Levítico 25

1 L’Éternel parla aussi à Moïse sur la montagne de Sinaï, en disant:

2 Parle aux enfants d’Israël, et dis-leur: Quand vous serez entrés au pays que je vous donne, la terre se reposera; ce sera un sabbat à l’Éternel.

3 Pendant six ans tu sèmeras ton champ, et pendant six ans tu tailleras ta vigne, et tu en recueilleras le produit.

4 Mais la septième année sera un sabbat de repos pour la terre, un sabbat à l’Éternel; tu ne sèmeras point ton champ, et tu ne tailleras point ta vigne,

5 Tu ne moissonneras point ce qui de ta moisson repoussera de soi-même, et tu ne vendangeras point les raisins de ta vigne non taillée; ce sera une année de repos pour la terre.

6 Mais ce que la terre produira l’année du sabbat, vous servira de nourriture, à toi, à ton serviteur, à ta servante, à ton mercenaire et à l’étranger qui séjourne avec toi,

7 A ton bétail, et aux animaux qui sont dans ton pays; tout son produit servira de nourriture.

8 Tu compteras aussi sept semaines d’années, sept fois sept ans; et les jours de ces sept semaines d’années feront quarante-neuf ans;

9 Puis tu feras sonner la trompette d’un son éclatant, le dixième jour du septième mois; au jour des expiations, vous ferez sonner la trompette par tout votre pays.

10 Et vous sanctifierez la cinquantième année, et vous publierez la liberté dans le pays pour tous ses habitants. Ce sera pour vous le jubilé, et vous rentrerez chacun de vous dans sa possession et vous retournerez chacun dans sa famille.

11 La cinquantième année sera pour vous le jubilé; vous ne sèmerez point, et ne moissonnerez point ce que la terre rapportera d’elle-même, et vous ne vendangerez point la vigne non taillée;

12 Car c’est le jubilé: il vous sera sacré; vous mangerez le produit des champs.

13 En cette année du jubilé, chacun de vous retournera dans sa possession.

14 Or, si vous faites une vente à votre prochain, ou si vous achetez quelque chose de votre prochain, que nul de vous ne fasse tort à son frère.

15 Tu achèteras de ton prochain d’après le nombre des années écoulées depuis le jubilé; et il te vendra d’après le nombre des années de rapport.

16 Selon qu’il y aura plus d’années, tu augmenteras le prix, et selon qu’il y aura moins d’années, tu diminueras le prix; car c’est le nombre des récoltes qu’il te vend.

17 Que nul de vous ne fasse tort à son prochain; mais crains ton Dieu; car je suis l’Éternel, votre Dieu.

18 Exécutez mes ordonnances, observez mes lois et pratiquez-les; et vous habiterez en sécurité dans le pays.

19 Et la terre vous donnera ses fruits, vous mangerez à satiété, et vous y habiterez en sécurité.

20 Si vous dites: Que mangerons-nous la septième année, si nous ne semons point, et si nous ne recueillons pas notre récolte?

21 Je vous enverrai ma bénédiction la sixième année, et elle donnera une récolte pour les trois ans.

22 Et vous sèmerez la huitième année, et vous mangerez de l’ancienne récolte; jusqu’à la neuvième année, jusqu’à ce que sa récolte soit venue, vous mangerez de l’ancienne.

23 La terre ne sera point vendue à perpétuité; car la terre est à moi, car vous êtes chez moi comme étrangers et comme habitants.

24 Dans tout le pays que vous posséderez, vous accorderez le droit de rachat pour la terre.

25 Si ton frère devient pauvre, et vend une partie de ce qu’il possède, celui qui a le droit de rachat, son proche parent, viendra et rachètera ce que son frère a vendu.

26 Si un homme n’a personne qui ait le droit de rachat, et qu’il se procure lui-même de quoi faire un rachat,

27 Il comptera les années depuis la vente faite et restituera le surplus à l’homme à qui il a vendu, et il rentrera dans sa possession.

28 Mais s’il ne trouve point ce qu’il faut pour le lui rendre, la chose vendue sera entre les mains de celui qui aura acheté, jusqu’à l’année du jubilé; alors celui-ci en sortira au jubilé, et le vendeur rentrera dans sa possession.

29 Si un homme vend une maison d’habitation, dans une ville fermée de murailles, il aura le droit de la racheter jusqu’à la fin de l’année après la vente; son droit de rachat sera d’une année.

