Hebreus 10

1 Or, la loi n’ayant que l’ombre des biens à venir, et non la vraie image des choses, ne peut jamais, par les mêmes sacrifices qu’on offre continuellement chaque année, sanctifier parfaitement ceux qui s’approchent de Dieu.

2 Autrement on aurait cessé de les offrir, parce que ceux qui faisaient ce service, étant une fois purifiés, n’auraient plus eu leur conscience chargée de péché.

3 Mais il se fait chaque année, dans ces sacrifices, une nouvelle commémoration des péchés.

4 Car il est impossible que le sang des taureaux et des boucs ôte les péchés.

5 C’est pourquoi, Christ entrant dans le monde, dit: Tu n’as point voulu de sacrifice ni d’offrande, mais tu m’as formé un corps.

6 Tu n’as point pris plaisir aux holocaustes, ni aux sacrifices pour le péché.

7 Alors j’ai dit: Me voici; je viens, ô Dieu, pour faire ta volonté, comme il est écrit de moi dans le Livre.

8 Ayant dit auparavant: Tu n’as point voulu de sacrifice, ni d’offrande, ni d’holocaustes, ni d’oblations pour le péché, et tu n’y as point pris plaisir (qui sont les choses qu’on offre selon la loi); il ajoute ensuite: Me voici, je viens, ô Dieu, pour faire ta volonté.

9 Il abolit le premier, pour établir le second.

10 Et c’est par cette volonté que nous sommes sanctifiés, savoir, par l’oblation du corps de Jésus-Christ, laquelle a été faite une seule fois.

11 Tout sacrificateur donc assiste chaque jour, faisant le service, et offrant plusieurs fois les mêmes sacrifices, qui ne peuvent jamais ôter les péchés;

12 Mais celui-ci, ayant offert un seul sacrifice pour les péchés, s’est assis pour toujours à la droite de Dieu,

13 Attendant ce qui reste encore, qui est que ses ennemis soient réduits à lui servir de marchepied.

14 Car, par une seule oblation il a amené pour toujours à la perfection ceux qui sont sanctfiés.

15 Et c’est ce que le Saint-Esprit nous déclare aussi; car après avoir dit:

16 Voici l’alliance que je ferai avec eux, quand ces jours-là seront arrivés, dit le Seigneur; je mettrai mes lois dans leurs cœurs, et je les écrirai dans leurs entendements; il ajoute:

17 Et je ne me souviendrai plus de leurs péchés ni de leurs iniquités.

18 Or, où la rémission des péchés est accordée, il n’est plus besoin d’oblation pour le péché.

19 Puis donc, mes frères, que nous avons, par le sang de Jésus, la liberté d’entrer dans les lieux saints,

20 Par le chemin nouveau qui mène à la vie, lequel il nous a frayé à travers le voile, qui est sa propre chair;

21 Et puisque nous avons un grand Sacrificateur établi sur la maison de Dieu;

22 Approchons-nous de lui avec un cœur sincère, avec une confiance pleine et parfaite, ayant les cœurs purifiés des souillures d’une mauvaise conscience, et le corps lavé d’une eau pure.

23 Retenons constamment la profession de notre espérance, sans varier; car celui qui a fait les promesses est fidèle;

24 Et prenons garde les uns aux autres, pour nous exciter à la charité et aux bonnes œuvres,

25 N’abandonnant point nos assemblées, comme quelques-uns ont coutume de faire; mais exhortons-nous les uns les autres, et cela d’autant plus que vous voyez approcher le jour.

26 Car si nous péchons volontairement, après avoir reçu la connaissance de la vérité, il ne reste plus de sacrifice pour les péchés;

27 Et il n’y a plus rien à attendre qu’un jugement terrible et un feu ardent, qui doit dévorer les adversaires.

28 Si quelqu’un avait viola la loi de Moïse, il mourait sans miséricorde, sur le témoignage de deux ou trois personnes;

29 Combien plus grand croyez-vous que doive être le supplice dont sera jugé digne celui qui aura foulé aux pieds le Fils de Dieu, et tenu pour une chose profane le sang de l’alliance, par lequel il avait été sanctifié, et qui aura outragé l’Esprit de la grâce?

