1 Apg 8:3, 22:4f, 26:9f, Gal 1:13f, 1 Tim 1:13. Saulus, som fortfarande andades hot och mordlust mot Herrens lärjungar, gick till översteprästen 2 och bad att få med sig brev till synagogorna i Damaskus. Om han kunde finna några som tillhörde Vägen9:2VägenSamtidens namn på den urkristna församlingens lära och liv., män eller kvinnor, skulle han få fängsla dem och föra dem till Jerusalem.
3 Apg 22:6f, 26:12f, 1 Kor 15:8f. Men när han på sin resa närmade sig Damaskus, strålade plötsligt ett ljus från himlen omkring honom. 4 Han föll till marken och hörde en röst som sade till honom: "Saul! Saul! Varför förföljer du mig?" 5 1 Kor 15:9. Då frågade han: "Vem är du, Herre?" Rösten svarade: "Jag är Jesus, den du förföljer. 6 Men res dig och gå in till staden, så ska du få veta vad du måste göra." 7 Dan 10:7. Männen som reste med honom stod där förstummade. De hörde ljudet men såg ingen.
8 Saulus reste sig upp från marken, och när han öppnade sina ögon kunde han inte se. Då tog de honom i handen och ledde honom in i Damaskus. 9 Under tre dagar såg han ingenting, och han varken åt eller drack.
10 I Damaskus fanns en lärjunge som hette Ananias. Till honom sade Herren i en syn: "Ananias!" Han svarade: "Här är jag, Herre." 11 Då sade Herren till honom: "Res dig och gå till Raka gatan och fråga i Judas hus efter en som heter Saulus från Tarsus9:11TarsusKilikiens huvudstad i östra nuvarande Turkiet, en "betydande stad" (21:39) berömd för sin bildning., för han ber. 12 I en syn har han sett hur en man som heter Ananias kommer in och lägger händerna på honom så att han kan se igen."
13 Ananias svarade: "Herre, jag har hört av många hur mycket ont den mannen har gjort mot dina heliga i Jerusalem. 14 Och nu är han här med fullmakt från översteprästerna att gripa alla som åkallar ditt namn." 15 Apg 22:21, Rom 1:5. Men Herren sade till honom: "Gå, för han är mitt utvalda redskap för att bära fram mitt namn inför hedningar och kungar och Israels barn. 16 2 Kor 11:23f. Och jag ska själv visa honom hur mycket han måste lida för mitt namns skull."
17 Då gick Ananias, och när han kom in i huset lade han händerna på honom och sade: "Saul, min broder! Herren Jesus, som visade sig för dig på vägen hit, har sänt mig för att du ska kunna se igen och bli uppfylld av den helige Ande." 18 Genast var det som om fjäll föll från hans ögon. Han fick tillbaka sin syn, och han reste sig och blev döpt. 19 Sedan åt han och fick nya krafter.
Saulus stannade några dagar hos lärjungarna i Damaskus, 20 och han började genast predika i synagogorna att Jesus är Guds Son. 21 Alla som hörde honom häpnade och sade: "Var det inte han som i Jerusalem ville utrota dem som åkallar det namnet? Och kom han inte hit för att gripa dem och föra dem till översteprästerna?" 22 Apg 18:28. Men Saulus fick allt större kraft och gjorde judarna i Damaskus svarslösa när han bevisade att Jesus är Messias.
23 Efter en tid kom judarna överens om att röja honom ur vägen, 24 2 Kor 11:32f. men Saulus fick reda på deras plan. Dag och natt höll de vakt vid portarna för att döda honom, 25 men en natt tog hans lärjungar och firade ner honom utefter9:25utefter murenAnnan översättning: "genom (ett hål i) muren". muren i en korg.
26 Gal 1:18f. När han kom till Jerusalem9:26När han kom till Jerusalem Innan dess hade Paulus enligt Gal 1:17 tillbringat en tid i Arabien. försökte han ansluta sig till lärjungarna. Men alla var rädda för honom, eftersom de inte trodde att han var en lärjunge. 27 Då tog Barnabas hand om honom. Han förde honom till apostlarna och berättade för dem hur Saulus hade sett Herren på vägen, att Herren hade talat till honom och att han i Damaskus hade predikat frimodigt i Jesu namn. 28 Sedan stannade Saulus hos dem, och han gick in och ut i Jerusalem och predikade frimodigt i Herrens namn. 29 Han talade och diskuterade med de grekisktalande judarna, men de försökte röja honom ur vägen. 30 Apg 11:25. När bröderna fick veta det, tog de med honom ner till Caesarea och sände honom sedan vidare till Tarsus.
31 Apg 2:41. Församlingen hade nu lugn och ro i hela Judeen, Galileen och Samarien. Den blev uppbyggd och levde i vördnad för Herren och växte genom den helige Andes tröst och förmaning.
32 Petrus reste runt i hela området och kom även ner till de heliga som bodde i Lydda. 33 Där träffade han en man vid namn Eneas, som var förlamad och sängliggande sedan åtta år tillbaka. 34 Matt 9:6. Petrus sade till honom: "Eneas, Jesus Kristus botar dig. Stig upp och bädda din säng!" Genast steg han upp. 35 Och alla som bodde i Lydda och Saron såg honom, och de omvände sig till Herren.