30 Mais si elle n’est point rachetée avant la fin d’une année entière, la maison qui est dans la ville fermée de murailles demeurera à perpétuité à l’acquéreur et à ses descendants, il n’en sortira point au jubilé.

31 Toutefois les maisons des villages non entourés de murs, seront réputées comme un fonds de terre; le vendeur pourra les racheter, et l’acheteur sortira au jubilé.

32 Quant aux villes des Lévites et aux maisons des villes qu’ils auront en propriété, le droit de rachat sera perpétuel pour les Lévites.

33 Et celui qui aura acheté des Lévites, sortira au jubilé de la maison vendue et de la ville de sa possession; car les maisons des villes des Lévites sont leur possession parmi les enfants d’Israël.

34 Les champs des faubourgs de leurs villes ne seront point vendus; car c’est leur propriété perpétuelle.

35 Si ton frère, qui est près de toi, devient pauvre et que sa main devienne tremblante, tu le soutiendras, étranger ou hôte, afin qu’il vive auprès de toi.

36 Tu ne tireras de lui ni intérêt ni profit; mais tu craindras ton Dieu, et ton frère vivra auprès de toi.

37 Tu ne lui donneras point ton argent à intérêt, et tu ne lui donneras point de tes vivres pour un profit.

38 Je suis l’Éternel, votre Dieu, qui vous ai fait sortir du pays d’Égypte, pour vous donner le pays de Canaan, pour être votre Dieu.

39 Si ton frère, qui est près de toi, devient pauvre et se vend à toi, tu ne te serviras point de lui pour un service d’esclave;

40 Il sera chez toi comme un mercenaire, comme un hôte; il servira chez toi jusqu’à l’année du jubilé;

41 Alors il sortira de chez toi, lui et ses enfants avec lui; il retournera dans sa famille, et rentrera dans la possession de ses pères.

42 Car ce sont mes serviteurs, que j’ai fait sortir du pays d’Égypte; ils ne seront point vendus comme on vend un esclave.

43 Tu ne domineras point sur lui avec rigueur; mais tu craindras ton Dieu.

44 Quant à ton esclave et à ta servante qui t’appartiendront, ils viendront des nations qui sont autour de vous; c’est d’elles que vous achèterez l’esclave et la servante.

45 Vous pourrez aussi en acheter des enfants des étrangers qui séjourneront avec vous, et de leurs familles qui seront parmi vous, qu’ils engendreront dans votre pays; et ils seront votre propriété.

46 Vous les laisserez en héritage à vos enfants après vous, pour les posséder en propriété; vous vous servirez d’eux à perpétuité; mais quant à vos frères, les enfants d’Israël, nul de vous ne dominera avec rigueur sur son frère.

47 Et lorsque un étranger ou un homme habitant chez toi, deviendra riche, et que ton frère deviendra pauvre près de lui et se vendra à l’étranger domicilié chez toi, ou à un rejeton de la famille de l’étranger,

48 Après s’être vendu, il y aura droit de rachat pour lui: un de ses frères pourra le racheter;

49 Ou son oncle, ou le fils de son oncle, pourra le racheter, ou l’un de ses proches parents de sa famille pourra le racheter; ou s’il en a les moyens, il se rachètera lui-même.

50 Or il comptera avec celui qui l’a acheté, depuis l’année où il s’est vendu à lui jusqu’à l’année du jubilé, et son prix de vente se comptera d’après le nombre des années; il en sera avec lui comme des journées d’un mercenaire.

51 S’il y a encore beaucoup d’années, il paiera son rachat à raison de ces années, en proportion du prix pour lequel il aura été acheté;

52 Et s’il reste peu d’années jusqu’à l’an du jubilé, il comptera avec lui, et restituera le prix de son achat à raison de ces années.

53 Il sera avec lui comme un mercenaire à l’année; et son maître ne dominera point sur lui avec rigueur sous tes y eux.

54 S’il n’est racheté d’aucune de ces manières, il sortira l’année du jubilé, lui et ses fils avec lui.

55 Car c’est de moi que les enfants d’Israël sont esclaves; ce sont mes esclaves, que j’ai fait sortir du pays d’Égypte: Je suis l’Éternel, votre Dieu.

