1 *Apg 22:20. Samma dag utbröt en svår förföljelse mot församlingen i Jerusalem, och alla utom apostlarna skingrades över Judeen och Samarien. 2 Några gudfruktiga män begravde Stefanus och visade djup sorg över honom.

3 *Apg 22:4, 26:10f. Men Saulus försökte utplåna församlingen. Han gick in i hus efter hus och släpade ut både män och kvinnor och satte dem i fängelse.

4 *Apg 11:19. De som nu hade skingrats gick från plats till plats och förkunnade evangeliet. 5 *Apg 6:5. Filippus*8:5Filippusvar en av de sju församlingstjänarna, 6:5. kom ner till staden Samaria och predikade Kristus för folket där. 6 De lyssnade alla noga till det som Filippus förkunnade när de hörde och såg de tecken han gjorde: 7 *Mark 6:13, 16:17. från många som hade orena andar for dessa ut med höga rop, och många lama och halta blev botade. 8 *Joh 4:39f. Och det blev stor glädje i den staden.

9 *Apg 13:6. Men i staden fanns sedan tidigare en man vid namn Simon, som utövade magi*8:9en man vid namn Simon som utövade magiSenare texter från fornkyrkans tid berättar att Simon trollkarlen längre fram blev en kraftfull motståndare till den kristna församlingen. och hade slagit folket i Samarien med häpnad. Han sade sig vara något stort, 10 och alla, både små och stora, lyssnade till honom och sade: "Det är han som kallas Guds stora kraft!" 11 De hade lyssnat till honom därför att han länge fascinerat dem med sin magi. 12 Men när de nu trodde på Filippus, som förkunnade evangeliet om Guds rike och Jesu Kristi namn, döptes de, både män och kvinnor. 13 Till och med Simon kom till tro. Han blev döpt och höll sig sedan ständigt till Filippus, och han blev utom sig av häpnad när han såg de stora tecken och kraftgärningar som skedde.

14 När apostlarna i Jerusalem fick höra att Samarien hade tagit emot Guds ord, sände de dit Petrus och Johannes. 15 *Apg 2:38. Dessa kom ner och bad för dem att de skulle få den helige Ande, 16 eftersom Anden ännu inte hade fallit över någon av dem. De var bara döpta i Herren Jesu namn. 17 Apostlarna lade då händerna på dem, och de tog emot den helige Ande.

18 Men när Simon såg att Anden gavs genom apostlarnas handpåläggning, kom han till dem med pengar 19 och sade: "Ge den kraften till mig också, så att den jag lägger händerna på får den helige Ande." 20 *Matt 20:8. Petrus sade till honom: "Till fördärvet med dig och dina pengar, om du tror att Guds gåva kan köpas för pengar! 21 *Ef 5:5. Du har ingen del eller lott i den här saken, för ditt hjärta är inte uppriktigt inför Gud. 22 Omvänd dig därför från din ondska och be till Herren så att han, om möjligt, förlåter dig vad du tänker i ditt hjärta. 23 *5 Mos 29:18, Hebr 12:15. Jag ser att du är full av bitter galla och fast i orättfärdighetens band." 24 Simon svarade: "Be ni för mig till Herren, så att inget av det ni sagt drabbar mig."

25 Sedan de vittnat och predikat Herrens ord vände de tillbaka till Jerusalem. På vägen förkunnade de evangeliet i många byar i Samarien.

26 En Herrens ängel talade till Filippus: "Stå upp och gå ut mitt på dagen längs vägen som går ner från Jerusalem mot Gaza. Den ligger öde."*8:26mitt på dagen Annan översättning: "söderut".27 *8:27 Ps 68:32.Filippus reste sig och gick.

Då kom en etiopisk hovman*8:27etiopisk hovmanDvs nubier (från det nuvarande Sudan). som var eunuck*8:27eunuckDvs kastrerad, ett inte ovanligt krav på Orientens hovmän. och ansvarig för hela skattkammaren hos den etiopiska drottningen Kandake.*8:27KandakeDen etiopiska drottningens titel, som senare kommit att uppfattas som egennamn. Han hade kommit till Jerusalem för att tillbe 28 och var nu på väg hem och satt i sin vagn och läste profeten Jesaja. 29 Då sade Anden till Filippus: "Gå fram till vagnen och håll dig nära den."