30 Car nous connaissons celui qui a dit: C’est à moi qu’appartient la vengeance; je le rendrai, dit le Seigneur. Et ailleurs: Le Seigneur juera son peuple.

31 C’est une chose terrible que de tomber entre les mains du Dieu vivant.

32 Rappelez dans votre mémoire les premiers temps, auxquels, après avoir été éclairés, vous avez soutenu un grand combat de souffrances;

33 Quand d’un côté, vous avez été exposés, à la vue de tout le monde, à des opprobres et à des persécutions, et que de l’autre, vous avez pris part aux maux de ceux qui étaient ainsi traités.

34 Car vous avez aussi compati à mes liens, et vous avez souffert avec joie qu’on vous ravît vos biens, sachant que vous en avez dans les cieux de plus excellents, et qui sont permanents.

35 N’abandonnez donc pas votre confiance, qui doit avoir une si grande récompense.

36 Car vous avez besoin de patience, afin qu’après avoir fait la volonté de Dieu, vous remportiez l’effet de sa promesse.

37 Car encore un peu de temps, et celui qui doit venir, viendra, et il ne tardera point.

38 Or, le juste vivra par la foi; mais si quelqu’un se retire, mon âme ne prend point de plaisir en lui.

39 Pour nous, nous ne sommes pas de ceux qui se retirent pour périr; mais nous sommes de ceux qui gardent la foi pour sauver leur âme.

1 *Kol 2:17, Hebr 7:19, 8:5. Lagen ger en skuggbild av det goda som kommer, men inte tingen i deras verkliga gestalt. Därför kan aldrig lagen genom samma offer som ständigt frambärs år efter år fullkomna dem som träder fram. 2 Annars hade man väl slutat offra? De som tjänstgör hade då redan varit renade en gång för alla och inte längre haft några synder på sitt samvete. 3 *3 Mos 16:21. Men nu ligger i offren en årlig påminnelse om synderna, 4 *Jes 1:11f, Hebr 9:12f. för tjurars och bockars blod kan omöjligt utplåna synder. 5 *Ps 51:18, Jes 1:11, Matt 9:13. Därför säger Kristus när han träder in i världen:

Offer och gåvor ville du inte ha,

men du har berett mig en kropp.

6 Brännoffer och syndoffer

gladde dig inte.

7 Då sade jag:

Se, jag har kommit

för att göra din vilja, Gud.

I bokrullen står det skrivet om mig.*10:5f Ps 40:7f (Septuaginta).

8 Först säger han: Offer och gåvor, brännoffer och syndoffer ville du inte ha, de gladde dig inte, fastän de frambärs enligt lagen. 9 *Joh 4:34, 6:38. Sedan säger han: Se, jag har kommit för att göra din vilja. Han upphäver det första för att upprätta det andra. 10 *Ef 5:2, Hebr 9:28. Och i kraft av den viljan är vi helgade, genom att Jesu Kristi kropp har offrats en gång för alla.

11 *2 Mos 29:38, Hebr 10:1. Alla andra präster står och förrättar sin tjänst dag efter dag och bär gång på gång fram samma offer som aldrig kan ta bort synderna. 12 Men Jesus har framburit ett enda syndoffer för alla tider, och han har sedan satt sig på Guds högra sida 13 *Ps 110:1, Hebr 1:13. och väntar nu på att hans fiender ska läggas som en pall under hans fötter*10:13som en pall under hans fötterEtt uttryck för triumf (jfr Jos 10:24).. 14 *Hebr 7:25. Med ett enda offer har han för all framtid fullkomnat dem som helgas.

15 Även den helige Ande vittnar om detta för oss. Först säger han:

16 *Rom 11:26f, Hebr 8:10, 12.Detta är det förbund

som jag efter denna tid

ska sluta med dem.