36 I Joppe9:36JoppeNutidens Jaffa, hamnstad 6,5 mil nordväst om Jerusalem (jfr Jona 1:3). fanns en lärjunge som hette Tabita, på grekiska Dorkas, hinden. Hon var rik på goda gärningar och generös mot de fattiga. 37 Men vid den tiden blev hon sjuk och dog, och man tvättade henne och lade henne på övervåningen. 38 Då nu Lydda ligger nära Joppe och lärjungarna hade hört att Petrus var där, skickade de två män till honom och bad: "Skynda dig och kom till oss!"
39 Petrus bröt upp och gick med dem. När han kom fram tog de med honom upp till övervåningen, och alla änkorna kom gråtande fram till honom och visade de tunikor9:39tunikorEn lång- eller kortärmad och knälång skjorta som bars av både män och kvinnor. och mantlar som Dorkas hade gjort medan hon ännu var hos dem.
40 Mark 5:40. Men Petrus skickade ut dem alla och föll på knä och bad. Sedan vände han sig mot kroppen och sade: "Tabita, stå upp!" Då öppnade hon sina ögon, och när hon fick se Petrus satte hon sig upp. 41 Han räckte henne handen och hjälpte henne upp. Därefter kallade han till sig de heliga och änkorna och lät dem se att hon levde. 42 Detta blev känt i hela Joppe, och många kom till tro på Herren. 43 Därefter stannade han en längre tid i Joppe hos en viss Simon som var garvare9:43garvareGarvning var för judarna ett orent hantverk, eftersom en garvare kom i beröring med döda djur (jfr 3 Mos 11:39)..
1 At 9.1-22; cp.At 22.3-16;26.9-18Saulo, At 8.3;At 9.13,21respirando ainda ameaças e morte contra os discípulos do Senhor, dirigiu-se ao sumo sacerdote 2 e pediu-lhe At 22.5;26.10; cp.At 9.14,21cartas para as cp.Mt 10.17sinagogas de Gn 14.15, etc.;2Co 11.32;Gl 1.17Damasco, a fim de que, caso achasse alguns que fossem do At 19.9,23;22.4;24.14,22; cp.At 18.25s.;Jo 14.6Caminho, tanto homens como mulheres, os levasse presos a Jerusalém. 3 Caminhando ele, ao aproximar-se de Damasco, cp.1Co 15.8subitamente resplandeceu em redor dele uma luz do céu; 4 cp.At 22.7;26.14e, caindo em terra, ouviu uma voz dizer-lhe: Saulo, Saulo, por que me persegues? 5 Ele perguntou: Quem és tu, Senhor? Respondeu o Senhor: Eu sou Jesus, a quem tu persegues; 6 mas levanta-te e entra na cidade, e At 9.16dir-te-ão o que te é necessário fazer. 7 Os homens que viajavam com ele cp.At 26.14pararam, emudecidos, cp.At 22.9;Jo 12.29s.ouvindo sim a voz, mas sem ver a ninguém. 8 Levantou-se Saulo da terra e, cp.At 22.11;At 9.18abrindo os olhos, nada viu; e, guiando-o pela mão, conduziram-no a Gn 14.15, etc.;2Co 11.32;Gl 1.17Damasco. 9 Esteve três dias sem ver e não comeu, nem bebeu.
10 Ora, havia em Damasco um discípulo chamado At 22.12Ananias, e disse-lhe o Senhor em At 10.3,17,19;11.5;12.9;16.9s.;18.9visão: Ananias! Respondeu ele: Eis-me aqui Senhor! 11 O Senhor ordenou-lhe: Levanta-te e vai à rua que se chama Direita e procura na casa de Judas a um homem de At 9.30;At 11.25;21.39;22.3Tarso, chamado Saulo; pois ele está orando 12 e tem visto um homem, por nome Ananias, entrar e At 9.17;Mc 5.23; cp.At 6.6impor-lhe as mãos para recuperar a vista. 13 Mas Ananias respondeu: Senhor, eu tenho ouvido a muitos acerca desse homem, At 8.3quantos males fez aos At 9.32,41;At 26.10;Rm 1.7;15.25-26,31;16.2,15;1Co 1.2, etc.teus santos em Jerusalém; 14 e aqui At 9.2,21tem autoridade dos principais sacerdotes para prender a todos os que At 7.59invocam o teu nome. 15 Mas o Senhor disse-lhe: Vai, porque cp.At 13.2;Rm 1.1;Gl 1.15;Ef 3.7;Rm 9.23este é para mim um vaso escolhido para levar o meu nome perante Rm 6.5;11.13;15.16;Gl 1.16;2.7ss.;Ef 3.2,8;1Tm 2.7;2Tm 4.17; cp.At 22.21;26.17os gentios e At 25.22s.;26.1,32; cp.2Tm 4.16os reis, bem como perante os filhos de Israel; 16 pois At 20.23;21.11; cp.21.4,13;1Ts 3.3; esp.2Co 6.4s.;11.23-27eu lhe mostrarei quanto lhe é necessário padecer pelo meu nome. 17 Partiu Ananias, e entrou na casa, e, At 9.12;Mc 5.23; cp.At 6.6impondo-lhe as mãos, disse: At 22.13Saulo, irmão, o Senhor Jesus, que te apareceu no caminho por onde vinhas, enviou-me para que recuperes a vista e fiques At 2.4cheio do Espírito Santo. 18 Logo, lhe caíram dos olhos umas como escamas, e recuperou a vista. Levantando-se, foi batizado; 19 e, depois de tomar alimento, ficou fortalecido.
