Mateus 27

1 Dès que le matin fut venu, tous les principaux sacrificateurs et les sénateurs du peuple tinrent conseil pour faire mourir Jésus.

2 Et l’ayant fait lier, ils l’emmenèrent et le livrèrent à Ponce-Pilate, gouverneur.

3 Alors Judas, qui l’avait trahi, voyant qu’il était condamné, se repentit et reporta les trente pièces d’argent aux principaux sacrificateurs et aux sénateurs,

4 Disant : J’ai péché en trahissant le sang innocent. Mais ils dirent : Que nous importe ? tu y pourvoiras.

5 Alors, après avoir jeté les pièces d’argent dans le temple, il se retira, et s’en alla, et s’étrangla.

6 Et les principaux sacrificateurs, ayant pris les pièces d’argent, dirent : Il n’est pas permis de les mettre dans le trésor sacré ; car c’est le prix du sang.

7 Et ayant délibéré, ils en achetèrent le champ d’un potier, pour la sépulture des étrangers.

8 C’est pourquoi ce champ-là a été appelé jusqu’à aujourd’hui le champ du sang.

9 Alors s’accomplit ce qui avait été dit par Jérémie le prophète : Ils ont pris trente pièces d’argent, qui étaient le prix de celui qui a été apprécié, et que les enfants d’Israël ont mis à prix ;

10 Et ils les ont données pour acheter le champ d’un potier, comme le Seigneur me l’avait ordonné.

11 Or, Jésus parut devant le gouverneur, et le gouverneur l’interrogea, disant : Es-tu le roi des Juifs ? Et Jésus lui dit : Tu le dis.

12 Et comme il était accusé par les principaux sacrificateurs et les sénateurs, il ne répondait rien.

13 Alors Pilate lui dit : N’entends-tu pas combien de choses ils déposent contre toi ?

14 Mais il ne lui répondit quoi que ce soit ; de sorte que le gouverneur en était fort surpris.

15 Or, le gouverneur avait accoutumé à chaque fête de Pâque, de relâcher au peuple celui des prisonniers qu’ils voulaient.

16 Et il y avait alors un prisonnier insigne, nommé Barabbas.

17 Comme ils étaient donc assemblés, Pilate leur dit : Lequel voulez-vous que je vous relâche, Barabbas, ou Jésus qu’on appelle Christ ?

18 Car il savait bien que c’était par envie qu’ils l’avaient livré.

19 Et pendant qu’il était assis sur le tribunal, sa femme lui envoya dire : N’aie rien à faire avec cet homme de bien ; car j’ai beaucoup souffert aujourd’hui en songe à son sujet.

20 Alors les principaux sacrificateurs et les sénateurs persuadèrent au peuple de demander Barabbas, et de faire périr Jésus.

21 Et le gouverneur, prenant la parole, leur dit : Lequel des deux voulez-vous que je vous relâche ? Et ils dirent : Barabbas.

22 Pilate leur dit : Que ferai-je donc de Jésus qu’on appelle Christ ? Tous lui dirent : Qu’il soit crucifié.

23 Et le gouverneur leur dit : Mais quel mal a-t-il fait ? Alors ils crièrent encore plus fort : Qu’il soit crucifié.

24 Pilate donc, voyant qu’il ne gagnait rien, mais que le tumulte s’augmentait de plus en plus, prit de l’eau et se lava les mains devant le peuple, disant : Je suis innocent du sang de ce juste ; c’est à vous d’y penser.

25 Et tout le peuple répondit : Que son sang soit sur nous et sur nos enfants.

26 Alors il leur relâcha Barabbas ; et après avoir fait fouetter Jésus, il le leur livra pour être crucifié.

27 Et les soldats du gouverneur amenèrent Jésus au prétoire, et ils assemblèrent autour de lui toute la compagnie des soldats.

28 Et l’ayant dépouillé, ils le revêtirent d’un manteau d’écarlate.

29 Puis ayant fait une couronne d’épines, ils la lui mirent sur la tête, et ils lui mirent un roseau à la main droite, et s’agenouillant devant lui, ils se moquaient de lui, en disant : Je te salue, roi des juifs.

