Levítico 17

1 L’Éternel parla encore à Moïse, en disant:

2 Parle à Aaron et à ses fils, et à tous les enfants d’Israël, et dis-leur: Voici ce que l’Éternel a commandé:

3 Quiconque de la maison d’Israël égorge un bœuf, un agneau, ou une chèvre, dans le camp, ou hors du camp,

4 Et ne l’amène pas à l’entrée du tabernacle d’assignation, pour l’offrir à l’Éternel, devant la Demeure de l’Éternel, le sang sera imputé à cet homme; il a répandu le sang; cet homme-là sera retranché du milieu de son peuple.

5 C’est afin que les enfants d’Israël amènent leurs sacrifices qu’ils immolent dans les champs, qu’ils les amènent au sacrificateur devant l’Éternel, à l’entrée du tabernacle d’assignation, et qu’ils les offrent en sacrifices de prospérités à l’Éternel;

6 Et que le sacrificateur en répande le sang sur l’autel de l’Éternel, à l’entrée du tabernacle d’assignation, et fasse fumer la graisse en agréable odeur à l’Éternel;

7 Et qu’ils n’offrent plus leurs sacrifices aux démons, avec lesquels ils se prostituent. Ceci leur sera une ordonnance perpétuelle dans leurs générations.

8 Tu leur diras donc: Quiconque des enfants d’Israël ou des étrangers qui séjournent parmi eux, offrira un holocauste ou un sacrifice,

9 Et ne l’amènera pas à l’entrée du tabernacle d’assignation pour le sacrifier à l’Éternel, cet homme-là sera retranché d’entre ses peuples.

10 Quiconque de la maison d’Israël, ou des étrangers séjournant parmi eux, mangera de quelque sang que ce soit, je tournerai ma face contre celui qui aura mangé le sang, et je le retrancherai du milieu de son peuple;

11 Car l’âme de la chair est dans le sang; je vous l’ai donné sur l’autel, pour faire l’expiation pour vos âmes; car c’est pour l’âme que le sang fait l’expiation.

12 C’est pourquoi j’ai dit aux enfants d’Israël: Personne d’entre vous ne mangera du sang, et l’étranger qui séjourne parmi vous, ne mangera pas de sang.

13 Et si quelqu’un des enfants d’Israël, ou des étrangers séjournant parmi eux, prend à la chasse un animal ou un oiseau qui se mange, il en répandra le sang, et le couvrira de poussière;

14 Car, quant à l’âme de toute chair, c’est son sang; il lui tient lieu d’âme. C’est pourquoi j’ai dit aux enfants d’Israël: Vous ne mangerez le sang d’aucune chair; car l’âme de toute chair est son sang; quiconque en mangera, sera retranché.

15 Et toute personne, née au pays ou étrangère, qui mangera d’une bête morte ou déchirée, lavera ses vêtements, se lavera dans l’eau, et sera souillée jusqu’au soir; puis elle sera pure.

16 Mais si elle ne lave pas ses vêtements et ne lave pas son corps, elle portera son iniquité.

Blodets helighet

1 Herren talade till Mose. Han sade: 2 Säg till Aron och hans söner och alla Israels barn: Detta är vad Herren har befallt: 3 Om någon av Israels hus slaktar*17:3Om någon … slaktarRegeln markerade mot avgudadyrkan under ökenvandringen (vers 7) och gällde sedan inte lika strikt i Israels land (jfr 5 Mos 12:15, 20f). en ko, ett lamm eller en get i eller utanför lägret 4 och inte för fram djuret till uppenbarelsetältets ingång för att bära fram det som en offergåva åt Herren framför hans tabernakel, ska det tillräknas den mannen som blodskuld. Han har spillt blod, och han ska utrotas ur sitt folk. 5 Därför ska Israels barn komma med sina slaktdjur som de brukar slakta ute på marken, fram till Herren, till uppenbarelsetältets ingång, till prästen, och slakta dem där som ett gemenskapsoffer åt  Herren.

6 Prästen ska stänka blodet på Herrens altare vid ingången till uppenbarelsetältet och bränna fettet till en ljuvlig doft för Herren. 7 *5 Mos 32:17, 1 Kor 10:20. De ska inte mer offra sina slaktoffer till de onda andar som de i trolös avfällighet håller sig till. Detta ska vara en evig stadga för dem, från släkte till släkte.

8 Säg till dem: Om någon av Israels hus eller av främlingarna som bor bland dem, offrar ett brännoffer eller ett slaktoffer 9 *5 Mos 12:4f. och inte för fram det till uppenbarelsetältets ingång för att offra det åt Herren, ska den mannen utrotas ur sitt folk. 10 *3 Mos 3:17, 7:26f, 5 Mos 12:16, 23f, 15:23, Apg 15:20. Och om någon av Israels hus eller av främlingarna som bor bland dem förtär något blod, ska jag vända mitt ansikte mot den som äter blodet och utrota honom ur hans folk. 11 *Hebr 9:22. För kroppens liv är i blodet, och jag har gett er det för altaret, för att bringa försoning för era själar. Det är blodet som bringar försoning genom själen som är i det. 12 Därför säger jag till Israels barn: Ingen av er ska äta blod. Främlingen som bor ibland er ska inte heller äta blod.

13 Om någon av Israels barn eller av främlingarna som bor bland dem fäller ett villebråd av fyrfotadjur eller en fågel av det slag som får ätas, ska han låta blodet rinna ut och täcka över det med jord. 14 *1 Mos 9:4. För varje kropps liv är dess blod. Därför säger jag till Israels barn: Ni ska inte äta någon kropps blod, för varje kropps liv är dess blod. Var och en som äter det ska utrotas. 15 *2 Mos 22:31, 3 Mos 11:40. Och var och en som äter ett självdött eller ihjälrivet djur, vare sig han är infödd eller främling, ska tvätta sina kläder och bada sig i vatten och vara oren ända till kvällen. Då blir han ren. 16 Om han inte tvättar sina kläder och badar sin kropp, kommer han att bära på skuld.