim. 21 I Filistei lasciarono là i loro idoli, e Davide e la sua gente li portarono via. 22 Poi i Filistei salirono di nuovo e si sparsero nella valle dei Refaim. 23 E Davide consultò l’Eterno, il quale gli disse: "Non salire; gira alle loro spalle, e giungerai su loro di fronte ai Gelsi. 24 E quando udrai un rumore di passi tra le vette dei gelsi, lanciati subito all’attacco, perché allora l’Eterno marcerà alla tua testa per sconfiggere l’esercito dei Filistei". 25 Davide fece così come l’Eterno gli aveva comandato e sconfisse i Filistei da Gheba fino a Ghezer.

David blir kung över hela Israel

1 *1 Krön 11:1f. Sedan kom Israels alla stammar till David i Hebron och sade: "Vi är av samma kött och blod*5:1kött och blodOrdagrant: "kött och ben" (stod för människans innersta kärna, jfr 1 Mos 2:23). som du. 2 *1 Sam 18:16, 25:30, 2 Sam 7:8, Ps 78:71. Redan för länge sedan, när Saul var kung över oss, var det du som var ledare och anförare för Israel. Och Herren har sagt till dig: Du ska vara herde för mitt folk Israel, du ska vara furste över Israel." 3 *1 Sam 16:13, 2 Sam 2:4, 1 Krön 12:23f. När Israels alla äldste kom till kungen i Hebron, slöt kung David förbund med dem i Hebron inför Herren. Och de smorde David till kung över Israel.

4 *1 Kung 2:11, 1 Krön 29:27f. David var trettio år när han blev kung, och han regerade i fyrtio år. 5 *2 Sam 2:11, 1 Krön 3:4. I Hebron regerade han över Juda i sju år och sex månader, och i Jerusalem regerade han i trettiotre år över hela Israel och Juda.

David erövrar Jerusalem

6 *Jos 15:63, Dom 1:21. Kungen och hans män tågade nu mot Jerusalem och jebusiterna som bodde där i landet. De sade till David: "Hit kommer du inte in, till och med blinda och halta ska driva bort dig." De tänkte: David kommer aldrig hit in. 7 Men David intog Sions borg*5:7Sions borgDet äldsta Jerusalems högsta punkt. Dess grund finns bevarad till i dag., det vill säga Davids stad.

8 På den dagen sade David: "Den som slår jebusiterna ska gå genom vattentunneln*5:8vattentunnelnSammankopplar staden med Gihonkällan nere i Kidrondalen (1 Kung 1:33, 2 Krön 32:30) och kan besökas än i dag. och nå fram till dessa halta och blinda som Davids själ hatar*5:8som Davids själ hatarAnnan översättning (så Septuaginta): "som hatar Davids själ".." Därför brukar man säga: "Blinda och halta får inte komma in i huset." 9 Och David slog sig ner i borgen och kallade den Davids stad. Där byggde han runt omkring, från Millo*5:9MilloBetyder "fyllning", troligen en terrass på bergssidan som gav stöd under borgen. och vidare inåt. 10 *2 Sam 3:1. David blev allt mäktigare, och Herren Gud Sebaot var med honom.

11 *1 Krön 14:1f. Kung Hiram*5:11HiramRegerade ca 980-949 f Kr. Hjälpte senare Salomo att bygga templet (1 Kung 5). i Tyrus skickade sändebud till David med cederträ*5:11cederträBerömt barrträ rikt på kåda, vilket skyddar mot insekter och ger en behaglig doft. och med snickare och stenhuggare, och de byggde ett hus åt David. 12 Och David förstod att Herren hade befäst honom som kung över Israel och att han hade upphöjt hans kungadöme för sitt folk Israels skull.

13 *1 Krön 3:9. David tog sig ännu fler bihustrur och hustrur*5:13fler bihustrur och hustrurÄktenskap var ett medel för politiska allianser. från Jerusalem sedan han hade lämnat Hebron, och ännu fler söner och döttrar föddes åt David. 14 *1 Krön 3:5f. Detta är namnen på de söner som föddes åt honom i Jerusalem: Shammua, Shobab, Natan, Salomo, 15 Jibhar, Elishua, Nefeg, Jafia, 16 Elishama, Eljada och Elifelet.

David besegrar filisteerna

17 När filisteerna hörde att David hade blivit smord till kung över Israel, drog de alla upp för att söka efter David. När David hörde det gick han ner till borgen. 18 Filisteerna hade nu kommit fram och spred sig i Refaimdalen*5:18RefaimdalenSydväst om Jerusalem (Jos 15:8, 18:16).. 19 *1 Sam 23:2, 30:7f. Då frågade David Herren: "Ska jag dra upp mot filisteerna? Ger du dem i min hand?" Herren svarade David: "Dra upp! Jag ska ge filisteerna i din hand." 20 *Jes 28:21. Så kom David till Baal-Perasim, och där besegrade David dem. Han sade: "Herren bröt ner mina fiender framför mig som en flodvåg." Därav fick platsen namnet Baal-Perasim.*5:20Baal-PerasimBetyder "genombrottens herre" (av hebr. parás, "bröt ner", jfr 6:8).21 Filisteerna övergav där sina avgudabilder, och David och hans män förde bort dem.

22 Men filisteerna drog upp igen och spred sig i Refaimdalen. 23 När David då frågade Herren, svarade han: "Du ska inte dra upp dit. Gå runt dem bakifrån och anfall dem från det håll där bakaträden*5:23bakaträdenHebr. baká betyder "gråta" (jfr Ps 84:7). Möjligen balsamträd (3-4 meter höga) vars doftande kåda utvanns som droppar. står. 24 När du hör ljudet av steg i bakaträdens toppar ska du genast rycka fram, för då har Herren gått ut framför dig för att slå filisteernas här." 25 Och David gjorde som Herren hade befallt honom. Han slog filisteerna och förföljde dem från Geba ända till Gezer*5:25GezerStad drygt 3 mil väster om Jerusalem, nära gränsen till filisteernas område..