Mateus 26

1 Quand Jésus eut achevé tous ces discours, il dit à ses disciples :

2 Vous savez que la Pâque se fera dans deux jours, et que le Fils de l’homme sera livré pour être crucifié.

3 Alors les principaux sacrificateurs, les scribes et les sénateurs du peuple s’assemblèrent dans la salle du souverain sacrificateur nommé Caïphe,

4 Et délibérèrent ensemble de se saisir de Jésus par adresse et de le faire mourir.

5 Mais ils disaient : Il ne faut pas que ce soit pendant la fête, de peur qu’il ne se fasse quelque tumulte parmi le peuple.

6 Et Jésus étant à Béthanie dans la maison de Simon surnommé le lépreux,

7 Une femme était venue vers lui, ayant un vase d’albâtre plein d’un parfum de grand prix, et elle le lui avait répandu sur la tête lorsqu’il était à table.

8 Et ses disciples, voyant cela, en furent indignés et dirent : A quoi sert cette perte ?

9 Car on pouvait vendre bien cher ce parfum, et en donner l’argent aux pauvres.

10 Mais Jésus, connaissant cela, leur dit : Pourquoi faites-vous de la peine à cette femme ? car elle a fait une bonne action à mon égard ;

11 Car vous aurez toujours des pauvres avec vous ; mais vous ne m’aurez pas toujours ;

12 Et si elle a répandu ce parfum sur mon corps, elle l’a fait pour ma sépulture.

13 Je vous dis en vérité, que dans tous les endroits du monde où cet évangile sera prêché, ce qu’elle a fait sera aussi raconté en mémoire d’elle.

14 Alors l’un des douze, appelé Judas Iscariot, s’en alla vers les principaux sacrificateurs,

15 Et leur dit : Que voulez-vous me donner et je vous le livrerai ? Et ils convinrent de lui donner trente pièces d’argent.

16 Et depuis ce temps-là il cherchait une occasion propre pour le livrer.

17 Or, le premier jour de la fête des pains sans levain, les disciples vinrent à Jésus et lui dirent : Où veux-tu que nous préparions ce qu’il faut pour manger la Pâque ?

18 Et il leur répondit : Allez dans la ville chez un tel et lui dites : Le Maître dit : Mon temps est proche ; je ferai la Pâque chez toi avec mes disciples.

19 Et les disciples firent comme Jésus leur avait ordonné, et préparèrent la Pâque.

20 Quand le soir fut venu, il se mit à table avec les douze apôtres.

21 Et comme ils mangeaient, il dit : Je vous dis en vérité que l’un de vous me trahira.

22 Et ils furent fort affligés, et chacun d’eux se mit à lui dire : Seigneur, est-ce moi ?

23 Mais il répondit : Celui qui met la main dans le plat avec moi, c’est celui qui me trahira.

24 Pour ce qui est du Fils de l’homme, il s’en va, selon ce qui a été écrit de lui ; mais malheur à cet homme par qui le Fils de l’homme est trahi ; il eût mieux valu pour cet homme-là de n’être jamais né.

25 Et Judas, qui le trahissait, répondit : Maître, est-ce moi ? Jésus lui dit : Tu l’as dit.

26 Et comme ils mangeaient, Jésus prit du pain, et ayant rendu grâces, il le rompit et le donna à ses disciples et dit : Prenez, mangez, ceci est mon corps.

27 Ayant aussi pris la coupe et rendu grâces, il la leur donna, disant : Buvez-en tous ;

28 Car ceci est mon sang, le sang de la nouvelle alliance, lequel est répandu pour plusieurs, en rémission des péchés.

29 Or, je vous dis que désormais je ne boirai point de ce fruit de la vigne, jusqu’à ce jour auquel je le boirai nouveau avec vous dans le royaume de mon Père.

