1 Om du vill vända tillbaka, Israel,
säger Herren,
vänd då om till mig.
Om du tar bort
dina avskyvärda gudar
från min åsyn
ska du slippa irra runt som flykting.
2 1 Mos 22:18, 5 Mos 6:13, Jes 65:16, 2 Kor 10:17. Du ska svära i sanning,
rätt och rättfärdighet:
"Så sant Herren lever",
och då ska hednafolken
välsigna sig i honom
och ha sin ära i honom.
3 Hes 18:31, Hos 10:12, Matt 13:7, 22. Så säger Herren
till Juda män och till Jerusalem:
Bryt er ny mark!
Så inte bland törnen.
4 5 Mos 10:16, 30:6, Jes 65:5, Jer 21:12, Rom 2:28f, Kol 2:11. Omskär er för Herren,
ta bort ert hjärtas förhud,
ni Juda män
och Jerusalems invånare.
Annars ska min vrede
bryta fram som en eld
och brinna så att ingen kan släcka,
för era onda gärningars skull.
5 Jer 8:14. Förkunna i Juda
och ropa och säg det i Jerusalem,
blås i hornet i landet,
ropa med hög röst och säg:
"Låt oss samlas
och gå in i de befästa städerna4:5de befästa städernaHit samlades byarnas folk i orostid (jfr Ps 48).!"
6 Jer 1:14, 6:1, Jes 62:10. Res ett baner i riktning mot Sion,
sök skydd, stanna inte!
För jag ska låta olyckan komma
från norr med stor förödelse.
7 Jes 5:29, Jer 2:15, 5:6, 25:38, 50:17, 44. Ett lejon kommer fram ur sitt snår,
en folkfördärvare4:7en folkfördärvareTroligen Nebukadnessar, som kom efter Josias tid (se 2 Kung 24-25). bryter upp.
Han går ut ur sin boning
för att göra ditt land
till en ödemark.
Då läggs dina städer i ruiner
så att ingen kan bo där.
8 Jes 5:25, Jer 6:26, 30:24. Klä er därför i säcktyg,
klaga och jämra er,
för Herrens brinnande vrede
har inte vänt sig bort från oss.
9 På den dagen, säger Herren,
ska kungen och furstarna
tappa modet,
prästerna bli förfärade
och profeterna vara bestörta.
10 2 Kung 22:18f, Jer 6:14, 14:13f. Men jag sade4:10jag sadeAndra handskrifter (Septuaginta): "de sade" (men jfr 14:13).: O, Herre Gud, hur svårt bedrog du inte detta folk och Jerusalem när du sade: "Det ska gå er väl." Svärdet är ju nära att ta våra liv!
11 På den tiden ska det sägas till detta folk och till Jerusalem: En brännhet vind från de kala höjderna i öknen sveper in mot dottern mitt folk – inte för att kasta säd eller rensa korn4:11kasta säd eller rensa kornNormalt skilde vinden agnarna från vetet (se Matt 3:12 med not), men ökenstormen sopade bort dem båda (rättfärdiga och orättfärdiga)., 12 en starkare vind än så kommer från mig. Nu ska också jag gå till rätta med dem!
13 Jes 5:28, Klag 4:19, Hab 1:8. Se, han stiger upp som ett moln,
hans vagnar är som en stormvind,
hans hästar är snabbare än örnar.
Ve oss, vi är förlorade!
14 Jes 1:16, Matt 9:4, Apg 22:16. Tvätta bort ondskan från ditt hjärta,
Jerusalem, så att du blir räddad!
Hur länge ska onda tankar
bo i ditt bröst?
15 Jer 8:16. Från Dan4:15DanIsraels nordligaste stad som först mötte invasionshären. hörs en röst ropa,
från Efraims berg
en som bådar olycka.
16 Kungör för folken,
tala om för Jerusalem:
En belägringshär kommer
från fjärran land
och höjer sitt rop mot Juda städer.
17 Jer 5:23, 6:3, Luk 19:43. Som väktare kring ett åkerfält
omringar de henne,
för hon har varit upprorisk
mot mig, säger Herren.
18 Ps 107:17, Jes 50:1, Jer 2:17, 19, Hos 13:9. Din väg och dina gärningar
vållar dig detta.
Din ondska gör att det blir så bittert,
att plågan träffar dig
ända in i hjärtat.
19 Jes 16:11, 22:4, Jer 9:1. O, mitt inre, mitt inre!
Jag vrider mig av smärta
i mitt hjärtas djup.
Mitt hjärta klagar i mig,
jag kan inte tiga,
för min själ har hört
hornstötar och stridsrop.
20 Katastrof på katastrof ropas ut,
hela landet läggs öde.
Plötsligt blir mina tält förstörda,
på ett ögonblick mina tältdukar.
21 Hur länge ska jag se stridsbaneret
och höra hornstötarna?