Sabbatsåret

1 Herren talade till Mose på Sinai berg. Han sade: 2 *2 Mos 23:10f. Säg till Israels barn: När ni kommer in i det land som jag ger er, ska landet hålla sabbat åt Herren. 3 Sex år ska du beså din åker och i sex år beskära din vingård och skörda avkastningen från jorden, 4 men under det sjunde året ska landet ha sabbatsvila*25:4sabbatsvilaÅkrar i träda återfick näringsämnen och minskade mängden inlagrat salt., en Herrens sabbat. Då ska du inte beså din åker och inte beskära din vingård. 5 Det som växer upp av spillsäden efter din skörd ska du inte bärga, och druvorna som växer på dina obeskurna vinstockar ska du inte skörda. Det ska vara ett år av sabbatsvila för landet.

6 Vad landets sabbat ändå ger ska ni ha till föda, du själv, din slav och din slavinna, din daglönare och din inneboende, alla som bor hos dig. 7 Din boskap och de vilda djuren i ditt land ska också ha sin föda av all dess avkastning.

Jubelåret

8 Du ska räkna sju årssabbater, det vill säga sju gånger sju år, så att tiden för de sju årssabbaterna blir fyrtionio. 9 *3 Mos 23:27f. Då ska du i sjunde månaden på tionde dagen i månaden låta basunen*25:9basunenHebr. shofár, en bagges horn (Jos 6:4). Kallades också jovél (jfr "jubel", vers 10). ljuda med kraftig ton. På försoningsdagen ska ni låta basunen ljuda över hela ert land. 10 *3 Mos 27:24. Ni ska helga det femtionde året och utropa frihet i landet för alla dess invånare. Det ska vara ett jubelår för er. Var och en av er ska då återvända till sin arvedel och var och en av er ska återvända till sin släkt. 11 Ett jubelår ska detta femtionde år vara för er. Då ska ni inte så något, och det som växer upp av spillsäden ska ni inte skörda, och ni ska inte samla in druvorna från era oskurna vinstockar, 12 för det är ett jubelår. Heligt ska det vara för er. Av markens egen avkastning ska ni få er föda.

13 Under ett sådant jubelår ska var och en av er återvända till sin arvedel. 14 Om ni alltså säljer något till er nästa eller köper något av honom, ska ni inte göra varandra orätt. 15 Efter antalet år från jubelåret ska du betala din nästa och efter antalet årsgrödor ska han få betalning av dig. 16 Ju fler åren är, desto högre pris ska du betala, och ju färre de är, desto lägre pris ska du betala. Det är ju ett visst antal grödor han säljer till dig. 17 Ni ska inte göra varandra orätt, du ska frukta din Gud, för jag är Herren er Gud.

18 *3 Mos 26:3f, Jes 1:19. Ni ska följa mina stadgar och mina lagar ska ni ta vara på och följa. Ni kommer då att bo trygga i landet. 19 Och landet kommer att ge sin frukt, så att ni har att äta i överflöd, och ni kan bo där i trygghet. 20 Om ni frågar: "Vad ska vi äta under det sjunde året, om vi varken får så eller bärga vår gröda?" 21 så ska ni veta att jag ska befalla min välsignelse att komma över er under det sjätte året, så att det ger gröda för tre år. 22 Ännu när ni sår under det åttonde året ska ni ha av den gamla grödan att äta. Ända tills grödan har kommit in på det nionde året ska ni ha gammal säd att äta.

23 *1 Krön 29:15, Ps 39:13. När ni säljer jord ska ni inte sälja den för all framtid, för landet är mitt. Ni är främlingar och gäster hos mig. 24 I hela det land ni får till besittning ska ni medge rätt att köpa tillbaka jordegendom. 25 *Rut 4:1f. Om din broder blir fattig och säljer något av sin besittning, ska hans återlösare komma till honom och lösa tillbaka det brodern har sålt. 26 Om någon inte har någon återlösare, men själv får möjlighet att skaffa vad som behövs för återköp, 27 ska han räkna efter hur många år som gått efter försäljningen och betala lösen för de återstående åren till den han sålde åt. Han ska så återvända till sin egendom. 28 Men om han inte kan skaffa vad som behövs för att betala honom, ska det han har sålt förbli i köparens hand till jubelåret. Men på jubelåret ska det frånträdas, och han ska återvända till sin arvedel.

29 Om någon säljer ett hus i en stad som är omgiven av murar, ska han ha rätt att återlösa det inom ett år efter försäljningen. Hans rätt att återlösa det är då begränsad till viss tid. 30 Men om det inte har köpts tillbaka när ett helt år har gått ska huset, om det ligger i en stad som är omgiven av murar, förbli köparens och hans efterkommandes egendom för alltid. Det ska då inte frånträdas på jubelåret. 31 Men hus i byar som inte är omgivna av murar ska räknas till landets åkermark. De ska kunna återlösas, och på jubelåret ska de frånträdas.

32 Angående leviternas städer ska leviterna ha evig rätt att återlösa husen i de städer som är deras arvsbesittning. 33 Även om någon annan levit löser in det sålda huset i den stad där han har sin egendom ska det frånträdas på jubelåret, för husen i levitstäderna är leviternas arvsbesittning bland Israels barn. 34 *4 Mos 35:2. Och ett fält som är betesmark utanför någon av deras städer får inte säljas, för det är deras eviga arvedel.

Barmhärtighet mot skuldsatta

35 *5 Mos 15:7f. Om din broder blir fattig och inte kan försörja sig hos dig, ska du ta dig an honom. Som en främling eller inneboende ska han få leva hos dig. 36 *2 Mos 22:25, 5 Mos 23:19f, Ps 15:5, Ords 28:8, Hes 18:8. Du ska inte ockra mot honom eller ta ränta, utan du ska frukta din Gud och låta din broder leva hos dig. 37 Du ska inte låna honom pengar mot ockerränta eller ge honom av din mat mot ränta. 38 Jag är Herren er Gud, som har fört er ut ur Egyptens land för att ge er Kanaans land och vara er Gud.

39 Om din broder råkar i fattigdom hos dig och säljer sig åt dig, ska du inte låta honom utföra slavarbete. 40 *2 Mos 21:2f, 5 Mos 15:12f, Jer 34:14. Som en daglönare och en inneboende ska han vara hos dig. Fram till jubelåret ska han tjäna hos dig. 41 Då ska han lämna dig, han själv och hans barn tillsammans med honom, och han ska återvända till sin släkt och till sina fäders arvedel. 42 De är ju mina tjänare som jag har fört ut ur Egyptens land. De ska inte säljas som man säljer slavar. 43 *Ef 6:9, Kol 4:1. Och du ska inte härska över dem med hårdhet. Du ska frukta din Gud.

44 Men om du vill skaffa dig en slav eller slavinna, ska du köpa en sådan från hednafolken som bor runt omkring er. 45 Ni kan också köpa slavar bland barnen till dem som bor ibland er och bland deras släktingar som ni har hos er och som är födda i ert land. De ska förbli er egendom. 46 Dem kan ni ha att lämna som arv åt era barn efter er, till egendom och besittning. Dem kan ni ha till slavar för all framtid. Men bland era bröder, Israels barn, ska ingen härska över den andre med hårdhet.

47 Om en främling eller inneboende hos dig kommer till välstånd och en av dina bröder råkar i fattigdom hos honom och säljer sig åt främlingen som bor hos dig, eller åt någon annan som tillhör en främmande släkt, 48 ska han kunna bli friköpt sedan han har sålt sig. Någon av hans bröder kan friköpa honom. 49 Eller också kan hans farbror eller hans kusin friköpa honom, eller någon annan nära släkting, eller han själv om han klarar det och kan köpa sig fri.

50 Då ska han tillsammans med den som köpt honom räkna efter hur lång tid som gått, från det år då han sålde sig, fram till jubelåret. Det pris han såldes för ska uppskattas efter årens antal. Hans arbetstid hos honom ska beräknas till samma värde som en daglönares.*25:50samma värde som en daglönaresTroligen ungefär tio siklar eller drygt 100 gram silver per år (enligt samtida källor, jfr Dom 17:10). Framemot nytestamentlig tid hade inflationen höjt daglönarens årsinkomst till motsvarande ca 75 siklar per år, Matt 20:2.51 Om det ännu är många år kvar, ska han som lösen för sig betala en motsvarande del av det pengabelopp som han köptes för. 52 Om däremot bara några få år återstår till jubelåret, ska han tillgodoräkna sig det och betala lösen för sig efter antalet av sina år.

53 Han ska behandlas som en daglönare som anställs år för år. Ingen får inför dina ögon härska över honom med hårdhet. 54 Men om han inte blir löst på något av de nämnda sätten ska han friges på jubelåret, han själv och hans barn tillsammans med honom, 55 för Israels barn är mina tjänare. De är mina tjänare som jag har fört ut ur Egyptens land. Jag är Herren er Gud.