1 Och det skedde då Jabin, kungen i Hasor, fick höra detta, att han sände bud till Jobab, kungen i Madon, och till kungen i Simron och till kungen i Aksaf, 2 och till de kungar som bodde norrut i bergsbygden och på Hedmarken, söder om Kinneret och i låglandet och vid gränsen av Nafot-Dor på västsidan, 3 till kananeerna österut och västerut, till amoreerna, hetiterna, perisseerna och jebusiterna i bergsbygden och till hiveerna nedanför Hermon i Mispalandet. 4 Och dessa drog ut, de och alla deras härar med dem, en folkskara talrik som sanden på havets strand och med ett enormt antal hästar och vagnar. 5 När alla dessa kungar hade församlat sig, kom de och slog läger tillsammans vid Meroms vatten för att strida mot Israel. 6 Och HERREN sa till Josua: Frukta inte på grund av dem, för i morgon vid denna tid ska jag låta dem alla bli slagna inför Israel. Deras hästar ska du utrota och bränna upp deras vagnar i eld. 7 Josua och allt krigsfolket med honom kom plötsligt över dem vid Meroms vatten och angrep dem. 8 ✝ Och HERREN gav dem i Israels hand, som slog dem och förföljde dem ända till stora Sidon, till Misrefot-Majim* och till Mispadalen, österut. De slog dem tills ingen överlevande fanns kvar. 9 Och Josua gjorde med dem så som HERREN hade befallt honom. Han utrotade deras hästar och brände upp deras vagnar i eld. 10 Sedan vid samma tid vände Josua tillbaka och intog Hasor och dödade dess kung med svärd, för Hasor var tidigare det främsta av alla dessa kungadömen. 11 Och de slog alla själar som var där inne med svärdsegg och förintade dem fullständigt, ingen blev kvar som andades och Hasor brände han upp i eld. 12 ✝ Och Josua intog alla dessa kungars städer och slog dem och alla deras kungar med svärdsegg. Han förintade dem fullständigt, så som HERRENS tjänare Mose hade befallt. 13 Men när det gäller städerna som låg på höjder, så brände inte Israel ner någon av dem, förutom Hasor, som Josua brände ner. 14 Allt rovet från dessa städer och boskapen tog Israels barn med sig som byte till sig själva. Men alla människor slog de med svärdsegg, tills de hade utrotat dem. De lät ingen bli kvar som andades. 15 ✝ Som HERREN hade befallt sin tjänare Mose, så hade Mose befallt Josua, och så gjorde Josua. Han lämnade ingenting ogjort av allt det som HERREN hade befallt Mose. 16 Så intog Josua hela detta land: Bergsbygden, hela sydlandet och hela landet Gosen, låglandet och Hedmarken, Israels bergsbygd och dess lågland, 17 från Halakberget, som sträcker sig upp till Seir, ända till Baal-Gad i Libanondalen nedanför berget Hermon. Alla deras kungar tog han till fånga och slog dem och dödade dem. 18 Josua förde krig mot alla dessa kungar under lång tid. 19 ✝ Det fanns inte en stad som slöt fred med Israels barn, förutom hiveerna som bodde i Gibeon. De intog alla de andra med strid. 20 För det var från HERREN att de förhärdade sina hjärtan för att de skulle dra ut mot Israel i strid för att han skulle förinta dem fullständigt och för att de inte skulle bli förskonade, utan för att han skulle utrota dem, så som HERREN hade befallt Mose. 21 ✝ På den tiden kom Josua och utrotade anakiterna från bergsbygden, från Hebron, från Debir, från Anab, från hela Juda bergsbygd och från hela Israels bergsbygd. Josua förintade dem fullständigt med deras städer. 22 ✝ Inga anakiter lämnades kvar i Israels barns land, bara i Gaza, i Gat och i Asdod lämnades de kvar. 23 Så intog Josua hela landet, precis så som HERREN hade sagt till Mose. Och Josua gav det till arvedel åt Israels barn, enligt deras stamindelningar. Och landet hade ro från krig.