Levítico 27

1 L’Éternel parla à Moïse, en disant:

2 Parle aux enfants d’Israël, et dis-leur: Lorsque quelqu’un consacre un vœu, s’il s’agit de personnes, elles appartiendront à l’Éternel, d’après ton estimation.

3 Telle sera ton estimation: si c’est un homme de vingt à soixante ans, ton estimation sera de cinquante sicles d’argent, selon le sicle du sanctuaire.

4 Si c’est une femme, ton estimation sera de trente sicles.

5 Si c’est quelqu’un de l’âge de cinq ans jusqu’à l’âge de vingt ans, ton estimation sera de vingt sicles pour le mâle, et de dix sicles pour la femme.

6 Et si c’est quelqu’un de l’âge d’un mois jusqu’à l’âge de cinq ans, ton estimation sera de cinq sicles d’argent pour le mâle, et de trois sicles d’argent pour une fille.

7 Et si c’est quelqu’un qui soit âgé de soixante ans et au-dessus, si c’est un mâle, ton estimation sera de quinze sicles, et pour la femme de dix sicles.

8 Si celui qui a fait le vœu est trop pauvre pour payer ton estimation, on le présentera devant le sacrificateur, qui fixera son prix; le sacrificateur fixera un prix selon les moyens de celui qui a fait le vœu.

9 S’il s’agit d’animaux dont on fait offrande à l’Éternel, tout ce qu’on en donnera à l’Éternel, sera chose sacrée.

10 On ne le changera point, et on ne le remplacera point, un bon pour un mauvais, ou un mauvais pour un bon. Si l’on remplace un animal par un autre, celui-ci ainsi que l’animal mis à sa place, seront choses sacrées.

11 Et s’il s’agit de quelque animal impur, dont on ne fait point offrande à l’Éternel, on présentera l’animal devant le sacrificateur;

12 Et le sacrificateur en fera l’estimation, selon que l’animal sera bon ou mauvais. Il en sera selon ton estimation, sacrificateur.

13 Mais si on veut le racheter, on ajoutera un cinquième à ton estimation.

14 Et quand quelqu’un consacrera à l’Éternel sa maison pour être sacrée, le sacrificateur en fera l’estimation selon qu’elle sera bonne ou mauvaise; on s’en tiendra à l’estimation que le sacrificateur en aura faite.

15 Mais si celui qui a consacré sa maison veut la racheter, il ajoutera un cinquième au prix de ton estimation, et elle lui appartiendra.

16 Et si quelqu’un consacre à l’Éternel une partie du champ de sa propriété, ton estimation sera selon ce qu’on y sème; le homer de semence d’orge à cinquante sicles d’argent.

17 S’il consacre son champ dès l’année du jubilé, on s’en tiendra à ton estimation.

18 Mais s’il consacre son champ après le jubilé, le sacrificateur en estimera le prix à raison des années qui restent jusqu’à l’année du jubilé, et il sera fait une réduction sur ton estimation.

19 Et si celui qui a consacré son champ, veut le racheter, il ajoutera un cinquième au prix de ton estimation, et le champ lui restera.

20 Mais s’il ne rachète point le champ, et qu’on vende le champ à un autre homme, il ne pourra plus être racheté.

21 Et ce champ, quand l’acquéreur en sortira au jubilé, sera consacré à l’Éternel comme un champ d’interdit: la possession en sera au sacrificateur.

22 Si quelqu’un consacre à l’Éternel un champ qu’il ait acheté et qui ne soit pas des champs de sa possession,

23 Le sacrificateur en évaluera le prix d’après ton estimation jusqu’à l’année du jubilé, et cet homme paiera, le jour même, ton estimation, comme une chose consacrée à l’Éternel.

24 En l’année du jubilé, le champ retournera à celui duquel il l’avait acheté, à celui à qui appartient la propriété de la terre.

25 Et toutes tes estimations seront, d’après le sicle du sanctuaire; le sicle est de vingt oboles.

26 Toutefois, nul ne consacrera le premier-né de son bétail, lequel appartient déjà à l’Éternel comme primogéniture; soit bœuf, soit agneau, il est à l’Éternel.

27 Mais s’il s’agit d’un animal impur, on le rachètera selon ton estimation, en y ajoutant un cinquième; s’il n’est pas racheté, il sera vendu d’après ton estimation.

28 Mais tout interdit, tout ce que quelqu’un aura dévoué à l’Éternel, de ce qui lui appartient, tout, soit un homme, un animal ou un champ de sa propriété, ne pourra ni se vendre ni se racheter; tout interdit est entièrement consacré à l’Éternel.

29 Aucune personne dévouée par interdit ne pourra être rachetée; elle sera mise à mort.

30 Toute dîme de la terre, tant des semences de la terre que des fruits des arbres, appartient à l’Éternel; c’est une chose consacrée à l’Éternel.

31 Et si quelqu’un veut racheter quelque chose de sa dîme, il y ajoutera le cinquième en sus.

32 Mais pour toute dîme de gros et de menu bétail, pour tout ce qui passe sous la verge, le dixième en sera consacré à l’Éternel.

33 On ne distinguera pas entre le bon et le mauvais, et on ne le changera pas; si on le change, l’animal remplacé et celui qui le remplace seront l’un et l’autre consacrés: ils ne pourront être rachetés.