At 26.20Demorou-se alguns dias com At 11.26;At 9.26,38os discípulos que estavam em Damasco; 20 e logo At 13.5,14;14.1;17.2,10,17;18.4,19;19.8; cp.16.13;28.17nas sinagogas proclamava que Jesus era Mt 4.3;At 13.33; cp.At 9.22Filho de Deus. 21 Pasmavam todos os que escutavam e diziam: Não é este o que At 8.3;At 9.13;Gl 1.13,23perseguia em Jerusalém aos que At 9.14invocavam esse nome e que tinha vindo cá para os levar presos aos principais sacerdotes? 22 Porém Saulo muito mais se fortalecia e confundia os judeus que habitavam em Damasco, provando que Jesus era o Cristo.
23 Decorridos cp.Gl 1.17-18muitos dias, 1Ts 2.16os judeus deliberaram entre si tirar-lhe a vida; 24 porém At 20.3,19;23.12,30;25.3essa cilada chegou ao conhecimento de Saulo. 2Co 11.32s.Guardavam também as portas de dia e de noite para o matar. 25 Mas os discípulos tomaram-no de noite e desceram-no pela muralha, baixando-o numa Mt 15.37alcofa.
26 At 22.17-20;26.20Tendo chegado a Jerusalém, tentava juntar-se com At 11.26;At 9.19,38os discípulos; e todos tinham medo dele, não crendo que ele fosse discípulo. 27 Mas At 4.36Barnabé, tomando-o consigo, levou-o aos apóstolos e contou-lhes como ele At 9.3-6vira o Senhor no caminho, e que este lhe falara, e como At 9.20,22em Damasco At 9.29; cp.At 4.13,29pregara ousadamente em nome de Jesus. 28 Estava com eles em Jerusalém, entrando e saindo, 29 pregando com coragem em nome do Senhor. Ele falava e disputava com os At 6.1helenistas; mas eles tratavam de tirar-lhe a vida, 30 o que, tendo sabido At 1.15os irmãos, levaram-no até At 8.40Cesareia cp.Gl 1.21(?)e enviaram-no a At 9.11Tarso.
31 Assim, pois, tinha cp.At 5.11;8.1;16.5paz a igreja por toda a Judeia, Galileia e Samaria, sendo edificada e caminhando no temor do Senhor, e crescia no conforto do Espírito Santo.
32 Passando Pedro por toda parte, desceu também At 9.13aos santos que habitam em cp.1Cr 8.12;Ed 2.33;Ne 7.37;11.35Lida. 33 Achou ali um homem chamado Eneias, que havia oito anos jazia numa cama, porque era paralítico. 34 Pedro disse-lhe: Eneias, Jesus Cristo te sara; levanta-te e faze a tua cama. Ele logo se levantou. 35 Viram-no todos os que moravam em Lida 1Cr 5.16;27.29;Ct 2.1;Is 33.9;35.2;65.10e Sarona, os quais At 11.21; vd.2.47; cp.At 9.42se converteram ao Senhor.
36 Havia em Js 19.46;2Cr 2.16;Ed 3.7;Jn 1.3; cp.At 9.38,42s.;At 10.5,8,23,32;11.5,13Jope uma discípula por nome Tabita, que quer dizer Dorcas; ela estava cheia de boas obras e esmolas que fazia. 37 Naqueles dias, adoecendo ela, morreu; e, depois de a lavarem, puseram-na At 9.39;At 1.13no cenáculo. 38 Como Lida era perto de Jope, At 11.26os discípulos, ouvindo que Pedro se achava lá, enviaram-lhe dois homens e rogaram-lhe: Não te demores em vir ter conosco. 39 Pedro levantou-se e foi com eles. Tendo chegado, conduziram-no ao cenáculo; e todas At 6.1as viúvas cercaram-no, chorando e mostrando-lhe túnicas e capas que Dorcas fazia, enquanto estava com elas. 40 Mas Pedro, cp.Mt 9.25tendo feito sair a todos e At 7.60;Lc 22.41pondo-se de joelhos, orou; e, voltando-se para o corpo, disse: cp.Mc 5.41Tabita, levanta-te. Ela abriu os olhos e, vendo a Pedro, sentou-se. 41 Ele, dando-lhe a mão, levantou-a; e, chamando At 9.13os santos e as viúvas, apresentou-lha viva. 42 Isso se tornou conhecido por toda At 9.35Jope, e muitos creram no Senhor. 43 Pedro ficou em Jope por muitos dias, em casa de um At 10.6curtidor chamado Simão.