Hebreus 4

1 Perciò, mentre la promessa di entrare nel suo riposo è ancora valida, temiamo che qualcuno di voi pensi di rimanerne escluso. 2 Poiché a noi come a loro è stata annunciata una buona notizia, ma la parola udita non giovò loro nulla non essendo stata assimilata per fede da quelli che l’avevano udita. 3 Poiché noi che abbiamo creduto entriamo in quel riposo, come Dio ha detto:

"Così giurai nella mia ira: ‘Non entreranno nel mio riposo!’".

E così disse, benché le sue opere fossero terminate fin dalla fondazione del mondo. 4 Perché in qualche luogo, a proposito del settimo giorno, è detto così: E Dio si riposò il settimo giorno da tutte le sue opere

5 e di nuovo in questo passo disse:

"Non entreranno nel mio riposo!".

6 Poiché risulta che alcuni devono entrarci, e quelli ai quali la buona notizia fu prima annunciata non vi entrarono a motivo della loro disubbidienza, 7 egli determina di nuovo un giorno: "Oggi", dicendo per mezzo di Davide, dopo tanto tempo, come si è detto prima:

"Oggi, se udite la sua voce, non indurite i vostri cuori!".

8 Infatti, se Giosuè avesse dato loro il riposo, Dio non avrebbe poi parlato di un altro giorno. 9 Rimane dunque un riposo di sabato per il popolo di Dio, 10 poiché chi è entrato nel suo riposo si riposa anch’egli dalle proprie opere, come Dio si riposò dalle sue.

11 Sforziamoci dunque di entrare in quel riposo, affinché nessuno cada seguendo lo stesso esempio di disubbidienza.

12 Perché la parola di Dio è vivente ed efficace, più affilata di qualunque spada a due tagli, penetra fino a dividere l’anima dallo spirito, le giunture dalle midolla e giudica i sentimenti e i pensieri del cuore. 13 E non c’è nessuna creatura che possa nascondersi davanti a lui, ma tutte le cose sono nude e scoperte davanti agli occhi di colui al quale dobbiamo rendere conto.

Gesù superiore ai sommi sacerdoti dell’antico patto

14 Avendo noi dunque un grande sommo sacerdote che è passato attraverso i cieli, Gesù, il Figlio di Dio, riteniamo fermamente la professione della nostra fede. 15 Perché non abbiamo un sommo sacerdote che non possa simpatizzare con noi nelle nostre debolezze, ma ne abbiamo uno che in ogni cosa è stato tentato come noi, però senza peccare. 16 Accostiamoci dunque con piena fiducia al trono della grazia, affinché otteniamo misericordia e troviamo grazia per essere soccorsi al momento opportuno.

En sabbatsvila för Guds folk

1 När nu ett löfte finns kvar om att få komma in i hans vila, låt oss då akta oss så att ingen av er visar sig gå miste om det. 2 Evangeliet har förkunnats för oss liksom för dem, men de hade ingen nytta av ordet de hörde eftersom det*4:2detAndra handskrifter: "de" (de otroende). inte smälte samman i tro med dem som lyssnade. 3 Det är vi som tror som går in i vilan. Herren säger: Så svor jag i min vrede:De ska aldrig komma in i min vila.*4:3 Ps 95:11. Ändå har hans verk stått färdiga sedan världens skapelse, 4 för på ett ställe säger han om den sjunde dagen: Och Gud vilade på den sjunde dagen från alla sina verk.*4:4 1 Mos 2:2.5 Men här säger han: De ska aldrig komma in i min vila.*4:5Ps 95:11.

6 *Hebr 3:18f. Det står alltså fast att vissa går in i vilan, och att de som först fick höra evangeliet inte kom in på grund av olydnad. 7 Därför bestämmer han på nytt en dag, i dag, när han långt senare säger genom David vad som redan är sagt: I dag, om ni hör hans röst, förhärda inte era hjärtan.*4:7 Ps 95:8.8 *5 Mos 31:7, Jos 22:4. För om Josua hade fört dem in i vilan, skulle Gud inte senare ha talat om en annan dag.

9 Alltså kvarstår en sabbatsvila för Guds folk. 10 *Upp 14:13. Den som går in i hans vila får vila sig från sina gärningar, liksom Gud vilade från sina. 11 Låt oss därför sträva efter att komma in i den vilan, så att ingen kommer på fall som de och blir ett exempel på olydnad.

12 *Jes 49:2, Jer 23:29, Ef 6:17, Upp 1:16. Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och genomtränger tills det skiljer själ och ande, led och märg, och det dömer över hjärtats uppsåt och tankar. 13 *Ps 139:1f. Inget skapat är dolt för honom, utan allt ligger naket och blottat*4:13blottatOrdagrant: "halsat", på rygg med blottad strupe. för hans ögon. Och inför honom måste vi stå till svars.

Den fullkomlige översteprästen

14 *Hebr 3:1, 7:26, 9:11, 10:23. När vi nu har en stor överstepräst som har stigit upp genom himlarna, Jesus, Guds Son, låt oss då hålla fast vid vår bekännelse. 15 *Jes 53:9, Joh 8:46, Hebr 2:17f. Vi har inte en överstepräst som inte kan ha medlidande med våra svagheter, utan en som har varit frestad i allt liksom vi fast utan synd. 16 *Rom 5:2, Ef 3:12, Hebr 10:19f. Låt oss därför frimodigt gå fram till nådens tron för att få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid.