Levítico 22

1 L’Éternel parla encore à Moise, en disant:

2 Parle à Aaron et à ses fils afin qu’ils s’abstiennent des choses saintes des enfants d’Israël, et qu’ils ne profanent point le nom de ma sainteté dans les choses qu’ils me consacrent: Je suis l’Éternel.

3 Dis-leur: Tout homme, dans toute votre postérité et vos générations, qui, étant souillé, s’approchera des choses saintes que les enfants d’Israël auront consacrées à l’Éternel, cet homme-là sera retranché de devant moi: Je suis l’Éternel.

4 Quiconque de la postérité d’Aaron sera lépreux ou aura un flux, ne mangera point des choses consacrées jusqu’à ce qu’il soit purifié. De même celui qui aura touché une personne souillée par le contact d’un cadavre, ou l’homme qui aura une perte séminale;

5 Ou celui qui aura touché quelque reptile qui l’ait rendu souillé, ou un homme qui l’ait rendu souillé, quelle que soit cette souillure.

6 Celui qui touchera ces choses sera souillé jusqu’au soir; il ne mangera point des choses consacrées, mais il lavera son corps dans l’eau.

7 Et après le coucher du soleil il sera pur, et ensuite il pourra manger des choses saintes, car c’est sa nourriture.

8 Il ne mangera point d’une bête morte d’elle-même, ou déchirée, afin de ne pas en être souillé: Je suis l’Éternel.

9 Qu’ils observent donc ce que j’ai ordonné, de peur qu’ils ne portent leur péché, et qu’ils ne meurent pour avoir profané les choses saintes: Je suis l’Éternel qui les sanctifie.

10 Or nul étranger ne mangera des choses consacrées; celui qui demeure chez un sacrificateur, et le mercenaire, ne mangeront point des choses saintes.

11 Mais la personne que le sacrificateur aura achetée de son argent, en mangera; de même que celui qui sera né dans sa maison; ceux-là mangeront de sa nourriture.

12 Si une fille de sacrificateur est mariée à un étranger, elle ne mangera point des choses consacrées, offertes par élévation.

13 Mais si une fille de sacrificateur, étant veuve, ou répudiée, et sans enfants, retourne à la maison de son père, comme dans sa jeunesse, elle mangera de la nourriture de son père; mais nul étranger n’en mangera.

14 Si quelqu’un mange par erreur d’une chose consacrée, il y ajoutera un cinquième, et donnera au sacrificateur la chose consacrée.

15 Les sacrificateurs ne profaneront point les choses consacrées des enfants d’Israël, ce qu’ils offrent par élévation à l’Éternel.

16 Ils leur feraient porter l’iniquité de leur culpabilité en mangeant ainsi leurs choses consacrées; car je suis l’Éternel, qui les sanctifie.

17 L’Éternel parla aussi à Moïse, en disant:

18 Parle à Aaron et à ses fils, et à tous les enfants d’Israël, et dis-leur: Quiconque de la maison d’Israël, ou des étrangers en Israël, offrira son offrande, soit pour un vœu, soit comme offrande volontaire qu’on offre en holocauste à l’Éternel, pour que vous soyez agréés,

19 Qu’il offre un mâle sans défaut, d’entre le gros bétail, les agneaux ou les chèvres.

20 Vous n’offrirez rien qui ait un défaut; car ce ne serait point agréé pour vous.

21 Et quand un homme offrira à l’Éternel un sacrifice de prospérités, de gros ou de menu bétail, pour s’acquitter d’un vœu, ou en offrande volontaire, pour être agréée la victime sera sans défaut; qu’il n’y ait en elle aucun défaut.

22 Vous n’en offrirez point à l’Éternel qui soit aveugle, ou estropiée, ou mutilée, ou affectée d’ulcères, de la gale ou d’une dartre; et vous n’en ferez point sur l’autel un sacrifice par le feu, à l’Éternel.

23 Tu pourras sacrifier comme offrande volontaire un bœuf ou un agneau ayant quelque membre trop long ou trop court; mais il ne sera point agréé pour un vœu.

24 Vous n’offrirez point à l’Éternel, et vous ne sacrifierez point dans votre pays un animal dont les testicules ont été froissés, écrasés, arrachés ou coupés.

25 Vous n’accepterez de la main d’un étranger aucune de ces victimes pour l’offrir comme aliment de votre Dieu; car leur mutilation est un défaut en elles; elles ne seront point agréées en votre faveur.

26 L’Éternel parla encore à Moïse, en disant:

27 Quand un veau, un agneau ou un chevreau naîtra, il sera sept jours avec sa mère; et à partir du huitième jour et les suivants, il sera agréé en offrande de sacrifice fait par le feu à l’Éternel.

28 Soit gros soit menu bétail, vous n’égorgerez pas un animal et son petit le même jour.

29 Et quand vous offrirez un sacrifice d’actions de grâces à l’Éternel, vous le sacrifierez de manière qu’il soit agréé en votre faveur.

30 Il sera mangé le jour même, vous n’en laisserez rien jusqu’au matin: Je suis l’Éternel.

31 Gardez donc mes commandements, et accomplissez-les: Je suis l’Éternel.

32 Et ne profanez point mon saint nom, et je serai sanctifié au milieu des enfants d’Israël: Je suis l’Éternel, qui vous sanctifie,

33 Qui vous ai fait sortir du pays d’Égypte pour être votre Dieu. Je suis l’Éternel.

1 Och Herren talade till Mose. Han sade: 2 Säg till Aron och hans söner att de ska hålla sig borta från de heliga gåvor som Israels barn bär fram åt mig, så att de inte ohelgar mitt heliga namn. Jag är Herren. 3 Säg till dem: Om någon av era avkomlingar i kommande släkten rör vid de heliga gåvor som Israels barn bär fram åt Herren medan han är oren, ska han utrotas ur min åsyn. Jag är Herren. 4 *3 Mos 15:2f, 16. Om någon av Arons avkomlingar är spetälsk eller har flytning, ska han inte äta av de heliga gåvorna förrän han har blivit ren. Och den som rör vid någon som blivit oren genom en död eller som haft sädesuttömning, 5 eller den som rör vid ett smådjur som orsakar orenhet eller vid en människa som man blir oren av, hur hon än har blivit oren – 6 den som rör vid något sådant ska vara oren ända till kvällen och ska inte äta av de heliga gåvorna förrän han har badat sin kropp i vatten. 7 Men när solen har gått ner är han ren, och sedan kan han äta av de heliga gåvorna, eftersom det är hans mat. 8 *Hes 44:31. Ett självdött eller ihjälrivet djur ska han inte äta så att han blir oren genom det. Jag är Herren. 9 De ska hålla fast vid det jag har befallt dem iaktta, så att de inte bär på synd på grund av det heliga och drabbas av döden därför att de ohelgar det. Jag är Herren som helgar dem.

10 Ingen främling får äta av det heliga. En inneboende hos prästen eller en daglönare ska inte äta av det heliga. 11 Men när en präst har köpt en slav för sina pengar får denne äta av det, liksom den slav som är född i hans hus. De får äta av prästens mat.

12 Om en dotter till en präst gifter sig med en lekman får hon inte äta av det heliga som har getts som offergåva. 13 *3 Mos 10:14. Men om dottern till en präst har blivit änka eller blivit förskjuten och inte har några barn och hon kommer tillbaka till sin fars hus och bor där som i sin ungdom, då får hon äta av sin fars mat. Men ingen obehörig ska äta av den.

14 *3 Mos 5:16. Om någon av misstag äter av det heliga, ska han ge en helig offergåva till prästen och lägga till en femtedel. 15 Prästerna ska inte ohelga de heliga gåvor som Israels barn offrar åt Herren16 och därigenom dra missgärning och skuld över dem när de äter av deras heliga gåvor, för jag är Herren som helgar dem.

Föreskrifter om djuroffer

17 Herren talade till Mose. Han sade: 18 Säg till Aron och hans söner och alla Israels barn: Om någon av Israels hus eller av främlingarna i Israel vill bära fram något offer, ett löftesoffer eller ett frivilligt offer, som de vill offra åt Herren som brännoffer, ska ni göra det på sådant sätt att ni blir välbehagliga. 19 Offret ska vara ett felfritt handjur*22:19ett felfritt handjurFörebild till Kristus, "ett lamm utan fel eller brist" (1 Petr 1:19). Profeten Malaki tillrättavisade folket för brott mot detta bud (Mal 1:13f). av nötboskapen, fåren eller getterna. 20 *5 Mos 15:21, 17:1. Ni ska inte offra ett djur som har någon defekt, för genom ett sådant offer blir ni inte välbehagliga.

21 Och när någon vill offra ett gemenskapsoffer åt Herren av nöt- eller av småboskap, antingen för att fullgöra ett löfte eller som ett frivilligt offer, ska det vara felfritt för att bli välbehagligt. Ingen defekt får finnas på offerdjuret. 22 Det som är blint eller brutet, stympat eller sårigt eller har skabb eller utslag ska ni inte offra åt Herren. Eldsoffer av något sådant ska ni inte lägga på altaret åt Herren. 23 Ett djur av nöt eller småboskap som har någon lem för stor eller för liten kan du offra som frivilligt offer, men som löftesoffer blir det inte välbehagligt. 24 Ni får inte offra åt Herren ett djur vars testiklar blivit klämda, krossade, avslitna eller bortskurna. Sådant ska ni inte göra i ert land. 25 Inte heller av en utlänning ska ni ta emot och offra sådana djur till mat åt er Gud, för de är skadade, de har en defekt. Genom sådana blir ni inte välbehagliga.

26 Herren talade till Mose. Han sade: 27 *2 Mos 22:30. När en kalv, ett lamm eller en killing har fötts, ska djuret dia sin mor i sju dagar. Men från den åttonde dagen är det välbehagligt som eldsoffergåva åt Herren. 28 *5 Mos 22:6f. Ni ska inte slakta något djur, vare sig av nöt eller småboskap, på samma dag som dess avkomma.

29 När ni vill offra ett gemenskapsoffer åt Herren, ska ni offra det på sådant sätt att ni blir välbehagliga. 30 *3 Mos 7:15. Det ska ätas samma dag. Ni ska inte lämna något av offret kvar till nästa morgon. Jag är Herren.

31 Ni ska hålla mina bud och följa dem. Jag är Herren. 32 Ni ska inte ohelga mitt heliga namn, för jag ska hållas helig bland Israels barn. Jag är Herren som helgar er 33 och som har fört er ut ur Egyptens land för att vara er Gud. Jag är Herren.