30 Et après qu’ils eurent chanté le cantique, ils sortirent pour aller à la montagne des Oliviers.

31 Alors Jésus leur dit : Je vous serai cette nuit à tous une occasion de chute ; car il est écrit : Je frapperai le berger, et les brebis du troupeau seront dispersées.

32 Mais après que je serai ressuscité, j’irai devant vous en Galilée.

33 Et Pierre, prenant la parole, lui dit : Quand même tous les autres se scandaliseraient en toi, je ne serai jamais scandalisé.

34 Jésus lui dit : Je te dis en vérité, que cette nuit même, avant que le coq ait chanté, tu me renieras trois fois.

35 Pierre lui dit : Quand même il me faudrait mourir avec toi, je ne te renierai point. Et tous les disciples dirent la même chose.

36 Alors Jésus s’en alla avec eux dans un lieu appelé Gethsémané ; et il dit à ses disciples : Asseyez-vous ici pendant que je m’en irai là pour prier.

37 Et ayant pris avec lui Pierre et les deux fils de Zébédée, il commença à être fort triste et dans une amère douleur.

38 Et il leur dit : Mon âme est saisie de tristesse jusqu’à la mort ; demeurez ici et veillez avec moi.

39 Et étant allé un peu plus avant, il se jeta le visage contre terre, priant et disant : Mon Père, que cette coupe passe loin de moi, s’il est possible ! Toutefois, qu’il en soit non comme je le voudrais, mais comme tu le veux.

40 Puis il vint vers ses disciples et les trouva endormis ; et il dit à Pierre : Est-il possible que vous n’ayez pu veiller une heure avec moi ?

41 Veillez et priez, de peur que vous ne tombiez dans la tentation ; car l’esprit est prompt, mais la chair est faible.

42 Il s’en alla encore pour la seconde fois et pria, disant : Mon père, s’il n’est pas possible que cette coupe passe loin de moi sans que je la boive, que ta volonté soit faite.

43 Et revenant à eux il les trouva encore endormis ; car leurs yeux étaient appesantis.

44 Et les ayant laissés, il s’en alla encore et pria pour la troisième fois, disant les mêmes paroles.

45 Alors il vint vers ses disciples et leur dit : Vous dormez encore et vous vous reposez ? Voici, l’heure est venue, et le Fils de l’homme va être livré entre les mains des méchants.

46 Levez-vous, allons ; voici, celui qui me trahit s’approche.

47 Et comme il parlait encore, voici Judas, l’un des douze, qui vint, et avec lui une grande troupe de gens armés d’épées et de bâtons, de la part des principaux sacrificateurs et des sénateurs du peuple.

48 Et celui qui le trahissait leur avait donné ce signal : Celui que je baiserai, c’est lui, saisissez-le.

49 Et aussitôt, s’approchant de Jésus, il lui dit : Maître, je te salue ; et il le baisa.

50 Jésus lui dit : Mon ami, pour quel sujet es-tu ici ? Alors ils s’approchèrent, et jetèrent les mains sur Jésus, et le saisirent.

51 En même temps un de ceux qui étaient avec Jésus, portant la main à l’épée, la tira et en frappa un serviteur du souverain sacrificateur, et lui emporta une oreille.

52 Alors Jésus lui dit : Remets ton épée dans le fourreau ; car tous ceux qui prendront l’épée périront par l’épée.

53 Penses-tu que je ne pusse pas maintenant prier mon Père, qui me donnerait aussitôt plus de douze légions d’anges ?

54 Comment donc s’accompliraient les Ecritures qui disent qu’il faut que cela arrive ainsi ?

55 En même temps, Jésus dit à cette troupe : Vous êtes sortis avec des épées et des bâtons, comme après un brigand pour me prendre ; j’étais tous les jours assis parmi vous, enseignant dans le temple, et vous ne m’avez point saisi.

56 Mais tout ceci est arrivé, afin que ce qui est écrit dans les prophètes fût accompli. Alors tous les disciples l’abandonnèrent et s’enfuirent.

