Mateus 15

1 Alors des Scribes et des Pharisiens vinrent de Jérusalem à Jésus, et lui dirent :

2 Pourquoi tes disciples transgressent-ils la tradition des anciens ? car ils ne se lavent point les mains lorsqu’ils prennent leurs repas.

3 Mais il leur répondit : Et vous, pourquoi transgressez-vous le commandement de Dieu par votre tradition ?

4 Car Dieu a donné ce commandement : Honore ton père et ta mère ; et que celui qui maudira son père ou sa mère soit puni de mort.

5 Mais vous, vous dites : Celui qui aura dit à son père ou à sa mère : Tout ce dont je pourrais t’assister, est un don consacré à Dieu, n’est pas coupable, quoiqu’il n’honore pas son père ou sa mère.

6 Et ainsi vous avez anéanti le commandement de Dieu par votre tradition.

7 Hypocrites ! Esaïe a bien prophétisé de vous, lorsqu’il a dit :

8 Ce peuple s’approche de moi de sa bouche et m’honore de ses lèvres ; mais leur cœur est bien éloigné de moi.

9 Mais ils m’honorent en vain, en enseignant des doctrines qui ne sont que des commandements d’hommes.

10 Et ayant appelé le peuple, il leur dit : Ecoutez, et comprenez ceci :

11 Ce n’est pas ce qui entre dans la bouche, qui souille l’homme ; mais ce qui sort de la bouche, c’est ce qui souille l’homme.

12 Alors ses disciples s’approchant, lui dirent : N’as-tu pas remarqué que les Pharisiens ont été scandalisés quand ils ont ouï ce discours ?

13 Mais il leur répondit : Toute plante que mon Père céleste n’a point plantée sera déracinée.

14 Laissez-les ; ce sont des aveugles qui conduisent des aveugles ; que si un aveugle conduit un autre aveugle, ils tomberont tous deux dans la fosse.

15 Alors Pierre, prenant la parole, lui dit : Explique-nous cette parabole.

16 Et Jésus dit : Vous aussi, êtes-vous encore sans intelligence ?

17 Ne comprenez-vous pas que tout ce qui entre dans la bouche s’en va dans le ventre et est jeté aux lieux secrets ?

18 Mais ce qui sort de la bouche vient du cœur ; c’est là ce qui souille l’homme.

19 Car c’est du cœur que viennent les mauvaises pensées, les meurtres, les adultères, les fornications, les larcins, les faux témoignages, les blasphèmes.

20 Ce sont ces choses-là qui souillent l’homme ; mais de manger sans s’être lavé les mains, cela ne souille point l’homme.

21 Et Jésus, partant de là, se retira aux quartiers de Tyr et de Sidon.

22 Et une femme Cananéenne, qui venait de ces quartiers-là, s’écria et lui dit : Seigneur, fils de David, aie pitié de moi ; ma fille est misérablement tourmentée par le démon.

23 Mais il ne lui répondit rien. Sur quoi ses disciples, s’étant approchés, le prièrent, disant : Renvoie-la ; car elle crie après nous.

24 Et il répondit : Je ne suis envoyé qu’aux brebis perdues de la maison d’Israël.

25 Et elle vint et se prosterna, en disant : Seigneur, aide-moi.

26 Il lui répondit : Il n’est pas juste de prendre le pain des enfants, pour le jeter aux petits chiens.

27 Mais elle dit : Il est vrai, Seigneur ; cependant les petits chiens mangent des miettes qui tombent de la table de leurs maîtres.

28 Alors Jésus, répondant, lui dit : O femme, ta foi est grande ; qu’il te soit fait comme tu le désires. Et à cette heure même sa fille fut guérie.

29 Jésus, partant de là, vint près de la mer de Galilée, et étant monté sur une montagne, il s’y assit.

30 Alors une grande multitude de peuple vint à lui, ayant avec eux des boiteux, des aveugles, des muets, des estropiés, et plusieurs autres qu’ils mirent aux pieds de Jésus ; et il les guérit.

31 De sorte que le peuple était dans l’admiration, voyant que les muets parlaient, que les estropiés étaient guéris, que les boiteux marchaient, que les aveugles voyaient, et ils glorifiaient le Dieu d’Israël.

32 Alors Jésus, ayant appelé ses disciples, leur dit : J’ai pitié de cette multitude ; car il y a déjà trois jours qu’ils ne me quittent point, et ils n’ont rien à manger ; et je ne veux pas les renvoyer à jeun, de peur que les forces ne leur manquent en chemin.

33 Et ses disciples lui dirent : D’où pourrions-nous avoir, dans ce lieu désert, assez de pain pour rassasier une telle multitude ?

34 Et Jésus leur dit : Combien avez-vous de pains ? Ils lui dirent : Nous en avons sept et quelque peu de petits poissons.

35 Alors il commanda aux troupes de s’asseoir à terre.

36 Et ayant pris les sept pains et les poissons, et ayant rendu grâces, il les rompit et les donna à ses disciples, et les disciples les donnèrent au peuple.

