1 Detta är de områden som Israels barn ärvde i Kanaans land, som prästen Eleasar och Josua, Nuns son, och stammarnas familjeöverhuvuden bland Israels barn fördelade som arv åt dem. 2 ✝ De nio stammarna och den halva stammen fick sitt arv genom lottkastning, så som HERREN hade befallt genom Moses hand. 3 Ty Mose hade gett två stammar och en halv stam sin arvedel på andra sidan Jordan, men åt leviterna hade han inte gett någon arvedel bland dem. 4 ✝ Josefs barn utgjorde nämligen två stammar, Manasse och Efraim. Men åt leviterna gav man inte någon del i landet, förutom städer att bo i med tillhörande ytterområden för deras boskap och deras egendomar. 5 Som HERREN hade befallt Mose, så gjorde Israels barn och delade landet. 6 ✝ Så kom Juda barn till Josua i Gilgal. Och Kaleb, kenisiten Jefunnes son, sa till honom: Du vet ju vad HERREN sa till gudsmannen Mose angående mig och dig, i Kadesh-Barnea. 7 ✝ Jag var fyrtio år gammal när HERRENS tjänare Mose sände ut mig från Kadesh-Barnea för att utforska landet och jag kom tillbaka till honom med besked så som jag hade det i mitt hjärta. 8 ✝ Men mina bröder, som drog upp med mig, gjorde folkets hjärta modlöst, men jag följde HERREN, min Gud, helt och fullt. 9 ✝ Då svor Mose på den dagen en ed och sa: Sannerligen, det land där din fot har trampat ska vara ditt och dina barns arvedel till evig tid, därför att du helt och fullt har följt HERREN, min Gud. 10 Och se, nu har HERREN låtit mig leva, så som han har sagt dessa fyrtiofem år, sedan HERREN talade dessa ord till Mose, medan Israels barn vandrade i öknen. Och se, nu i dag är jag åttiofem år gammal. 11 Än i dag är jag lika stark som den dagen då Mose sände ut mig. Så som min kraft var då, så är också min styrka till att strida nu, både till att dra ut och till att vända åter. 12 Därför, ge mig nu denna bergsbygd, som HERREN talade om den dagen. För på den dagen hörde du att anakiterna bor där och att städerna var stora och befästa. Om HERREN vill vara med mig, så kommer jag att kunna driva bort dem så som HERREN har sagt. 13 ✝ Och Josua välsignade honom och gav åt Kaleb, Jefunnes son, Hebron till arvedel. 14 Därför fick Kaleb, kenisiten Jefunnes son, Hebron till arvedel, så som det är än i dag, därför att han helt och fullt följde HERREN, Israels Gud. 15 Hebron hette tidigare Kirjat-Arba, för Arba var en stor man bland anakiterna. Och landet hade nu ro från krig.