30 Et crachant contre lui, ils prenaient le roseau, et ils lui en donnaient des coups sur la tête.

31 Après s’être ainsi moqués de lui, ils lui ôtèrent le manteau et lui remirent ses habits, et ils l’emmenèrent pour le crucifier.

32 Et comme ils sortaient, ils trouvèrent un homme de Sirène, nommé Simon, qu’ils contraignirent de porter la croix de Jésus.

33 Et étant arrivés au lieu appelé Golgotha, c’est-à-dire la place du crâne,

34 Ils lui présentèrent à boire du vinaigre mêlé avec du fiel ; mais quand il en eut goûté, il n’en voulut pas boire.

35 Et après l’avoir crucifié ils partagèrent ses habits, en jetant le sort ; afin que ce qui a été dit par le prophète s’accomplît : Ils se sont partagé mes habits, et ils ont jeté le sort sur ma robe.

36 Et s’étant assis, ils le gardaient là.

37 Ils mirent aussi au-dessus de sa tête cet écriteau, pour marquer le sujet de sa condamnation ; CELUI-CI EST JESUS, LE ROI DES JUIFS.

38 On crucifia en même temps avec lui deux brigands, l’un à sa droite et l’autre à sa gauche.

39 Et ceux qui passaient par là lui disaient des outrages, branlant la tête,

40 Et disant : Toi, qui détruis le temple, et qui le rebâtis en trois jours, sauve-toi toi-même ; si tu es le Fils de Dieu, descends de la croix.

41 De même aussi, les principaux sacrificateurs, avec les Scribes et les sénateurs, disaient en se moquant :

42 Il a sauvé les autres, et il ne se peut sauver lui-même. S’il est le roi d’Israël, qu’il descende maintenant de la croix, et nous croirons en lui.

43 Il se confie en Dieu, que Dieu le délivre maintenant, s’il lui est agréable ; car il a dit : Je suis le Fils de Dieu.

44 Les brigands qui étaient crucifiés avec lui, lui faisaient les mêmes reproches.

45 Or depuis la sixième heure il y eut des ténèbres sur tout le pays, jusqu’à la neuvième heure.

46 Et environ la neuvième heure, Jésus s’écria à haute voix, disant : Eli, Eli, lamma sabachthani ? c’est-à-dire : Mon Dieu, mon Dieu, pourquoi m’as-tu abandonné ?

47 Et quelques-uns de ceux qui étaient présents, ayant ouï cela, disaient : Il appelle Elie.

48 Et aussitôt quelqu’un d’entre eux courut, et prit une éponge, et l’ayant remplie de vinaigre, il la mit au bout d’une canne, et lui en donna à boire.

49 Et les autres disaient : Attendez, voyons si Elie viendra le délivrer.

50 Et Jésus ayant encore crié à haute voix, rendit l’esprit.

51 En même temps le voile du temple se déchira en deux, depuis le haut jusqu’en bas, la terre trembla, des rochers se fendirent ;

52 Des sépulcres s’ouvrirent, et plusieurs corps des saints qui étaient morts ressuscitèrent ;

53 Et étant sortis de leurs sépulcres après sa résurrection, ils entrèrent dans la sainte cité, et ils furent vus de plusieurs personnes.

54 Et le centenier et ceux qui gardaient Jésus avec lui, ayant vu le tremblement de terre et ce qui était arrivé, furent fort effrayés, et dirent : Véritablement, cet homme était le Fils de Dieu.

55 Il y avait aussi là plusieurs femmes qui regardaient de loin, et qui avaient suivi Jésus depuis la Galilée, en le servant ;

56 Entre lesquelles étaient Marie Magdeleine, et Marie, mère de Jacques et de Joses, et la mère des fils de Zébédée.

57 Et le soir étant venu, un homme riche, nommé Joseph, qui était d’Arimathée, et qui avait aussi été disciple de Jésus,

58 Vint vers Pilate et demanda le corps de Jésus ; et Pilate commanda qu’on le lui donnât.

59 Ainsi Joseph prit le corps et l’enveloppa dans un linceul blanc,

60 Et le mit dans son sépulcre, qui était neuf et qu’il avait fait tailler pour lui-même dans le roc ; et ayant roulé une grande pierre à l’entrée du sépulcre, il s’en alla.

