1 I Efraims bergsbygd levde en man som hette Mika. 2 ✝ Han sa till sin mor: De 1 100 siklarna av silver, som togs från dig och som du fällde en förbannelse över, till och med inför mina öron, se, de pengarna finns hos mig. Det var jag som tog dem. Då sa hans mor: HERREN välsigne dig, min son! 3 När han hade gett tillbaka de 1 100 siklarna av silver till sin mor, sa hans mor: Från min hand har jag helt och fullt helgat detta silver åt HERREN för min son, för att göra en utskuren och en gjuten gudabild. Därför vill jag nu återlämna dem till dig. 4 ✝ Men han lämnade tillbaka pengarna till sin mor. Då tog hans mor 200 siklar av silver och gav dem till en guldsmed, som gjorde en utskuren gudabild och en gjuten gudabild och de ställdes in i Mikas hus. 5 ✝ Denne Mika hade ett gudahus. Han lät göra en efod* och husgudar och vigde en av sina söner till präst åt sig. 6 ✝ På den tiden fanns ingen kung i Israel, utan var och en gjorde vad han själv ansåg vara rätt. 7 I Betlehem i Juda bodde då en ung man av Juda släkt. Han var en levit och han vistades där. 8 Han gav sig iväg från staden Betlehem i Juda för att finna någon annan plats, där han kunde bo. Under sin vandring kom han till Mikas hus i Efraims bergsbygd. 9 Då frågade Mika honom: Varifrån kommer du? Och han svarade honom: Jag är en levit från Betlehem i Juda och är på vandring för att hitta en plats där jag kan slå mig ner. 10 ✝ Då sa Mika till honom: Stanna hos mig och bli fader och präst åt mig, så ska jag ge dig tio siklar silver om året och det du behöver av kläder och mat. Då följde leviten med in. 11 Och leviten accepterade att stanna hos mannen och den unge mannen blev som en av hans egna söner. 12 Och Mika vigde leviten och den unge mannen blev hans präst och blev kvar i Mikas hus. 13 Och Mika sa: Nu vet jag att HERREN ska göra gott mot mig, eftersom jag har en levit till präst.