30 Filippus skyndade fram, och när han hörde honom läsa*8:30hörde honom läsa Under antiken läste man normalt högt även när man var ensam. profeten Jesaja frågade han: "Förstår du vad du läser?" 31 Mannen svarade: "Hur skulle jag kunna det om ingen vägleder mig?" Och han bad Filippus komma upp och sätta sig bredvid honom. 32 *8:32fJes 53:7f.Stället i Skriften som han läste var detta:*8:32fJes 53:7f (Septuaginta).

Som ett får som förs bort till slakt,

som ett lamm som är tyst

inför den som klipper det,

så öppnade han inte sin mun.

33 Genom hans förnedring

blev hans dom upphävd.

Vem kan räkna hans släkte,

eftersom hans liv rycks bort*8:33rycks bortAnnan översättning: "upphöjs".

från jorden?

34 Hovmannen sade till Filippus: "Jag vill fråga dig vem profeten talar om, om sig själv eller någon annan?" 35 Då började Filippus tala och utifrån det skriftstället förklara evangeliet om Jesus för honom.

36 När de nu färdades vägen fram kom de till ett vattendrag, och hovmannen sade: "Här finns vatten. Vad hindrar att jag blir döpt?"*8:36 Senare handskrifter tillägger (vers 37): Filippus sade till honom: "Om du tror av hela ditt hjärta kan det ske." Hovmannen svarade: "Jag tror att Jesus Kristus är Guds Son."38 Han befallde att vagnen skulle stanna. Både Filippus och hovmannen gick ner i vattnet, och Filippus döpte honom. 39 När de kom upp ur vattnet ryckte Herrens Ande bort Filippus, och hovmannen såg honom inte mer. Han fortsatte sin resa, full av glädje.

40 *Apg 21:8. Filippus kom till Ashdod, och han vandrade omkring och förkunnade evangeliet i alla städerna tills han nådde Caesarea.*8:40CaesareaDen romerske ståthållarens residensstad (12:19, 25:1), ca 8 mil norr om Ashdod.

1 *At 7.58;22.20; cp.26.10Saulo consentia na sua morte.

Naquele dia, levantou-se uma grande perseguição contra *At 9.31a igreja em Jerusalém; e todos, exceto os apóstolos, foram *At 8.4;At 11.19dispersos pelas regiões da Judeia e *At 1.8;At 8.5,14; cp.9.31Samaria. 2 Homens piedosos sepultaram a Estêvão e fizeram grande pranto sobre ele. 3 Mas *At 9.1,13,21;22.4,19;26.10s.;1Co 15.9;Gl 1.13;Fp 3.6;1Tm 1.13Saulo assolava a igreja, entrando pelas casas; e, *cp.Tg 2.6arrastando homens e mulheres, os entregava à prisão.

4 Os que, porém, haviam sido *At 8.1dispersos iam por toda parte *At 8.12;At 15.35pregando a palavra. 5 *At 6.5;At 8.26,30, etc.Filipe, descendo à cidade de Samaria, proclamava-lhes Cristo. 6 A multidão, unânime, estava atenta às coisas que Filipe lhe dizia, ouvindo-o e vendo os milagres que estava fazendo. 7 *cp.Mc 16.17Pois os espíritos imundos de muitos possessos saíam, clamando em alta voz; e muitos *Mt 4.24paralíticos e coxos foram curados. 8 E houve *At 8.39; cp.Jo 4.40-42muito regozijo naquela cidade.

9 Havia ali, desde algum tempo, um homem chamado Simão, que praticara a *At 8.11;At 13.6mágica e fizera pasmar o povo de Samaria, *At 5.36dizendo ser ele um grande homem; 10 e a ele atendiam todos, desde os pequenos até os grandes, dizendo: *cp.At 14.11;28.6Este homem é o poder de Deus, que se chama Grande. 11 Eles o atendiam, porque, com as *At 8.9;At 13.6suas mágicas, por muito tempo, os tinha feito pasmar. 12 Mas, quando creram em Filipe, que lhes *At 8.4; cp.At 1.3pregava acerca do reino de Deus e do nome de Jesus Cristo, *At 2.38faziam-se batizar homens e mulheres. 13 O mesmo Simão também creu, e, depois de batizado, estava continuamente com Filipe, e admirava-se, vendo *At 8.6os milagres e *cp.At 19.11grandes prodígios que se faziam.