37 Et tous en mangèrent et furent rassasiés ; et on emporta sept corbeilles pleines des morceaux qui restèrent.

38 Or, ceux qui en avaient mangé étaient quatre mille hommes, sans compter les femmes et les petits enfants.

39 Alors Jésus ayant renvoyé le peuple, entra dans une barque, et il vint au territoire de Magdala.

Guds ord eller de äldstes stadgar

1 *Mark 7:1f. Sedan kom några fariseer och skriftlärda från Jerusalem fram till Jesus och frågade: 2 *Luk 11:38. "Varför bryter dina lärjungar mot de äldstes stadgar*15:2de äldstes stadgarTolkning och tillämpning av Mose lag som hade växt fram bland de skriftlärda efter den babyloniska fångenskapen. Fariseerna betraktade dem som lika bindande som Guds lag i Skriften, medan både saddukeerna och Jesus såg dem som enbart människors bud.? De tvättar inte händerna innan de äter*15:2äterOrdagrant: "äter bröd", ett vanligt hebreiskt uttryck för en hel måltid (jfr t ex 1 Mos 31:54, 43:25).." 3 Han svarade dem: "Varför bryter ni själva mot Guds bud för era stadgars skull? 4 *2 Mos 20:12, 21:17. Gud har sagt: Hedra din far och din mor, och: Den som förbannar sin far eller mor ska straffas med döden.*15:4 2 Mos 20:12, 21:17.5 Men ni påstår att om någon säger till sin far eller mor: Det du kunde fått som hjälp av mig låter jag i stället bli en tempelgåva*15:5tempelgåvaEgendom kunde förklaras invigd åt Gud (hebr. korbán, jfr Mark 7:11). Därmed hade man enligt de äldstes stadgar löst sig från förpliktelsen att hjälpa sina föräldrar., 6 då ska han inte hedra sin far eller mor. Ni upphäver Guds ord för era stadgars skull. 7 Hycklare! Jesaja profeterade rätt om er: 8 *Jes 29:13.Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig. 9 Deras vördnad för mig är meningslös, för lärorna de lär ut är människobud."*15:8f Jes 29:13.

10 *Mark 7:14f. Sedan kallade han till sig folket och sade till dem: "Lyssna och förstå! 11 *1 Tim 4:4. Det som går in i munnen gör inte människan oren. Det är det som kommer ut ur munnen som gör henne oren."

12 Lärjungarna gick då fram till honom och sade: "Vet du att fariseerna tog illa upp när de hörde det du sade?" 13 Jesus svarade: "Varje planta som min himmelske Far inte har planterat ska ryckas upp med roten. 14 *Matt 23:16, Luk 6:39, Rom 2:19. Låt dem vara. De är blinda ledare för blinda*15:14för blindaOrden saknas i vissa handskrifter.. Och om en blind leder en blind, så faller båda i gropen."

15 *Matt 13:36. Petrus sade då till honom: "Förklara liknelsen för oss." 16 Jesus sade: "Förstår ni fortfarande inte? 17 Inser ni inte att allt som går in i munnen hamnar i magen och kommer ut på avträdet? 18 Men det som går ut ur munnen kommer från hjärtat, och det gör människan oren. 19 För från hjärtat kommer onda tankar, mord, äktenskapsbrott, sexuell omoral, stöld, falskt vittnesbörd och hädelser. 20 Sådant gör människan oren. Men att äta utan att tvätta händerna gör inte människan oren."

En kanaaneisk kvinnas tro

21 *Mark 7:21f. Jesus lämnade platsen och drog sig undan till området runt Tyrus och Sidon. 22 Då kom en kanaaneisk*15:22kanaaneiskGammaltestamentligt namn för regionens icke-judar. Kvinnan kom från det hedniska Fenicien (dagens Libanon), som hörde till den romerska provinsen Syrien (jfr Mark 7:26). kvinna från den trakten och ropade: "Herre, Davids Son, förbarma dig över mig! Min dotter är svårt besatt." 23 Men han svarade henne inte med ett ord.

Då gick hans lärjungar fram och bad honom: "Skicka i väg henne! Hon går ju bakom oss och ropar." 24 *Matt 10:5f, Apg 13:46. Han svarade: "Jag är inte sänd till andra än de förlorade fåren av Israels hus." 25 Men hon kom och föll ner för honom och sade: "Herre, hjälp mig!" 26 Han svarade: "Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna." 27 Hon sade: "Jo, Herre, för också hundarna äter smulorna som faller från deras herrars bord." 28 *Matt 8:10, 13. Då svarade Jesus henne: "Kvinna, din tro är stor. Det ska ske för dig som du vill." Och från den stunden var hennes dotter botad.

Jesus botar sjuka

29 *Mark 7:31f. Jesus gick därifrån och vandrade längs Galileiska sjön, och sedan gick han upp på berget och satte sig där. 30 *Matt 11:5. Mycket folk kom till honom, och de hade med sig lama, blinda, halta*15:30haltaGrek. kylloús, skadade eller missbildade i fötter eller händer (även i vers 31)., stumma och många andra som de lade ner vid hans fötter, och han botade dem. 31 Och folket förundrades när de såg stumma tala, halta bli friska, lama gå och blinda se. Och de prisade Israels Gud.

Jesus mättar fyra tusen män

32 *Matt 14:14f, Mark 6:35f, 8:1f, Luk 9:12f, Joh 6:5f. Jesus kallade till sig sina lärjungar och sade: "Jag lider med folket. Nu har de varit hos mig i tre dagar, och de har inget att äta. Jag vill inte skicka hem dem hungriga, för de kan bli utmattade på vägen."

33 Lärjungarna frågade honom: "Varifrån ska vi här i ödemarken få så mycket bröd att vi kan mätta så många?" 34 Jesus sade till dem: "Hur många bröd har ni?" De svarade: "Sju, och några små fiskar."

35 Då sade han åt folket att slå sig ner på marken. 36 Han tog de sju bröden och fiskarna, tackade Gud, bröt bröden och gav åt lärjungarna, och lärjungarna gav åt folket. 37 Alla åt och blev mätta, och man plockade upp bitarna som blivit över, sju korgar fulla. 38 De som hade ätit var fyra tusen män, förutom kvinnor och barn. 39 Sedan sände han i väg folket, steg i båten och for över till Magadans område*15:39Magadans områdeAndra handskrifter: "Magdalas område" (sjöns nordvästra kust)..