61 Et Marie Magdeleine et l’autre Marie étaient là assises vis-à-vis du sépulcre.

62 Le jour suivant, qui était le lendemain de la préparation du sabbat, les principaux sacrificateurs et les Pharisiens allèrent ensemble vers Pilate,

63 Et lui dirent : Seigneur, nous nous souvenons que, quand ce séducteur vivait, il disait : Je ressusciterai dans trois jours.

64 Commande donc que le sépulcre soit gardé sûrement jusqu’au troisième jour, de peur que ses disciples ne viennent de nuit, et n’enlèvent son corps, et qu’ils ne disent au peuple : Il est ressuscité des morts. Cette dernière séduction serait pire que la première.

65 Pilate leur dit : Vous avez la garde ; allez, et faites-le garder comme vous l’entendrez.

66 Ils s’en allèrent donc, et ils s’assurèrent du sépulcre, en scellant la pierre, et en y mettant des gardes.

Jesus utlämnas till Pilatus

1 *Mark 15:1, Luk 22:66. Tidigt på morgonen tog alla översteprästerna och folkets äldste sitt beslut att de skulle döda Jesus. 2 *Luk 23:1, Joh 18:28. De band honom, förde bort honom och utlämnade honom till Pilatus*27:2PilatusStåthållare i provinsen Judeen under åren 26-36 e Kr. Därefter avsattes han på grund av grymhet mot samarierna., ståthållaren.

Judas tar sitt liv

3 *Matt 26:15. Men när Judas som hade förrått honom såg att Jesus var dömd, ångrade han sig och lämnade tillbaka de trettio silvermynten till översteprästerna och de äldste 4 *5 Mos 27:25. och sade: "Jag har syndat och förrått oskyldigt blod." De svarade: "Vad rör det oss? Det får du ta ansvar för." 5 *Apg 1:18. Då kastade han in silvermynten i templet och gav sig av. Sedan gick han bort och hängde sig*27:5hängde sigApg 1:18 berättar att Judas föll så att buken brast och hans inälvor rann ut. Troligen brast repet och Judas föll till sin död i Hinnomsdalen. Platsen kom sedan att kallas Blodsåkern och användas som gravplats..

6 Översteprästerna tog mynten och sade: "Det är inte tillåtet att lägga dem i offerkistan, eftersom det är blodspengar." 7 De tog ett beslut att för pengarna köpa Krukmakaråkern till begravningsplats för främlingar. 8 Därför kallas den åkern än i dag för Blodsåkern. 9 Då uppfylldes det som var sagt genom profeten Jeremia: Och jag tog de trettio silvermynten, det pris som Israels barn hade satt på honom som hade värderats, 10 och jag gav dem som betalning för Krukmakaråkern, så som Herren hade befallt mig.*27:9f Jer 32:6, Sak 11:12f.

Jesus inför Pilatus

11 *Mark 15:2f, Luk 23:3, Joh 18:33f. Jesus ställdes nu inför ståthållaren. Denne frågade honom: "Så du är judarnas kung?" Jesus svarade: "Du själv säger det." 12 *Jes 53:7. Och när översteprästerna och de äldste anklagade honom, svarade han inte. 13 Då sade Pilatus till honom: "Hör du inte hur mycket de anklagar dig för?" 14 Men Jesus svarade honom inte på en enda fråga, och ståthållaren var djupt förundrad.

15 *Mark 15:6f, Joh 18:39f. Vid högtiden brukade ståthållaren frige en fånge, en som de själva önskade. 16 Just då hade man en beryktad fånge som hette Barabbas*27:16BarabbasNågra handskrifter: "Jesus Barabbas" (även i vers 17).. 17 *Luk 23:16f. När de nu var samlade, frågade Pilatus dem: "Vem vill ni att jag ska frige åt er: Barabbas eller Jesus som kallas Messias?" 18 Han visste nämligen att det var av avund som de hade utlämnat honom.