57 Mais ceux qui avaient saisi Jésus l’emmenèrent chez Caïphe, le souverain sacrificateur, où les scribes et les sénateurs étaient assemblés.

58 Et Pierre le suivit de loin jusqu’à la cour du souverain sacrificateur, et, y étant entré, il s’assit avec les officiers pour voir quelle en serait la fin.

59 Or, les principaux sacrificateurs, et les sénateurs, et tout le conseil cherchaient quelque faux témoignage contre Jésus, pour le faire mourir.

60 Mais ils n’en trouvaient point, et bien que plusieurs faux témoins se fussent présentés, ils n’en trouvaient point de suffisant. Enfin deux faux témoins s’approchèrent,

61 Qui dirent : Cet homme a dit : Je puis détruire le temple de Dieu, et le rebâtir dans trois jours.

62 Alors le souverain sacrificateur se leva et lui dit : Ne réponds-tu rien ? Qu’est-ce que ces gens déposent contre toi ?

63 Mais Jésus se tut. Alors le souverain sacrificateur, prenant la parole, lui dit : Je t’adjure, par le Dieu vivant, de nous dire si tu es le Christ, le Fils de Dieu ?

64 Jésus lui répondit : Tu l’as dit ; et même je vous dis que vous verrez ci-après le Fils de l’homme assis à la droite de la puissance de Dieu, et venant sur les nuées du ciel.

65 Alors le souverain sacrificateur déchira ses habits, disant : Il a blasphémé ; qu’avons-nous plus besoin de témoins ? Vous venez d’entendre son blasphème. Que vous en semble ?

66 Ils répondirent : Il a mérité la mort.

67 Alors ils lui crachèrent au visage, et ils lui donnèrent des coups de poing, et les autres le frappaient avec leurs bâtons,

68 Disant : Christ, devine qui est celui qui t’a frappé ?

69 Cependant, Pierre était assis dehors dans la cour ; et une servante s’approcha de lui, et lui dit : Tu étais aussi avec Jésus le Galiléen.

70 Et il le nia devant tous, disant : Je ne sais ce que tu dis.

71 Et comme il sortit au vestibule, une autre servante le vit, et dit à ceux qui étaient là : Celui-ci était aussi avec Jésus de Nazareth.

72 Et il le nia encore avec serment, disant : Je ne connais point cet homme-là.

73 Et un peu après, ceux qui étaient là s’approchèrent et dirent à Pierre : Assurément tu es aussi de ces gens-là ; car ton langage te fait connaître.

74 Alors il se mit à faire des imprécations contre soi-même et à jurer, disant : Je ne connais point cet homme-là ; et incontinent le coq chanta.

75 Alors Pierre se souvint de la parole de Jésus qui lui avait dit : Avant que le coq ait chanté, tu me renieras trois fois. Et étant sorti, il pleura amèrement.

Onda planer mot Jesus

1 När Jesus hade avslutat hela detta tal, sade han till sina lärjungar: 2 *2 Mos 12f, Matt 20:18. "Ni vet att om två dagar är det påsk*26:2påskHebr. pésachbetyder "passera", "skona" (2 Mos 12:13), och firas till minne av Israels räddning ur Egypten. I fullmånens sken den 14:e Nisan (mars-april) åt man det offrade påskalammet och firade sedan "det osyrade brödets högtid" i sju dagar (2 Mos 12:17).. Då ska Människosonen utlämnas för att bli korsfäst."

3 *Joh 11:47f. Översteprästerna och folkets äldste samlades nu i översteprästen Kaifas palats. 4 De planerade att gripa Jesus med list och döda honom. 5 Men de sade: "Inte under högtiden, det får inte bli upplopp bland folket."