22 5 Mos 32:6, Jes 1:3, Jer 5:21, Rom 16:19. Mitt folk är dåraktigt,
de känner mig inte.
De är oförnuftiga barn
och förstår ingenting.
De är skickliga på att göra ont,
men de förstår inte att göra gott.
23 1 Mos 1:2, Jes 5:30, 24:19, 50:3. Jag såg på jorden,
och den var öde och tom,
upp mot himlen,
och där fanns inget ljus.
24 Jer 10:10, Nah 1:5. Jag såg på bergen, och de bävade
och alla höjder vacklade.
25 Jer 9:10, 12:4, Sef 1:2f. Jag såg mig om,
och där fanns ingen människa,
himlens alla fåglar hade flytt.
26 Jag såg mig om,
och det bördiga landet
var en öken,
alla dess städer var ödelagda
inför Herrens ansikte,
för hans brinnande vrede.
27 3 Mos 26:44, Jer 5:18, 30:11, 46:28. För så säger Herren:
Hela landet ska bli en ödemark,
men jag ska inte göra slut
på det helt.
28 Därför sörjer jorden
och himlen ovanför mörknar,
för vad jag har talat och beslutat
ska jag inte ångra eller ta tillbaka.
29 För larmet av ryttare och bågskyttar
flyr hela staden.
Man ger sig in i skogssnåren
och upp bland klipporna.
Alla städer är övergivna,
ingen människa bor i dem mer.
30 2 Kung 9:30, Hes 23:9f. Du ödelagda, vad vill du göra?
Även om du klär dig i scharlakan
och smyckar dig4:30smyckar digSå försökte Isebel möta krigaren Jehu (2 Kung 9:30, jfr också Hes 23:40).
med smycken av guld,
om du förstorar dina ögon
med smink,
så gör du dig vacker förgäves.
Dina älskare föraktar dig,
de vill ta ditt liv.
31 Jer 6:24, Klag 1:17. För jag hör rop
som från en födande kvinna,
ångestrop
som från en förstföderska.
Det är dottern Sions röst.
Hon flämtar,
hon räcker ut sina händer:
"O, ve mig!
Mitt liv tynar bort
inför mördare."
1 Jr 3.22;Jl 2.12Se voltares, Israel, diz Jeová, voltarás para mim; Jr 7.3,7;15.19;35.15se tirares de diante da minha face as tuas abominações, não serás removido. 2 Jr 12.16;Dt 10.20;Is 65.16Se jurares em verdade, em juízo e em justiça: Pela vida de Jeová; então, nele se bendirão Jr 3.17;12.15-16;Gn 22.18as nações e Jr 9.24;Is 45.25nele se glorificarão.
3 Pois assim diz Jeová aos homens de Judá e a Jerusalém: Os 10.12Lavrai o vosso terreno que está em alqueive e não semeeis entre espinhos. 4 Jr 9.25-26;Dt 10.16;30.6;Rm 2.28-29Circuncidai-vos a Jeová e tirai os prepúcios do vosso coração, homens de Judá e habitantes de Jerusalém; Jr 21.12;Is 30.27,33para que o meu furor não saia como fogo e arda de modo Am 5.6;Mc 9.43,48que ninguém o possa apagar, por causa da maldade dos vossos feitos.
5 Anunciai em Judá e publicai em Jerusalém; dizei: Jr 6.1;Os 8.1Tocai a trombeta na terra; gritai em alta voz e dizei: Jr 8.14;Js 10.20Ajuntai-vos, e entremos nas cidades fortificadas. 6 Arvorai um Jr 4.21;Jr 50.2;Is 62.10estandarte em direção de Sião; recolhei os vossos bens em lugar seguro, não demoreis; porque Jr 1.14-15;6.1-22eu vou trazer um leão e grande destruição. 7 Um Jr 5.6;25.38;50.17leão já subiu da sua ramada, e um Jr 25.9;Ez 26.7-10destruidor das nações já partiu e saiu do seu lugar Jr 2.15;Is 1.7;6.11para fazer a tua terra uma desolação, a fim de que sejam assoladas as tuas cidades e fiquem sem habitantes. 8 Por isso, Jr 6.26;Is 22.12cingi-vos de saco, lamentai e uivai, porque não se apartou de nós Jr 30.24;Is 5.25;10.4o ardor da ira de Jeová. 9 Sucederá, naquele dia, diz Jeová, que desfalecerá Jr 48.41;Is 22.3-5o coração do rei e o coração dos príncipes; pasmarão os sacerdotes, e Is 29.9-10;Ez 13.9-16os profetas serão consternados.
10 Disse eu: Ah! Senhor Jeová! Na verdade, Ez 14.9;2Ts 2.11enganaste grandemente a este povo e a Jerusalém, dizendo: Jr 5.12;14.13Vós tereis paz; porquanto a espada chega até a alma.