19 Medan Pilatus satt på domarsätet, sände hans hustru bud till honom: "Du ska inte ha med den där rättfärdige mannen att göra! I natt var jag svårt plågad i en dröm för hans skull." 20 Men översteprästerna och de äldste övertalade folket att kräva att få Barabbas fri och att Jesus skulle dödas. 21 *Apg 3:13f. När ståthållaren frågade dem: "Vem av de två vill ni att jag friger åt er?", svarade de: "Barabbas!" 22 Pilatus frågade dem: "Vad ska jag då göra med Jesus som kallas Messias?" Alla svarade: "Korsfäst honom!" 23 Han frågade: "Vad har han då gjort för ont?" Men de skrek ännu högre: "Korsfäst honom!"

24 *5 Mos 21:6f. När Pilatus såg att inget hjälpte utan oron bara ökade, tog han vatten och tvådde sina händer inför folket och sade: "Jag är oskyldig till den mannens blod. Det här får ni själva ta ansvar för." 25 *Matt 23:35f, Apg 5:28. Allt folket svarade: "Låt hans blod komma över oss och över våra barn!" 26 Då frigav han Barabbas åt dem, men Jesus lät han gissla*27:26gisslaTortyr föregick normalt en avrättning. Det romerska gisslet, flagellum, hade taggar av ben eller metall som rev upp fångens rygg så att denne ibland avled redan före avrättningen. och utlämnade honom till att korsfästas.

Jesus hånas och misshandlas

27 *Mark 15:16f, Joh 19:2f. Därefter tog ståthållarens soldater med sig Jesus in i pretoriet*27:27pretorietStåthållarens palats. och samlade hela vaktstyrkan runt honom. 28 De drog av honom kläderna och hängde på honom en röd soldatmantel, 29 vred ihop en krona av törne och satte den på hans huvud och stack en käpp i hans högra hand. Sedan böjde de knä inför honom och hånade honom och sade: "Leve judarnas kung!" 30 *Jes 50:6, Matt 26:67. Och de spottade på honom och tog käppen och slog honom i huvudet.

31 När de hade hånat honom, tog de av honom manteln och satte på honom hans egna kläder och förde bort honom för att korsfästas.

Jesus blir korsfäst

32 *Mark 15:21, Luk 23:26. På vägen ut fann de en man från Kyrene som hette Simon. Honom tvingade de att bära hans kors. 33 *Luk 23:33f, Joh 19:17f. Och när de kom till den plats som kallas Golgata*27:33GolgataDen skallformade höjden ligger enligt traditionen under det som idag kallas Gravkyrkan i Jerusalem., vilket betyder Dödskalleplatsen, 34 *Ps 69:22. gav de honom vin blandat med galla*27:34vin blandat med gallaFörmögna kvinnor i Jerusalem bekostade utifrån Ords 31:6 ett vinbaserat bedövningsmedel (med myrra, Mark 15:23) för att lindra de dödsdömdas plågor. Normalt ingick inte galla vilket snarare bör ha ökat lidandet (jfr profetian i Ps 69:22). att dricka. Han smakade på det men ville inte dricka. 35 *Ps 22:19. När de hade korsfäst honom, delade de hans kläder*27:35delade de hans kläderJfr profetian i Ps 22:19. mellan sig genom att kasta lott. 36 Sedan satt de där och vaktade honom. 37 Över hans huvud hade man satt upp anklagelsen mot honom. Där stod skrivet: "Detta är Jesus, judarnas kung."

38 *Jes 53:12, Mark 15:27f, Luk 23:32f, Joh 19:18. Tillsammans med honom korsfästes två rövare, den ene på högra sidan och den andre på vänstra. 39 *Ps 22:8. De som gick förbi hånade honom och skakade på huvudet 40 *Matt 26:61, Joh 2:19. och sade: "Du som river ner templet och bygger upp det på tre dagar, fräls dig själv om du är Guds Son och kom ner från korset!" 41 På samma sätt förlöjligade även översteprästerna och de skriftlärda och de äldste honom och sade: 42 "Andra har han frälst, sig själv kan han inte frälsa. Han är Israels kung! Nu får han komma ner från korset, så ska vi tro på honom. 43 *Ps 22:9. Han litar på Gud, nu får Gud rädda honom om han älskar honom. Han har ju sagt: Jag är Guds Son."*27:43 Jfr Ps 22:9.44 *Luk 23:39f. På samma sätt blev han också hånad av rövarna som var korsfästa tillsammans med honom.