En kvinna smörjer Jesus

6 *Mark 14:3f, Joh 12:1f. När Jesus var i Betania*26:6Betaniakan översättas "fattighuset" (jfr vers 9 och 11)., i Simon den spetälskes hus, 7 kom en kvinna fram till honom. Hon hade en alabasterflaska med dyrbar olja*26:7dyrbar oljaEnligt Mark 14:3f nardusolja värd 300 denarer, vilket motsvarade en hel årslön för en enkel arbetare., och hon hällde ut den över hans huvud där han låg till bords. 8 När lärjungarna såg det, blev de upprörda och sade: "Varför detta slöseri? 9 Den kunde man ha sålt för mycket pengar och gett till de fattiga."

10 Jesus märkte det och sade till dem: "Varför oroar ni kvinnan? Hon har gjort en god gärning mot mig. 11 *5 Mos 15:11. De fattiga har ni alltid hos er, men mig har ni inte alltid. 12 När hon hällde den här oljan över min kropp gjorde hon det inför min begravning*26:12inför min begravningJesus knyter an till seden att behandla den som dött med väldoftande ämnen före begravningen (jfr Joh 19:39f).. 13 Jag säger er sanningen: Överallt i hela världen där detta evangelium förkunnas ska man också berätta vad hon gjorde och komma ihåg henne."

Judas förråder Jesus

14 *Matt 10:4, Mark 14:10f, Luk 22:3f, Joh 11:57. Då gick en av de tolv, han som hette Judas Iskariot, bort till översteprästerna 15 *Sak 11:12. och sade: "Vad vill ni ge mig om jag utlämnar honom åt er?" Då vägde de upp trettio silvermynt*26:15trettio silvermyntEnligt 2 Mos 21:32 priset för en slav (30 siklar = 120 denarer). åt honom. 16 Från den stunden sökte han efter ett lämpligt tillfälle att förråda Jesus.

Den sista påskmåltiden

17 *2 Mos 12:3f, 15f, Mark 14:12f, Luk 22:7f. På första dagen i det osyrade brödets högtid kom lärjungarna fram till Jesus och frågade: "Var vill du att vi gör i ordning så att du kan äta påskalammet?" 18 Han svarade: "Gå in i staden till den och den och säg till honom: Mästaren säger: Min stund är nära. Jag vill äta påskalammet hos dig med mina lärjungar." 19 Lärjungarna gjorde som Jesus hade befallt dem och gjorde i ordning påskalammet.

20 *Mark 14:17f, Luk 22:14, 21f. På kvällen låg Jesus till bords*26:20låg Jesus till bordsVid finare måltider, som vid påsk, åt man på grekiskt manér halvliggande på divaner, stödd på vänster armbåge. med de tolv. 21 *Joh 13:21f. Medan de åt, sade han: "Jag säger er sanningen: En av er kommer att förråda mig." 22 Då blev de djupt bedrövade och började fråga honom, en efter en: "Det är väl inte jag, Herre?" 23 *Ps 41:10. Han svarade: "Den som doppade handen i skålen tillsammans med mig, han ska förråda mig. 24 Människosonen går bort som det står skrivet om honom, men ve den människa genom vilken Människosonen blir förrådd! Det hade varit bättre för den människan att aldrig ha blivit född." 25 Judas, han som skulle förråda honom, sade: "Rabbi, det är väl inte jag?" Jesus svarade: "Du har själv sagt det."

Den första nattvarden

26 *Mark 14:22f, Luk 22:19f, 1 Kor 11:23f. Medan de åt tog Jesus ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: "Tag och ät. Detta är min kropp." 27 Och han tog en bägare, tackade Gud och gav åt dem och sade: "Drick av den alla. 28 *Matt 20:28. Detta är mitt blod, förbundsblodet, som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse. 29 *Luk 22:18. Jag säger er: Från denna stund ska jag inte dricka av vinstockens frukt förrän den dag jag dricker det nytt med er i min Fars rike."

30 När de sedan hade sjungit lovsången*26:30lovsångenPs 115-118 som sjungs vid slutet av varje judisk påskmåltid., gick de ut till Olivberget.