14 *At 8.1Os apóstolos que se achavam em Jerusalém, tendo ouvido que a Samaria recebera a palavra de Deus, enviaram-lhe a *Lc 22.8Pedro e a João; 15 os quais foram para lá e oraram por eles, *At 2.38; cp.19.2para que recebessem o Espírito Santo; 16 porque sobre nenhum deles havia ainda ele descido, mas somente tinham sido *Mt 28.19batizados em nome do Senhor Jesus. 17 Então, *At 6.6;Mc 5.23sendo-lhes impostas as mãos de Pedro e João, *cp.At 2.4recebiam o Espírito Santo. 18 Quando Simão viu que, pela imposição das mãos dos apóstolos, se dava o Espírito, ofereceu-lhes dinheiro, 19 dizendo: Dai-me também este poder, que aquele sobre quem eu impuser as mãos receba o Espírito Santo. 20 Mas Pedro disse-lhe: Pereça contigo o teu dinheiro, pois julgaste *At 2.38; cp.Mt 10.8;Is 55.1;2Rs 5.16;Dn 5.17adquirir por meio dele o dom de Deus. 21 Tu não tens *Dt 10.9;12.12, etc.; cp.Ef 5.5parte, nem sorte neste ministério; porque o teu coração não é *Sl 78.37reto diante de Deus. 22 Arrepende-te, portanto, dessa tua maldade e roga ao Senhor que, se é possível, te seja perdoado esse pensamento do teu coração; 23 pois vejo que estás em um fel de amargura e nos *Is 58.6laços de iniquidade. 24 Disse Simão: Rogai vós ao Senhor por mim, para que nada do que haveis dito venha sobre mim.

25 Eles, pois, havendo *Lc 16.28testificado e falado *At 13.12a palavra do Senhor, voltaram para Jerusalém *At 8.40e evangelizavam muitas aldeias dos *cp.Mt 10.5samaritanos.

26 Um *At 5.19; cp.At 8.29anjo do Senhor falou *At 8.5a Filipe, dizendo: Levanta-te e vai em direção do Sul, ao caminho que desce de Jerusalém a *cp.Gn 10.19, etc.Gaza; este se acha deserto. Ele, levantando-se, partiu. 27 Eis que *Sl 68.31;87.4;Is 56.3ss.um homem da Etiópia, eunuco, alto funcionário de Candace, rainha dos etíopes, o qual era superintendente de todos os seus tesouros, *cp.1Rs 8.41s.;Jo 12.20viera a Jerusalém fazer a sua adoração; 28 regressava e, sentado no seu carro, lia o profeta Isaías. 29 Disse *At 10.19;11.12;13.2;20.23;21.11; cp.16.6-7;28.25;Hb 3.7;At 8.39o Espírito a Filipe: Aproxima-te e ajunta-te a este carro. 30 Correndo Filipe, ouviu-o ler o profeta Isaías, e perguntou: Entendes, porventura, o que estás lendo? 31 Ele respondeu: Pois como poderei entender, se alguém não mo explicar? Pediu a Filipe que subisse e se assentasse com ele. 32 A passagem da Escritura que estava lendo era esta:

*Is 53.7s.Como ovelha, foi levado ao matadouro;

e, como um cordeiro, está mudo diante do que o tosquia

Assim, ele não abre a sua boca.

33 Na sua humilhação, foi tirado o seu julgamento.

Quem contará a sua geração?

Porque a sua vida é tirada da terra.

34 Perguntou o eunuco a Filipe: Peço-te que me digas de quem falou isso o profeta? De si mesmo ou de algum outro? 35 Filipe *Mt 5.2abriu a boca e, *Lc 24.27; cp.At 17.2;18.28;28.23principiando por esta Escritura, *At 5.42anunciou-lhe a Jesus. 36 Indo eles pelo caminho, chegaram a um lugar onde havia água, e disse o eunuco: Eis aqui água; *At 10.47que impede que seja eu batizado?*Alguns manuscritos inserem o v. 37: E disse Filipe: É lícito, se crês de todo o coração. E, respondendo ele, disse: Creio que Jesus é o Filho de Deus.37 [E disse Filipe: É lícito, se crês de todo o coração. E, respondendo ele, disse: Creio que Jesus é o Filho de Deus.] 38 Mandou parar o carro, e desceram ambos à água, Filipe e o eunuco, e Filipe batizou-o. 39 Quando subiram da água, *1Rs 18.12;2Rs 2.16;Ez 3.12,14;8.3;11.1-24;43.5; cp.2Co 12.2o Espírito do Senhor arrebatou a Filipe; o eunuco não o viu mais, pois seguia o seu caminho, regozijando-se. 40 Mas Filipe achou-se em *cp.Js 11.22;1Sm 5.1, etc.Azoto e, passando além, *At 8.25evangelizava todas as cidades, até que chegou a *At 9.30;10.1-24;11.11;12.19;18.22;21.8,16;23.23,33;25.1,4,6,13Cesareia.