1 ✝ Och HERREN sa till Josua: Frukta inte och var inte heller förskräckt! Ta med dig allt krigsfolk, och bryt upp och dra ut mot Ai. Se, jag har gett kungen i Ai med hans folk, hans stad och hans land i dina händer. 2 Och du ska göra med Ai och med dess kung som du gjorde med Jeriko och dess kung. Bara rovet och dess boskap ska ni ta som byte för er själva. Lägg er i bakhåll bakom staden. 3 Då bröt Josua upp med allt krigsfolket för att dra upp mot Ai. Och Josua valde ut 30 000 tappra stridsmän och skickade i väg dem om natten. 4 Och han befallde dem och sa: Se, ni ska lägga er i bakhåll mot staden, på baksidan av staden. Gå inte alltför långt från staden utan håll er alla beredda. 5 ✝ Men jag och allt folket som är med mig ska närma oss staden. Och det ska ske, när de drar ut mot oss som förra gången, att vi ska fly för dem. 6 För de ska dra ut efter oss, tills vi har lockat bort dem från staden, för de ska säga: De flyr för oss precis som förra gången. Därför ska vi fly för dem. 7 Då ska ni lämna bakhållet och inta staden, för HERREN, er Gud, ska överlämna den i era händer. 8 Och det ska ske, när ni har intagit staden, att ni ska tända eld på staden. Efter HERRENS befallning ska ni göra. Se, jag har befallt er detta. 9 Därför skickade Josua i väg dem och de drog dit för att lägga sig i bakhåll och stannade mellan Betel och Ai, väster om Ai. Men Josua stannade den natten bland folket. 10 Och tidigt på morgonen stod Josua upp och mönstrade folket. Sedan drog han och Israels äldste i spetsen för folket upp till Ai. 11 Allt krigsfolket som var med honom drog upp och närmade sig och kom mitt emot staden och slog läger norr om Ai. Där låg en dal mellan dem och Ai. 12 Men han tog omkring 5 000 man och lade dem i bakhåll mellan Betel och Ai, väster om staden. 13 Och när folket lagt sig i läge, hela styrkan norr om staden och de som låg i bakhåll väster om staden, gick Josua samma natt fram till mitten av dalen. 14 Och det skedde, när kungen i Ai såg det, att de skyndade sig och stod upp tidigt. Och männen i staden drog ut till strid mot Israel, han själv med allt sitt folk, bort till den utsedda platsen framför hedmarken. Men han visste inte att det låg ett bakhåll mot honom bakom staden. 15 Och Josua och hela Israel låtsades bli slagna av dem och flydde på vägen mot öknen. 16 Då kallade man samman allt folket i Ai för att förfölja dem. Och de förföljde Josua och lockades bort från staden. 17 Det blev inte en man kvar i Ai eller Betel, som inte drog ut efter Israel, och de lämnade staden öppen när de förföljde Israel. 18 Då sa HERREN till Josua: Räck ut spjutet som du har i handen mot Ai, för jag ska ge den i din hand. Och Josua räckte ut spjutet som han hade i sin hand mot staden. 19 Så snart han sträckte ut sin hand bröt de som låg i bakhåll hastigt upp från sin plats och sprang in i staden, och intog den och skyndade sig att tända eld på staden. 20 När männen från Ai vände sig om och såg tillbaka, fick de se röken från staden stiga upp emot himlen. Och de hade inte möjlighet att fly, varken åt ena eller andra hållet, och folket som flydde åt öknen vände sig nu mot sina förföljare. 21 När nu Josua och hela Israel såg att de som låg i bakhåll hade intagit staden och att rök steg upp från staden, vände de om och slog ner männen från Ai. 22 ✝ De andra drog ut från staden emot dem så att de kom mitt emellan israeliterna, några på den ena sidan och några på den andra sidan. Och de slog ner dem och lät ingen överleva eller komma undan. 23 Men kungen i Ai grep de levande och förde honom till Josua. 24 Och det hände, när Israel hade slagit ihjäl alla Ais invånare ute på fältet och i öknen, dit de hade förföljt dem, och när alla hade fallit för svärdsegg ända tills det inte fanns någon mer kvar, att alla israeliter vände tillbaka till Ai och slog den med svärdsegg. 25 Så blev det, att alla som föll den dagen, både män och kvinnor, var 12 000, allt folket i Ai. 26 För Josua drog inte tillbaka sin hand som han hade räckt ut spjutet med, förrän han fullständigt hade tillintetgjort alla Ais invånare. 27 Endast boskapen och det plundrade godset från denna stad behöll israeliterna som sitt byte, efter HERRENS ord, som han hade befallt Josua. 28 Så brände Josua ner Ai och gjorde den för alltid till en ruinhög, som den är ännu i dag. 29 ✝ Och kungen i Ai lät han hänga upp i ett träd ända till kvällen. Och så snart solen hade gått ner, befallde Josua att man skulle ta ner hans döda kropp från trädet och kasta den vid ingången till stadsporten och resa upp ett stort stenröse över den, som finns kvar ännu i dag. 30 Sedan byggde Josua ett altare åt HERREN, Israels Gud, på berget Ebal, 31 ✝ så som Mose, HERRENS tjänare, hade befallt Israels barn, som det står skrivet i Moses lagbok, ett altare av ohuggna stenar som inte hade bearbetats med järn. Och på det offrade de brännoffer åt HERREN och slaktade tackoffer*. 32 Där skrev han på stenarna en avskrift av Moses lag, som han hade skrivit inför Israels barn. 33 ✝ Och hela Israel med dess äldste och förmän och domare stod på båda sidor om arken framför de levitiska prästerna, som bar HERRENS förbundsark, såväl främlingar som infödda. Den ena hälften stod vänd mot berget Gerissim och den andra hälften mot berget Ebal, så som HERRENS tjänare Mose tidigare hade befallt, att de skulle välsigna Israels folk. 34 Sedan läste han upp alla lagens ord, välsignelsen och förbannelsen, allt så som det var skrivet i lagboken. 35 Det fanns inte ett ord av allt det som Mose hade befallt, som inte Josua läste upp inför hela Israels församling med kvinnor och barn och de främlingar som levde ibland dem.