Jesus förutsäger Petrus förnekelse

31 *Joh 16:32. Då sade Jesus till dem: "I natt kommer ni alla att överge mig. Det står skrivet: Jag ska slå herden, och fåren i hjorden ska skingras.*26:31 Sak 13:7.32 *Matt 28:7, 16, Mark 14:28. Men när jag har uppstått, ska jag gå före er till Galileen."

33 *Luk 22:33f, Joh 13:37f. Petrus svarade honom: "Även om alla andra överger dig, så ska jag aldrig överge dig." 34 Jesus sade till honom: "Jag säger dig sanningen: I natt, innan tuppen gal, kommer du att förneka mig tre gånger." 35 Petrus svarade honom: "Även om jag måste dö med dig ska jag aldrig förneka dig!" Samma sak sade alla de andra lärjungarna.

Jesus i Getsemane

36 *Mark 14:32f, Luk 22:39f, Joh 18:1. Sedan gick Jesus med dem till en plats som kallas Getsemane*26:36GetsemaneOlivlund strax öster om Jerusalem. Hebr. gat shémen betyder "oljepress"., och han sade till lärjungarna: "Sätt er här medan jag går dit bort och ber." 37 Han tog med sig Petrus och Sebedeus båda söner, och han greps av sorg och ångest 38 *Joh 12:27. och sade till dem: "Min själ är djupt bedrövad, ända till döds. Stanna här och vaka med mig." 39 *Joh 6:38, Hebr 5:7. Han gick lite längre fram, föll ner på sitt ansikte och bad: "Min Far! Om det är möjligt, så låt den här bägaren gå förbi mig. Men inte som jag vill, utan som du vill."

40 Han kom tillbaka till lärjungarna och fann att de sov. Då sade han till Petrus: "Så ni kunde inte vaka en enda timme med mig? 41 *Gal 5:17, 1 Petr 5:8. Vaka och be att*26:41be attAnnan översättning: "be så att". ni inte kommer i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt." 42 Sedan gick han bort för andra gången och bad: "Min Far, om den inte kan gå förbi mig utan jag måste dricka den, så ske din vilja."

43 Han kom tillbaka och fann återigen att de sov, för deras ögon var tunga av sömn. 44 Då lämnade han dem och gick åter bort och bad för tredje gången med samma ord igen.

45 Sedan gick han till lärjungarna och sade till dem: "Sover ni fortfarande och vilar er*26:45Sover ni fortfarande och vilar er?Annan översättning: "Sov ni vidare och vila er!".? Nu är stunden här då Människosonen utlämnas i syndares händer. 46 Res på er, nu går vi. Han som förråder mig är här."

Jesus fängslas

47 *Mark 14:43f, Luk 22:47f, Joh 18:2f. Medan han ännu talade kom Judas, en av de tolv, och med honom en stor folkhop med svärd och påkar från översteprästerna och folkets äldste. 48 Förrädaren hade gett dem ett tecken och sagt: "Den jag kysser är det. Grip honom." 49 Och han gick genast fram till Jesus och sade: "Var hälsad, rabbi!", och kysste honom. 50 *Joh 13:27. Jesus sade till honom: "Min vän, är det därför du är här?" Då gick de fram och grep Jesus och höll fast honom.

51 *Mark 14:47, Luk 22:49f, Joh 18:10f. Men en av dem som var med Jesus lyfte handen, drog sitt svärd och slog till mot översteprästens tjänare och högg av honom örat. 52 *1 Mos 9:6, Upp 13:10. Då sade Jesus till honom: "Sätt tillbaka ditt svärd i skidan! Alla som tar till svärd ska dödas med svärd. 53 Eller tror du inte att jag kan be min Far att han genast sänder mig mer än tolv legioner änglar*26:53tolv legioner änglarTroligen ett symboliskt tal. En legion motsvarade ca 6000 man.? 54 *Jes 53:5f, Luk 18:31. Men hur skulle då Skrifterna uppfyllas som säger att det här måste ske?"

