1 En vallfartssång. När HERREN åter upprättade Sion, då voro vi såsom drömmande.

2 Då blev vår mun uppfylld med löje och vår tunga med jubel; då sade man bland hedningarna: »HERREN har gjort stora ting med dem.»

3 Ja, HERREN hade gjort stora ting med oss; däröver voro vi glada.

4 HERRE, upprätta oss igen, såsom du återför bäckarna i Sydlandet.

5 De som så med tårar skola skörda med jubel.

6 De gå åstad gråtande och bära sitt utsäde; de komma åter med jubel och bära sina kärvar.

1 Matkalaulu. Kun Herra käänsi Siionin kohtalon, se oli meille kuin unta.

3 Totta! Suuret ovat meidän Herramme teot, niistä me saamme iloita.

4 Herra, käännä jälleen meidän kohtalomme niin kuin aina tuot vedet Negevin kuiviin uomiin.

5 Jotka kyynelin kylvävät, ne riemuiten korjaavat.

6 Jotka itkien menevät kylvämään vakkaansa kantaen, ne riemuiten palaavat kotiin lyhteet sylissään.