Jesus dör

45 *Mark 15:33f, Luk 23:44f. Vid sjätte timmen kom ett mörker över hela landet*27:45sjätte timmen … nionde timmenMotsvarar ca kl 12 och kl 15. som varade fram till nionde timmen.*27:45hela landetAnnan översättning: "hela jorden".46 Vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: "Eli! Eli! Lema sabaktani?" Det betyder: "Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?"*27:46 Ps 22:2. Psalmen skildrar Messias lidande och uppståndelse. Jesus citerar dess titelvers på folkspråket arameiska och inte på hebreiska.

47 Några av dem som stod där hörde det och sade: "Han ropar på Elia!" 48 *Ps 69:22, Joh 19:29f. En av dem sprang genast och tog en svamp, fyllde den med ättikvin, fäste den runt en käpp och gav honom att dricka. 49 De andra sade: "Vänta, så får vi se om Elia kommer och räddar honom." 50 Men Jesus ropade än en gång med hög röst och gav sedan upp andan.*27:50gav upp andanAnnan översättning: "gav ifrån sig Anden" (jfr Luk 23:46, Joh 19:30).

51 *2 Mos 26:31f, Luk 23:45, Hebr 10:19f. Då brast förhänget*27:51förhängetEtt tio meter högt draperi som skärmade av "det allra heligaste", Guds uppenbarelseplats (se 2 Mos 26:31f, 3 Mos 16:2f, Hebr 9:3f, 10:20). i templet i två delar, uppifrån och ända ner. Jorden skakade och klipporna rämnade, 52 gravarna öppnades och många avlidna heliga fick liv i sina kroppar. 53 Efter hans uppståndelse kom de ut ur gravarna och gick in i den heliga staden och visade sig för många. 54 När officeren och de som var med honom och bevakade Jesus såg jordbävningen och det som hände, blev de mycket förskräckta och sade: "Den mannen var verkligen Guds Son!"

55 *Mark 15:40f, Luk 8:2f. Många kvinnor stod där på avstånd och såg på. De hade följt Jesus från Galileen och tjänat honom. 56 Bland dem var Maria Magdalena och den Maria som var Jakobs och Josefs mor, samt modern till Sebedeus söner.

Jesus begravs

57 *Mark 15:42f, Luk 23:50f, Joh 19:38f. När det blev kväll kom en rik man från Arimatea*27:57ArimateaIdentifierades av fornkyrkan med Ramataim-Sofim eller Rama, profeten Samuels hemstad norr om Jerusalem (1 Sam 1:1, 25:1). som hette Josef och som också hade blivit en Jesu lärjunge. 58 Han gick till Pilatus och bad att få Jesu kropp. Pilatus befallde då att han skulle få den.

59 Josef tog kroppen, svepte den i rent linnetyg 60 och lade den i sin nya grav som han hade låtit hugga ut i klippan. Sedan rullade han en stor sten för ingången till graven och gick därifrån. 61 Maria Magdalena och den andra Maria var där och satt mitt emot graven.

En vaktstyrka bevakar graven

62 Nästa dag, som var dagen efter förberedelsedagen*27:62förberedelsedagenFredagen, då alla förberedelser inför sabbaten gjordes., samlades översteprästerna och fariseerna hos Pilatus 63 *Matt 12:40, 16:21, 17:22f, 20:18f. och sade: "Herre, vi har tänkt på att den där bedragaren sade medan han ännu levde: Efter tre dagar ska jag uppstå. 64 *Matt 28:11f. Befall därför att graven ska säkras fram till tredje dagen, så att hans lärjungar inte kommer och stjäl honom och sedan säger till folket att han har uppstått från de döda. Då blir det sista bedrägeriet värre än det första."

65 Pilatus sade till dem: "Här har ni en vaktstyrka. Gå och säkra graven så gott ni kan." 66 De gick och säkrade graven genom att försegla stenen och sätta ut vakterna.