55 *Mark 14:49, Luk 22:52f. I samma stund sade Jesus till folkhopen: "Som mot en rövare har ni gått ut med svärd och påkar för att gripa mig. Jag har suttit i templet varje dag och undervisat utan att ni grep mig. 56 *Mark 14:50. Men allt detta har hänt för att profeternas skrifter skulle uppfyllas." Då övergav alla lärjungarna honom och flydde.

Jesus inför Stora rådet

57 *Mark 14:53f, Luk 22:54f, Joh 18:12f. De som hade gripit Jesus förde honom till översteprästen Kaifas, där de skriftlärda och de äldste hade samlats. 58 Petrus följde Jesus på avstånd fram till översteprästens gård. Där gick han in och satte sig bland rättstjänarna för att se hur det skulle sluta.

59 Översteprästerna och hela Stora rådet försökte få fram ett falskt vittnesmål mot Jesus för att kunna döma honom till döden. 60 Men de fann inget, trots att många falska vittnen trädde fram. Till sist kom det fram två män 61 *Matt 27:40, Joh 2:19. som sade: "Han har sagt: Jag kan riva ner Guds tempel och bygga upp det igen på tre dagar." 62 Då reste sig översteprästen och frågade honom: "Svarar du inte på vad de vittnar mot dig?" 63 *Jes 53:7, Luk 22:66f. Men Jesus var tyst.

Då sade översteprästen till honom: "Jag besvär dig vid den levande Guden: Säg oss om du är Messias, Guds Son." 64 *Ps 110:1, Sak 12:10, Matt 16:27. Jesus sade till honom: "Du själv har sagt det. Men jag säger er: Härefter ska ni se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma på himlens moln."*26:64seMänniskosonen sitta på Maktens högra sida och komma på himlens molnMed dessa ord identifierar sig Jesus, den jordiske Människosonen (Matt 26:45 etc), med den gudomliga Messiasgestalten i Dan 7:13 och Ps 110:1.

65 *Joh 10:33. Då rev översteprästen sönder sina kläder*26:65rev … sönder sina kläderEtt uttryck för fasa och sorg (jfr t ex 1 Mos 37:29). Enligt lagen var översteprästen förbjuden att göra så (3 Mos 21:10). och sade: "Han har hädat! Behöver vi några fler vittnen? Nu har ni hört hädelsen. 66 *3 Mos 24:16, Joh 19:7. Vad anser ni?" De svarade: "Han förtjänar döden!" 67 *Jes 50:6, Matt 27:30, Luk 22:63f. Och de spottade honom i ansiktet och slog honom med knytnävarna. Andra slog honom i ansiktet*26:67slog honom i ansiktetAnnan översättning: "slog honom med käppar".68 och sade: "Profetera för oss, Messias! Vem var det som slog dig?"

Petrus förnekar Jesus

69 *Mark 14:66f, Luk 22:55f, Joh 18:17f, 25f. Petrus satt ute på gården. En tjänsteflicka kom fram till honom och sade: "Du var också med Jesus från Galileen." 70 Men han nekade inför alla och sade: "Jag vet inte vad du pratar om." 71 Han gick ut i porten, och en annan tjänsteflicka såg honom och sade till dem som var där: "Han där var med Jesus från Nasaret." 72 Han nekade igen och svor på det: "Jag känner inte den mannen." 73 Strax därefter kom de som stod där fram till Petrus och sade: "Visst är du också en av dem! Din dialekt*26:73dialektDen galileiska dialekten (Mark 14:70) ansågs mindre fin än den judeiska eftersom den saknade vissa semitiska strupljud. avslöjar dig." 74 Då började han förbanna och svära: "Jag känner inte den mannen!" Och strax gol tuppen.

75 Då kom Petrus ihåg de ord som Jesus hade sagt: "Innan tuppen gal ska du förneka mig tre gånger." Och han gick ut och grät bittert.