11 Naquele tempo, se dirá a este povo e a Jerusalém: Jr 13.24;51.1;Ez 17.10;Os 13.15Um vento abrasador, vindo dos altos escalvados no deserto, aproxima-se da filha do meu povo, não para cirandar, nem para alimpar; 12 vento demasiado forte para essas coisas virá da minha parte; agora, também Jr 1.16pronunciarei eu juízos contra eles. 13 Eis que Is 19.1;Na 1.3virá subindo como nuvens, e os seus Is 5.28;66.15carros serão como o torvelinho; os seus cavalos são Lm 4.19mais velozes do que águias. Ai de nós! Porque Is 3.8somos despojados. 14 Ó Jerusalém, Is 1.16;Tg 4.8lava da malícia o teu coração, para que sejas salva. Até quando permanecerão em ti Jr 6.19;13.27;Pv 1.22os teus maus pensamentos? 15 Pois uma voz anuncia Jr 8.16desde Dã e proclama a calamidade desde os montes de Efraim! 16 Fazei disto menção às nações; eis, proclamai contra Jerusalém que Jr 5.15;Is 39.3de um país remoto vêm Jr 4.17;Jr 5.6vigias e Ez 21.22levantam a voz contra as cidades de Judá. 17 Como guardas de campos estão 2Rs 25.1,4contra ela ao redor, porque contra mim Jr 5.23;Is 1.20,23se rebelaram, diz Jeová. 18 Jr 2.17,19;Sl 107.17;Is 50.1O teu caminho e os teus feitos fizeram vir sobre ti essas coisas; esta é a tua malícia; certamente, é ela Jr 2.19amarga; certamente, chega até o teu coração.
19 Jr 9.1,10;20.9;Is 15.5;16.11;21.3;22.4Minhas entranhas, minhas entranhas! Eu torço-me em dores. Paredes do meu coração! Hc 3.16O meu coração aflige-se em mim. Não posso calar, porque ouviste, ó minha alma, Nm 10.9a voz da trombeta, o alarido da guerra. 20 Proclama-se destruição sobre Sl 42.7;Ez 7.26destruição, porque despojada está Jr 4.27a terra toda; de repente, são Jr 10.20destruídas as minhas tendas, e, num momento, as minhas cortinas. 21 Até quando verei Jr 4.6o estandarte e ouvirei a voz da trombeta? 22 Jr 5.4,21;10.8Pois o meu povo é néscio, a mim Jr 2.8não me conhecem; são filhos insensatos e não têm entendimento; sábios são Jr 9.3;13.23;Rm 16.19para fazerem o mal, porém não sabem fazer o bem.
23 Olhei para a terra, e eis que era Gn 1.2;Is 24.19sem forma e vazia; e Jr 4.28para os céus, e não havia neles luz. 24 Olhei para os montes, e eis que Jr 10.10;Is 5.25;Ez 38.20tremiam, e todos os outeiros se agitavam. 25 Olhei, e eis que não havia homem, e todas Jr 9.10;12.4;Sf 1.3as aves do céu tinham fugido. 26 Olhei, e eis que Jr 9.10a terra de jardins era um deserto, e todas as suas cidades estavam demolidas diante de Jeová e diante do ardor da sua ira.
27 Pois assim diz Jeová: Desolada ficará Jr 12.11-12;25.11a terra toda; contudo, Jr 5.10,18;30.11;46.28não a destruirei totalmente. 28 Por isso, Jr 12.4,11;14.2;Os 4.3pranteará a terra, e Is 5.30;50.3;Jl 2.30-31se enegrecerão os céus de cima; porque Jr 23.20;30.24;Nm 23.19falei, resolvi e não me arrependi, nem disso desistirei. 29 Jr 6.23Foge a cidade toda por causa do tumulto dos cavaleiros e flecheiros; Jr 16.16;Is 2.19-21entram os homens nas ramadas e trepam pelos penhascos; Jr 4.7todas as cidades ficam desamparadas, e ninguém habita nelas. 30 Tu, sendo despojada, Jr 13.21;Is 10.3;20.6que farás? Embora te vistas de escarlate, embora te enfeites de adornos de ouro, embora 2Rs 9.30;Ez 23.40pintes os teus olhos com o antimônio, em vão te enfeitas; desprezam-te Jr 22.20,22;Ez 23.9-10,22os teus amantes, procuram tirar-te a vida. 31 Pois ouvi uma voz como Jr 13.21;22.23;30.6a duma mulher que está de parto, angústia como a de quem dá à luz o seu primogênito, a voz da filha de Sião, que Is 42.14está ofegante, Is 1.15;Lm 1.17que estende as mãos, dizendo: Ai de mim agora! Porque a minha alma desfalece por causa dos assassinos.