34 Tels sont les commandements que l’Éternel prescrivit à Moïse pour les enfants d’Israël, sur la montagne de Sinaï.

Återlösning av det som tillhör Herren

1 Herren talade till Mose. Han sade: 2 Säg till Israels barn: Om någon ger ett heligt löfte, ska du bestämma lösensumman*27:2lösensummanPersoner som helgades åt Herrens tjänst (t ex 1 Sam 1:11) kunde friköpas för en summa motsvarande deras arbetskraft. En vuxen arbetare kunde tjäna ca 10 siklar silver, drygt 100 gram, om året (jfr Dom 17:10). åt Herren för personerna. 3 Gäller det en man mellan tjugo och sextio år gammal ska du bestämma det till femtio siklar silver efter helgedomssikelns vikt. 4 Gäller det en kvinna ska du fastställa värdet till trettio siklar.

5 Gäller det någon som är mellan fem och tjugo år gammal, ska värdet du fastställer vara tjugo siklar för en pojke och tio siklar för en flicka. 6 Gäller det någon som är mellan en månad och fem år gammal, ska värdet du bestämmer vara fem siklar silver för en pojke och tre siklar silver för en flicka. 7 Gäller det någon som är sextio år gammal eller över, ska värdet du bestämmer vara femton siklar för en man och tio siklar för en kvinna.

8 Om någon är så fattig att han inte kan betala det värde du bestämmer ska han ställas fram inför prästen, som ska fastställa ett värde för honom. Efter vad den som gjort löftet kan betala ska prästen fastställa värdet för honom.

9 Om det gäller boskap av de slag man får bära fram som offer åt Herren, ska allt sådant vara heligt sedan man gett det åt Herren. 10 Man får inte utväxla eller byta ut det, varken ett bättre mot ett sämre eller ett sämre mot ett bättre. Om någon ändå byter ut ett djur mot ett annat, ska både det förra och det som lämnats i utbyte vara heligt. 11 Men om det gäller ett orent djur som man inte får bära fram som offer åt Herren, ska djuret ställas fram inför prästen. 12 Han ska fastställa dess värde med hänsyn till om det är bättre eller sämre. Som du, prästen, fastställer det, så ska det vara. 13 Om ägaren vill lösa djuret, ska han till värdet du har bestämt lägga en femtedel av värdet.

14 Om någon helgar sitt hus som något heligt åt Herren, ska prästen fastställa dess värde med hänsyn till om det är bättre eller sämre. Som han fastställer dess värde, så ska det vara. 15 Om den som har helgat sitt hus vill lösa det, ska han till det värde i pengar som du har bestämt lägga en femtedel. Då blir det hans.

16 Om någon helgar åt Herren en åkermark av den egendom han ärvt, ska du bestämma dess värde efter utsädet på den. Varje homer utsäde ska motsvara femtio siklar silver*27:16homer utsäde … femtio siklar silverCa 220 liter säd och drygt 0,5 kg silver. Kan mycket ungefärligt ha motsvarat drygt ett tunnland eller en halv hektar mark (ca 70 x 70 meter).. 17 Om han helgar sin åker ända från jubelåret, ska det förbli vid det värde du bestämmer. 18 Men om han helgar sin åker efter jubelåret, ska prästen beräkna pengavärdet åt honom efter det antal år som återstår till nästa jubelår. Ett motsvarande avdrag ska göras på det värde du förut har bestämt. 19 Om den som har helgat åkern vill lösa den, ska han lägga till en femtedel till det pris du har bestämt. Då förblir den hans. 20 Om han inte löser åkern utan säljer den till någon annan får åkern sedan inte lösas, 21 utan när den frånträds på jubelåret ska den vara helgad åt Herren som vigd mark. Hans egendom tillfaller då prästen.

22 Om någon helgar åt Herren en åker som han har köpt och som inte hör till den egendom han ärvt, 23 ska prästen räkna ut det bestämda värdet åt honom fram till jubelåret, och samma dag ska han erlägga den summa som du har bestämt. Den ska vara helgad åt Herren. 24 *3 Mos 25:10. Men på jubelåret ska åkern gå tillbaka till den som den köpts ifrån, till den som ägde den som sin egendom. 25 När du bestämmer ett värde ska det alltid bestämmas i helgedomssiklar, sikeln räknad till tjugo gera.

26 *2 Mos 13:2, 4 Mos 3:12, 8:17, Luk 2:23. Det som är förstfött bland boskap och som tillhör Herren redan som förstfött ska ingen helga. Vare sig det är en oxe eller ett får tillhör det redan Herren. 27 Men om det är fråga om något orent djur, ska man lösa det efter det värde du bestämmer och lägga till femtedelen av värdet. Om det inte blir löst, ska det säljas efter det värde du bestämmer.

28 *5 Mos 7:2, Jos 6:18f. Gäller det något vigt*27:28vigtHebr. charám innebar att överlåta något åt Herren och avskilja det från människornas värld. Grova brottslingar som mördare (4 Mos 35:31) och avgudadyrkare (2 Mos 22:20) vigdes åt förintelse (vers 29, jfr även Jos 7:25). som någon har avskilt åt Herren från det han äger, antingen en människa eller ett boskapsdjur eller den åker som han har fått i arv, får det varken säljas eller lösas. Allt som är vigt är högheligt och tillhör Herren.

29 *1 Sam 15:3, 9f. En människa som är vigd åt förintelse får aldrig lösas. Hon måste dödas.

30 *5 Mos 14:22f. Allt tionde av jorden tillhör  Herren, både av markens säd och av trädens frukt. Den är helgad åt Herren. 31 Om någon vill lösa något av sitt tionde ska han lägga till femtedelen av värdet.

32 För tionde av nöt eller småboskap gäller följande: Av allt som går under herdestaven ska vart tionde djur vara helgat åt Herren. 33 Man ska inte undersöka om det är bättre eller sämre, och man får inte byta ut det. Om någon ändå byter ut djuret, ska både detta och det som har lämnats i utbyte vara helgat åt Herren. Det får inte lösas.

34 Dessa är de bud som Herren genom Mose gav Israels barn på Sinai berg.