1 Laulu, korahilaisten psalmi. (H48:2)Suuri on Herra, ylistäkää häntä! Hän asuu omassa kaupungissaan, pyhällä vuorellaan.2 (H48:3)Se kohoaa korkealle, se on koko maan ilo. Siion on kuin pohjoinen vuori, se on suuren kuninkaan kaupunki.3 (H48:4)Jumala asuu sen palatseissa, hän on sen vahva turva.4 (H48:5)Kuninkaat kokoontuivat yhteen ja hyökkäsivät Siionia vastaan.5 (H48:6)Mutta he hämmästyivät sitä minkä näkivät, kauhistuivat ja ryntäsivät pakoon.6 (H48:7)Pelko iski heihin, niin kuin tuska iskee synnyttäjään,7 (H48:8)niin kuin itätuuli, kun se murskaa Tarsisin-laivat.8 (H48:9)Mistä ennen olimme kuulleet, sen omin silmin näimme Herran Sebaotin, meidän Jumalamme, kaupungissa: Jumala pitää sen lujana ikuisesti. (sela)9 (H48:10)Jumala, me kerromme temppelissä sinun armollisista teoistasi.10 (H48:11)Jumala, maan ääriin saakka kiiriköön sinun nimesi, kaikukoon ylistyksesi! Sinun kätesi on hyvyyttä täynnä.11 (H48:12)Iloitkoon Siionin vuori, riemuitkoot Juudan kaupungit, sillä sinun tuomiosi ovat oikeat.12 (H48:13)Lähtekää, kulkekaa Siionin ympäri, laskekaa sen tornit.13 (H48:14)Katsokaa sen muureja, tutkikaa sen palatseja, niin että voitte kertoa tuleville polville:14 (H48:15)Suuri on Jumala! Hän on Jumalamme ajasta aikaan. Hän johdattaa meitä ainiaan.
1 En sång, en psalm av Koras söner.2 Stor är HERREN och högt lovad, i vår Guds stad, på sitt heliga berg.3 Skönt höjer det sig, hela jordens fröjd, berget Sion längst uppe i norr, den store konungens stad.4 Gud har i dess palatser gjort sig känd såsom ett värn.5 Ty se, konungarna församlade sig, tillhopa drogo de fram.6 De sågo det, då häpnade de; de förskräcktes, de flydde.7 Bävan grep dem där, ångest lik en barnaföderskas.8 Så krossar du Tarsis-skepp med östanvinden.9 Såsom vi hade hört, så fingo vi se det, i HERREN Sebaots stad, i vår Guds stad; Gud håller den vid makt till evig tid. Sela.10 Vi tänka, o Gud, på din nåd, när vi stå i ditt tempel.11 Såsom ditt namn, o Gud, så når ock ditt lov intill jordens ändar; din högra hand är full av rättfärdighet.12 Sions berg glädje sig, Juda döttrar fröjde sig, för dina domars skull.13 Gån omkring Sion och vandren runt därom, räknen dess torn;14 given akt på dess murar, skriden genom dess palatser, så att I kunnen förtälja därom för ett kommande släkte.15 Ty sådan är Gud, vår Gud, alltid och evinnerligen; intill döden skall han ledsaga oss.