Och sedan säger Herren:

Jag ska lägga mina lagar

i deras hjärtan

och skriva dem i deras sinnen,

17 och deras synder och överträdelser

ska jag aldrig mer minnas.*10:16f Jer 31:33f.

18 Och där synderna är förlåtna behövs det inte längre något syndoffer.

Uppmuntran till tro och kärlek

19 *Hebr 4:16, 6:20. Bröder, i kraft av Jesu blod kan vi därför frimodigt gå in i det allra heligaste 20 *Joh 14:6. på den nya och levande väg som han öppnat för oss genom förhänget, det vill säga sin kropp. 21 *Sak 6:12f, Hebr 3:1. Vi har en stor överstepräst över Guds hus.

22 *Ef 5:26, Hebr 12:24, 1 Petr 3:21. Låt oss därför gå fram med ärligt hjärta i trons fulla visshet, med hjärtat renat från ont samvete och med kroppen badad i rent vatten. 23 *1 Kor 1:9, 1 Tess 5:24. Låt oss orubbligt hålla fast vid hoppets bekännelse, för han som har gett oss löftet är trofast. 24 *Hebr 13:1. Låt oss ge akt på varandra och sporra varandra till kärlek och goda gärningar. 25 *Rom 13:11, Hebr 3:13f. Och låt oss inte överge våra sammankomster, så som några brukar göra, utan i stället uppmuntra varandra, och det så mycket mer som ni ser att dagen närmar sig.

Varning för avfall

26 *4 Mos 15:30, Hebr 6:4f, 2 Petr 2:21. För om vi fortsätter att synda med vett och vilja efter att ha fått kunskap om sanningen, då finns det inte längre något offer för synderna, 27 *Jes 26:11, Sef 1:18. utan bara en fruktansvärd väntan på domen och en rasande eld som ska förtära motståndarna. 28 *5 Mos 17:6. Den som förkastar Mose lag ska utan förbarmande dö om två eller tre vittnar mot honom. 29 *Hebr 2:3, 12:25. Hur mycket strängare straff tror ni då inte den förtjänar som trampar på Guds Son, föraktar*10:29föraktarOrdagrant: "betraktar som orent". det förbundsblod som har helgat honom, och som kränker nådens Ande? 30 *Rom 12:19. Vi känner honom som har sagt: Min är hämnden, jag ska utkräva den, och dessutom: Herren ska döma sitt folk.*10:30 5 Mos 32:35f, Ps 135:14.31 *Matt 10:28. Det är fruktansvärt att falla i den levande Gudens händer.

32 *Fil 1:29f, Hebr 6:4. Kom ihåg den första tiden när ljuset nådde er. Ni fick utstå hård kamp*10:32den första tiden … hård kampKanske åsyftas oroligheterna i Rom under Claudius runt år 50 e Kr, då kejsaren enligt historikern Suetonius utvisade judar efter stridigheter på grund av en viss "Chrestus" (jfr Apg 18:2). och mycket lidande. 33 *1 Kor 4:9. Dels blev ni hånade och plågade och gjorda till offentligt åtlöje, dels stod ni sida vid sida med andra som behandlades så. 34 *Matt 5:12, 6:20, Hebr 13:3. Ni led med fångarna och accepterade med glädje att bli fråntagna era ägodelar, eftersom ni visste att ni ägde något som är bättre och bestående.

35 *Hebr 3:6. Så kasta inte bort er frimodighet, den ger stor lön. 36 *Luk 21:19, Hebr 6:12. Ni behöver uthållighet för att göra Guds vilja och få vad han har lovat. 37 *Jes 26:20. För:

Ännu en kort liten tid,

så kommer han

som ska komma,

och han ska inte dröja.

38 *Rom 1:17, Gal 3:11.Min rättfärdige ska leva av tro.

Men drar han sig undan,

har min själ ingen glädje

i honom.*10:37f Hab 2:3-4.

39 Men vi tillhör inte dem som drar sig undan och går förlorade, utan dem som tror och vinner sina själar.